Påvekardinal
| Påvekardinal Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kardinaler Cardinalidae |
| Släkte | Passerina |
| Art | Påvekardinal P. ciris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Passerina ciris | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Utbredning | |
 | |
Påvekardinal[2] (Passerina ciris), även kallad påvefink, är en mycket praktfull fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i södra USA och norra Mexiko.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Påvekardinalen är en 13–14 cm finkliknande fågel med omisskännlig fjäderdräkt. Hanen har mörkblått huvud, grön rygg och rött på undersida och övergump, medan honan och ungfågeln är unikt helt grönaktiga. Sången är behaglig, lik indigofinkens men utan dess upprepade fraser. Lätena är generellt något mjukare än andra Passerina-kardinaler.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Påvekardinalen delas in i två underarter med fölljande utbredning:[3]
- Passerina ciris pallidior – förekommer i sydvästra USA och norra Mexiko, övervintrar i västra Panama
- Passerina ciris ciris – förekommer vid sydöstra USA:s kuster, övervintrar på Bahamas, Kuba, Jamaica och Yucatán
Arten har även observerats i Europa, bland annat i Sverige[5], men inte någonstans har det ännu bedömts sannolikt att påvefinken nått dit på naturlig väg.
De båda underarterna är trots likartat utseende väl åtskilda genetiskt och geografiskt. De skiljer sig också i ruggningsmönster och övervintringsområden, vilket indikerar att genflödet dem emellan är begränsat.[6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Påvekardinalen förekommer lokalt i buskiga låglänta områden med inslag av större träd, som övergivna jordbruksmarker, fruktträdgårdar och flodnära buskmarker. Fågeln bygger bo från slutet av mars i sydväst, på andra ställen från början av maj. Den lägger två, ibland tre, kullar och har mestadels ett monogamt häckningsbeteende, även om polygyni förekommer.[7]
Boet placeras vanigen en till två meter ovan mark. Däri lägger den tre till fyra ägg som ruvas i elva till tolv dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare nio dagar.[8]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 14 miljoner vuxna individer.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Passerina ciris . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 1 januari 2019.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 364. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige PDF
- ^ Herr, C.A., Sykes, P.W. & Klicka, J. (2011) Phylogeography of a vanishing North American songbird: the Painted Bunting (Passerina ciris). Conserv. Genet. 12(6): 1395–1410.
- ^ Brewer, D. (2020). Painted Bunting (Passerina ciris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62218 27 mars 2020).
- ^ Painted Bunting Faktablad om påvekardinal på allaboutbirds.org
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör påvekardinal.
Wikispecies har information om Passerina ciris.- Läten på xeno-canto.org
|