Otto Helmer Mörner
| Otto Helmer Mörner | |
| Född | 8 maj 1569[1] Markgrevskapet Brandenburg, Tysk-romerska riket |
|---|---|
| Död | 1612[1] Nyköping, Sverige |
| Maka | Maria von der Grünau (g. 1604–) |
| Barn | Carl Mörner (f. 1605) Christina Mörner (f. 1610)[2] |
| Föräldrar | Ludvig von Mörner |
| Släktingar | Berndt Didrik Mörner (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Otto Helmer Mörner, född 8 maj 1569 på Zellin i Mark Brandenburg, död 1612 i Nyköping, hovmarskalk, landshövding, herre till Tuna i Rystads socken.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Otto Mörner föddes 1569 på Zellin i Mark Brandenburg. Han var son till rikskammarrådet Ludvig von Mörner och Katarina von Marwitz. Mörner förde befälet vid avrättningen vid Linköpings blodbad, och hertig Karl blev nöjd med Otto Helmers insatser. Redan vid pingsttid 1599 är han, tillsammans med hovmarskalken Hans von Massbach, sändebud till ett flertal furstar och markgrevar i Tyskland för att förhindra dem att sluta förbund med Polen mot Sverige. Han återkommer ensam. Hans von Massbach, som begär avsked efter 21 år som hovmarskalk, har stannat i Heidelberg. Istället utses Otto Helmer till hovmarskalk. Hans karriär går rakt upp.
- Senare blir han ståthållare och landshövding på Åbo slott (från 1280-talet och ett av Nordens största)
- År 1602 förlänas han Tuna kungsgård i Rystads socken i Linköping.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Mörner gifte sig 13 maj 1604 i Nyköping med kammarjungfrun Maria von der Grünau hos drottning Kristina d.ä., dotter till den sachsiske ståthållaren Georg Mauritzson von der Grünau och dennes hustru Anna Ottosdotter von Lipradt. De fick tillsammans barnen riksrådet Carl Mörner af Tuna (1605–1665), Ludvig Otto Mörner (1607–1609) och Christina Mörner (1610–1663) som var gift med generalguvernören Axel Lillie.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Ätten Mörner
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Otto Helmer Mörner, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8745, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 340-341. Libris 10076756