Pärlhyacintssläktet

	Pärlhyacintssläktet
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter; Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen; Asparagales
Familj	Hyacintväxter; Hyacinthaceae
Släkte	Pärlhyacintssläktet; Muscari
Vetenskapligt namn
	§ Muscari
Auktor	Mill., 1754
Arter
	Armenisk pärlhyacint (M. armeniacum); Berghyacint (M. tenuiflorum); Blek pärlhyacint (M. pallens); Bredbladig pärlhyacint (M. latifolium); Dvärghyacint (M. azureum); Fjäderhyacint (M. comosum); Gul myskhyacint (M. macrocarpum); Myskhyacint (M. muscarimi); Mörk pärlhyacint (M. neglectum); Persisk pärlhyacint (M. aucheri); Pärlhyacint (M. botryoides);

Pärlhyacintssläktet (Muscari)^[1]^[2] är ett släkte i familjen sparrisväxter.^[1] Släktet har ungefär 35 arter och beskrevs av den skotske botanikern Philip Miller 1754. Pärlhyacinterna kommer ursprungligen från västra Asien och medelhavsområdet. I Sverige finns mellan tre och fyra arter förvildade.

Pärlhyacintssläktets arter växer från en lök och blir mellan 20 och 60 centimeter höga, beroende på art. Bladen är smala och ungefär 20 centimeter långa. De växer ut från löken. Blommorna sitter tätt tillsammans i axliknande klase längst upp på stjälkarna. Blomfärgen är vanligen blå i olika nyanser, men även gula och vita blommor förekommer. Hos de blå arterna är vanligen även pollenet blått, vilket syns på benen hos de bin som besöker pärlhyacinter. Frukten är en kapsel.

Släktets vetenskapliga namn Muscari kommer från det latinska ordet för mysk, som är ett doftämne.