Hoppa till innehållet

Globala opioidepidemin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Opioidkrisen)

Den globala opioidepidemin, ibland kallad opioidkrisen, är en benämning på den snabbt ökande användningen av beroendeframkallande opioidläkemedel och droger från slutet av 1990-talet och under 2000-talet.

Två tredjedelar av globala drogdödsfall beror på opioider.[1] De regioner som 2019 såg den största användningen av opioider av icke-medicinska skäl var Nordamerika, Mellanöstern, Sydvästasien och Oceanien. Den icke-medicinska användningen av opioidläkemedel (till exempel oxikodon och fentanyl) ökar i Nordamerika, delar av Afrika,[2] Mellanöstern och sydvästra Asien. Dessutom finns tecken på en ökad användning i Europa. Användningen av opiater (heroin och opium) står för ungefär hälften av opioidbruket. Framför allt i Mellanöstern, Sydvästasien, Syd- och Centralasien, Nordafrika och Transkaukasus.[3]

Opioidkrisen i USA har kallats ”den moderna läkekonstens största misstag”.[4] Den har lett till att hundratusentals människor har mist livet i överdoser och självmord, och till flera uppmärksammade rättegångar mot läkemedelsföretag.[5][6][7]

Opioidläkemedel är effektiva för att lindra smärta på kort sikt.[8] Men få studier visar på fördelar under längre behandling. Däremot finns det tydliga bevis på att opioider leder till utbredd och potentiellt allvarlig skada under långvarig användning.[9] Trots det tar patienter ofta opioider under många månader och år. En studie från 2018 visade att 4,7% av de patienter som ordinerats opioider för smärta utvecklade ett missbruk.[10]

USA

[redigera | redigera wikitext]
Opioidrelaterade dödsfall i USA 2000–2017 (dödsfall per 100 000 invånare).[11]
Se även: Opioidkrisen i USA

Cirka 80 procent av den globala opioidkonsumtionen sker i USA.[12][13]

Från 1999 till 2016 beräknas 453 300 amerikaner ha dött av opioider.[14] Delvis på grund av en sjukvård som i hög grad förlitar sig på piller framför andra behandlingar.[15]

Överdosering av narkotiska preparat har i USA blivit den vanligaste dödsorsaken för personer under 50 år. Två tredjedelar av dessa dödsfall orsakas av opioider. På grund av opioidkrisen minskade manliga amerikaners förväntade livslängd mellan 2016 och 2017 från 76,3 till 76,1 år.[16]

Globalt

[redigera | redigera wikitext]

FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott talar sedan 2018 om en global opioidkris.[17][18] Enligt FN:s World Drug Report 2019 svarar opioider för två tredjedelar av de 585 000 människor som dog som ett resultat av droganvändning 2017.[1][19]

FN:s World Drug Report 2021 rapporterar att 62 miljoner människor använde opioider av icke-medicinska skäl år 2019. Det motsvarar cirka 1,2 procent av den globala befolkningen mellan 15 och 64 år. De regioner med störst användning av opioider var Nordamerika, Mellanöstern, Sydvästasien och Oceanien (i huvudsak Australien och Nya Zeeland).[3]

Icke-medicinsk användning av opioidläkemedel har framför allt ökat i Nordamerika (hydrokodon, oxikodon, kodein, tramadol och fentanyl). Men också i västra och norra Afrika och i Mellanöstern och Sydvästra Asien (tramadol). Även i Väst- och Centraleuropa finns tecken på en ökande icke-medicinsk användning av opioidläkemedel.[3]

Bland användare av opioider använde nästan 31 miljoner opiater (heroin och opium). Det motsvarar 0,6 procent av världens befolkning i åldern 15–64 år. De delregioner med störst användning av opiater var Mellanöstern, Sydvästra Asien, Syd- och Centralasien, Nordafrika och Transkaukasus. Nästan 70% av det uppskattade globala antalet opiatanvändare är bosatta i Asien.[3]

Efter USA har Kanada lyfts fram som den näst största användaren av receptbelagda opioider per capita.[20][21][22] Mellan åren 2016–2018 såg Kanada mer än 11 500 opoidrelaterade dödsfall.[23] Kanadas särskilda opioidkommitté varnade 2021 för att krisen har förvärrats under coronapandemin.[24]

Europa såg en viss ökning av fall från och med 2015, som främst involverade länder i norra och östra Europa och slutligen även medelhavsområdet. Nedstängningen och den ekonomiska krisen till följd av covid-19 har lett till en ökning av missbruk och skador från opioider.[25]

Situationen med lätt tillgängliga opioidläkemedel har visat på en sårbarhet i länder där läkare har mindre kunskap om drogberoende, både om dess orsaker eller behandling. En epidemiolog vid Columbia University i USA sammanfattade oron: "Vi kanske får se en ökning [i opioidmissbruk] när läkemedelsföretag börjar rikta in sig på andra länder och övertygar människor att opioider är säkra. Det fungerade här. Varför skulle det inte fungera på andra platser?"[26] Los Angeles Times beskrev 2016 hur Mundipharma International hade använt samma aggressiva taktik som i USA för att marknadsföra OxyContin globalt.[27]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Socialstyrelsen finns inga säkra uppgifter på hur omfattande opioidberoendet är i Sverige. Mellan 2014−2017 har det skett en viss ökning av antalet inskrivna patienter i behandling för opioidberoende.[28]

En studie från Karolinska institutet visade 2019 att dödsfall i Sverige på grund av opioider ökade kraftigt mellan 2006 och 2014. Majoriteten av dödsfallen beror på läkemedel.[29][30] Narkotikapolitiskt center kritiserade i en rapport 2018 den höga förskrivningen av opioider i Sverige.[31]

OECD pekade 2019 på att opioidrelaterade dödsfall under det senaste decenniet har ökat något i de 25 OECD-länder där data finns tillgängligt. Sverige (tillsammans med USA, Kanada, Norge, Irland, England och Wales) har en ökning som är större än genomsnittet.[32]

Markus Heilig, professor och beroendeforskare vid Linköpings universitet, har kritiserat att det inte finns forskning på hur många i Sverige som är läkemedelsberoende.[33] En studie av bland annat Heilig visar att antalet individer som förskrevs opioid under perioden 2006–2015 var konstant, men det har skett en dramatisk förändring av vilken typ opioider som skrivs ut: Dextropropoxifen har avregisterats och förskrivning av tramadol har minskat. Men det kraftigare och mer beroendeframkallande preparatet oxikodon skrivs ut oftare.[34][35] Däremot, menar studien, finns det ingen opioidepidemi i Sverige.[36]

Läkemedelsverket har granskat förskrivningen för motsvarande preparat i Sverige mellan åren 2006−2018. Majoriteten av alla nyförskrivna recept på opiater är kombinationspreparat som innehåller kodein och paracetamol (till exempel Citodon). Under perioden minskade förskrivingen av tramadol i ungefär samma omfattning som förskrivningen av oxikodon ökade. Den totala mängden lagligt förskrivna opioider var relativt konstant. Samtidigt konstaterades en omfattande illegal handel med framför allt tramadol. Rapporten fokuserade på icke-malign smärta där nyförskrivning huvudsakligen skedde för kortvarig behandling av smärtor efter operation eller benbrott.[37] En analys av perioden 2012–2018 konstaterade en överförskrivning till patienter med känd pågående eller tidigare beroendesjukdom. Patienter med beroendesjukdom har oftare flera olika förskrivare och läkemedelsverkets förhoppning är att problemen ska minska i och med införandet av den nationella läkemedelslistan.[38]

Antalet tabletter tramadol som beslagtagits av Tullverket fördubblandes 2021 jämfört med 2020.[39]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Two-thirds of global drug deaths now from opioids: UN drugs report” (på engelska). UN News. 26 juni 2019. https://news.un.org/en/story/2019/06/1041341. Läst 8 augusti 2021. 
  2. ^ ”Opioid use booming as tramadol crisis emerges in Africa - U.N. drug report” (på engelska). Reuters. 25 juni 2019. https://www.reuters.com/article/us-un-drugs-idUSKCN1TQ2ZG. Läst 8 augusti 2021. 
  3. ^ [a b c d] ”World Drug Report 2021 | Global Overview. Drug demand, drug supply.”. United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC). sid. 21-22. https://www.unodc.org/res/wdr2021/field/WDR21_Booklet_2.pdf. Läst 8 augusti 2021. 
  4. ^ ”Här är människorna som tvingas tackla USA:s skenande opioidkris”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/special/de-tvingas-tackla-opioidkrisen-i-USA/. Läst 7 augusti 2021. 
  5. ^ DeWeerdt, Sarah (2019-09-11). ”Tracing the US opioid crisis to its roots” (på engelska). Nature 573 (7773): sid. S10–S12. doi:10.1038/d41586-019-02686-2. https://www.nature.com/articles/d41586-019-02686-2. Läst 7 augusti 2021. 
  6. ^ ”4 drug companies agree to pay $26 billion to resolve opioid lawsuits” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/news/us-news/4-companies-near-26-billion-settlement-resolve-opioid-lawsuits-n1274520. Läst 7 augusti 2021. 
  7. ^ Hart, Robert. ”Purdue Pharma’s Creditors Vote Yes To Bankruptcy Deal Shielding Billionaire Owners From Future Opioid Lawsuits” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/roberthart/2021/07/27/purdue-pharmas-creditors-vote-yes-to-bankruptcy-deal-shielding-billionaire-owners-from-future-opioid-lawsuits/. Läst 7 augusti 2021. 
  8. ^ ”Rethinking Opioid Prescribing to Protect Patient Safety and Public Health”. JAMA 308 (18): sid. 1865–1866. 2012. doi:10.1001/jama.2012.14282. PMID 23150006. 
  9. ^ Baldini, AnGee; Von Korff, Michael; Lin, Elizabeth H. B. (2012). ”A Review of Potential Adverse Effects of Long-Term Opioid Therapy: A Practitioner’s Guide”. The Primary Care Companion to CNS Disorders 14 (3). doi:10.4088/PCC.11m01326. ISSN 2155-7772. PMID 23106029. PMC: 3466038. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3466038/. Läst 7 augusti 2021. 
  10. ^ Higgins, C.; Smith, B. H.; Matthews, K. (2018-06). ”Incidence of iatrogenic opioid dependence or abuse in patients with pain who were exposed to opioid analgesic therapy: a systematic review and meta-analysis”. British Journal of Anaesthesia 120 (6): sid. 1335–1344. doi:10.1016/j.bja.2018.03.009. ISSN 1471-6771. PMID 29793599. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29793599/. Läst 7 augusti 2021. 
  11. ^ Centers for Disease Control and Prevention 2016
  12. ^ "Americans consume the vast majority of the world's opioids", Dina Gusovsky, CNBC, April 27, 2016
  13. ^ Knaggs, Roger D; Stannard, Cathy (2017-02-01). ”Opioid prescribing: Balancing overconsumption and undersupply” (på engelska). British Journal of Pain 11 (1): sid. 5–5. doi:10.1177/2049463716684055. ISSN 2049-4637. PMID 28386397. PMC: PMC5370630. https://doi.org/10.1177/2049463716684055. Läst 7 augusti 2021. 
  14. ^ Khazan, Olga (27 februari 2020). ”The Opioid Epidemic Might Be Much Worse Than We Thought” (på engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/health/archive/2020/02/more-people-have-died-opioids-us-thought/607165/. Läst 7 augusti 2021. 
  15. ^ Cybercom. ”USA mitt i den globala opiodkrisen – ”ett söndertrasat samhälle”” (på engelska). OmVärlden. https://www.omvarlden.se/intervjuer/usa-mitt-i-den-globala-opiodkrisen-ett-sondertrasat-samhalle. Läst 7 augusti 2021. 
  16. ^ Bernstein, Lenny; Ingraham, Christopher (21 december 2017). ”Fueled by drug crisis, U.S. life expectancy declines for a second straight year” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/national/health-science/fueled-by-drug-crisis-us-life-expectancy-declines-for-a-second-straight-year/2017/12/20/2e3f8dea-e596-11e7-ab50-621fe0588340_story.html. Läst 29 december 2017. 
  17. ^ ”UN responds to the global opioid crisis” (på engelska). United Nations. 22 mars 2021. https://www.un.org/en/delegate/un-responds-global-opioid-crisis. Läst 8 augusti 2021. 
  18. ^ ”Actions to tackle global opioid crisis outlined by governments and experts in Vienna” (på engelska). United Nations : Office on Drugs and Crime. 5 december 2018. https://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/2018/December/actions-to-tackle-global-opioid-crisis-outlined-by-governments-and-experts-in-vienna.html. Läst 8 augusti 2021. 
  19. ^ ”World Drug Report 2019: 35 million people worldwide suffer from drug use disorders while only 1 in 7 people receive treatment”. United Nations Information Service. 26 juni 2019. https://wdr.unodc.org/wdr2019/press/WDR_2019_press_release.pdf. Läst 8 augusti 2021. 
  20. ^ Dyer, Owen (2015-09-03). ”Canada’s prescription opioid epidemic grows despite tamperproof pills” (på engelska). BMJ 351: sid. h4725. doi:10.1136/bmj.h4725. ISSN 1756-1833. PMID 26338104. https://www.bmj.com/content/351/bmj.h4725. Läst 7 augusti 2021. 
  21. ^ Canada, Health (20 oktober 2014). ”Canada’s opioid overdose crisis”. www.canada.ca. https://www.canada.ca/en/services/health/campaigns/drug-prevention.html. Läst 7 augusti 2021. 
  22. ^ Lisa, Belzak; Jessica, Halverson (2018-6). ”Evidence synthesis - The opioid crisis in Canada: a national perspective”. Health Promotion and Chronic Disease Prevention in Canada : Research, Policy and Practice 38 (6): sid. 224–233. ISSN 2368-738X. PMID 29911818. PMC: 6034966. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6034966/. Läst 7 augusti 2021. 
  23. ^ ”Opioids | Canadian Centre on Substance Use and Addiction” (på engelska). www.ccsa.ca. https://www.ccsa.ca/opioids. Läst 7 augusti 2021. 
  24. ^ TT-AFP (17 december 2020). ”Fler överdoser i Kanada under pandemin”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fler-overdoser-i-kanada-under-pandemin. Läst 17 augusti 2021. 
  25. ^ di Gaudio, F.; Mortali, C.; Tini, A. (2021-05-05). ”Opioid epidemic spread from Northern and Eastern Europe to Mediterranean Area”. La Clinica Terapeutica 172 (3): sid. 209–210. doi:10.7417/CT.2021.2315. ISSN 1972-6007. PMID 33956038. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33956038/. Läst 7 augusti 2021. 
  26. ^ ”Opinion | The opioid epidemic could turn into a pandemic if we’re not careful” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/news/in-theory/wp/2017/02/09/the-opioid-epidemic-could-turn-into-a-pandemic-if-were-not-careful/. Läst 7 augusti 2021. ”Once pharmaceuticals start targeting other countries and make people feel like opioids are safe, we might see a spike [in opioid abuse]. It worked here. Why wouldn't it work elsewhere?” 
  27. ^ Ryan, Harriet; Girion, Lisa; Glover, Scott. ”OxyContin goes global — “We’re only just getting started”” (på engelska). www.latimes.com. http://www.latimes.com/projects/la-me-oxycontin-part3/. Läst 7 augusti 2021. 
  28. ^ ”Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende”. Socialstyrelsen. Mars 2020. sid. 13. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6607.pdf. Läst 7 augusti 2021. 
  29. ^ Hanna Westerlund (26 november 2019). ”Opioider dödar allt fler i Sverige”. Syre. https://tidningensyre.se/2019/26-november/opioider-dodar-allt-fler-i-sverige/. Läst 7 augusti 2021. 
  30. ^ ”Opioid-related deaths and previous care for drug use and pain relief in Sweden” (på engelska). Drug and Alcohol Dependence 201: sid. 253–259. 2019-08-01. doi:10.1016/j.drugalcdep.2019.04.022. ISSN 0376-8716. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0376871619301929. Läst 7 augusti 2021. 
  31. ^ Pelle Olsson (3 juli 2019). ”Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?”. Narkotikapolitisktcenter. sid. 18-20. https://narkotikapolitisktcenter.se/rapport-sveriges-hoga-narkotikadodlighet/. Läst 7 augusti 2021. 
  32. ^ ”Addressing Problematic Opioid Use in OECD Countries” (på engelska). OECD iLibrary. https://www.oecd-ilibrary.org/sites/a18286f0-en/1/2/5/index.html?itemId=/content/publication/a18286f0-en&_csp_=34900059404c1442c82fdcd9ded59a08&itemIGO=oecd&itemContentType=book. Läst 7 augusti 2021. 
  33. ^ Anna Fredriksson (5 september 2019). ”Beroendeforskaren: Riktlinjerna är ett slag i luften”. Accent. IOGT-NTO. https://accentmagasin.se/politik/beroendeforskaren-riktlinjerna-ar-ett-slag-luften/. Läst 7 augusti 2021. 
  34. ^ Bergstedt, Therese; Wicklén, Johan (24 november 2016). ”Allt fler svenskar äter pillren som dödat tusentals i USA”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/allt-fler-svenskar-ater-pillren-som-dodat-tusentals-i-usa. Läst 7 augusti 2021. 
  35. ^ Wicklén, Johan (25 november 2016). ”Markus Heilig: ”Kunskapen inom beroendemedicin är extremt begränsad””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/markus-heilig-kunskaperna-inom-beroendemedicin-ar-extremt-begransade. Läst 7 augusti 2021. 
  36. ^ ”Dynamiken i förskrivningen av opioider i Sverige 2000–2015”. Läkartidningen. 3 maj 2017. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2017/05/dynamiken-i-forskrivningen-av-opioider-i-sverige-20002015/. Läst 7 augusti 2021. 
  37. ^ ”Förskrivning av opioider har inte ökat visar rapport från Läkemedelsverket | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. Arkiverad från originalet den 26 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200726235242/https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/forskrivning-av-opioider-har-inte-okat-visar-rapport-fran-lakemedelsverket. Läst 4 december 2020. 
  38. ^ ”Patienter med beroendesjukdom hämtar ut fler recept på opioider | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813110253/https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/patienter-med-beroendesjukdom-hamtar-ut-fler-recept-pa-opioider. Läst 4 december 2020. 
  39. ^ ”Stor ökning av beslagtagen tramadol: ”Finns en efterfrågan på det här i samhället””. DN.SE. 16 februari 2022. https://www.dn.se/sverige/stor-okning-av-beslagtagen-tramadol-finns-en-efterfragan-pa-det-har-i-samhallet/. Läst 16 februari 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Globala_opioidepidemin&oldid=54828392”