Lin (växt)

	Lin
	Oljelin Foderblad; Blomknopp utan foderblad; Kronblad; , 5.Ståndarknappar, sett från olika håll; ; Pollenkorn; Pistill med sammanvuxna stift; Blomma, sedan kronblad och foderblad tagits bort; ; a Dito med sterila ståndarknappar; Dito, uppskuret på längden; , 11.Omogen frökapsel, sett underifrån och ovanom; ; Dito, uppskuret tvärs över; Mogen frökapsel; Frön, dels naturlig storlek, dels förstorat; Dito, uppskuret på längden;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Malpigiaordningen; Malpighiales
Familj	Linväxter; Linaceae
Släkte	Lin; Linum
Art	Lin; L. usitatissimum
Vetenskapligt namn
	§ Linum usitatissimum
Auktor	L., 1753

Lin (Linum usitatissimum) är en jordbruksgröda, som finns av två olika slag:

Oljelin vars frön genom pressning ger den värdefulla linoljan. Oljelinet är lågväxt och rikt förgrenat.
Spånadslin har långa strån utan förgreningar.

Pressning av linfrö ger linolja.

Beskrivning

Följande text avser spånadslin.

Spånadslin har långa, ogrenade stjälkar upp till 1,4 m långa. Roten är rak och smal, ganska kort och föga förgrenad. Bladen är smala, ca 4 cm långa, och sitter strödda längs stjälken. Blommar juni – augusti med platta, blå blommor i toppen på stjälken. Blommorna är öppna bara vid soligt väder, och då endast några få timmar på förmiddagen. Frukten är en kapsel, som är mogen 1 månad efter blomningen. Kapseln har tio rum, som alla innehåller ett mörkbrunt, platt 5 mm långt frö. Fröna sväller i fukt och får ett geléaktigt överdrag på ytan. Denna egenskap gör att linfrö kan användas som milt laxermedel. Det går 230 frön på 1 g. 1 kg lingarn kräver 20 kg orepad linhalm.

I Sverige odlas idag mycket lite lin. Det mesta importeras från västeuropa. Inemot 1 000 ton linfrö uppges importerade 2005 från storproducenten Kanada.^[1] Gissningsvis rörde det sig om oljelinfrö.

Kromosomtal 2n = 30 och 32.

Farmakopé

Lin i olika former har funnits i svenska farmakopén fram till åtminstone 1925, eventuellt ända till 1946.

Semen lini, Lini semen = frön
Lini testa = "linhuvud", d v s frökapsel
Linfrögelé
Linfröolja

Namnförbistring

Vildlin, Linum catharticum, är en helt annan art, vars stjälkar ej duger till spånad.

Jungfrulin, Polygala vulgaris, tillhör inte ens linum-växterna, och duger inte den heller till spånad.

Habitat

Spånadslin finns inte i vilt tillstånd någonstans i världen, annat än stundom förvildat i närheten av en odling. Ursprunget är oklart, men en förmodan är att spånadslin har utvecklats från arter i medelhavsområdet eller sydvästasien.

Biotop

Soligt i näringsrik lätt lerjord eller lerblandad sandjord. Kreaturgödsling ger dåligt lin.

Etymologi

Släktnamnet Linum är växtens namn på latin redan i förkristen tid. Namnet härleds från grekiska linon = lina, linje syftande på det långa strået.
Artepitetet usitatissimum betyder "det allra mest användbara" eller "det högst nyttiga"; av latin usitatus = bruklig, vanlig.

Beredning av spånadslin

Linberedning är en omständlig process.

Det första steget är ryckning. I äldre tider gjordes detta manuellt: Stråna dras upp med roten med ena handen. De samlas i den andra handen tills handen inte rymmer fler. Det innebär flera hundra strån. Betecknas med måttet 1 handfull. Med några extra strån ombinds bunten för att hålla den samman. Flera sådana buntar reses mot varandra till en liten pyramid för torkning med förhoppningen att det inte blir regn de närmaste dagarna.

Numera finns särskilda ryckmaskiner för skörden. Vid industriell linberedning skördas genom klippning ovan jord. Roten blir då kvar i jorden.

Begreppet "en handfull" har oegentligt kommit att användas som en samlingsbeteckning för ett obestämt antal = "några", långt mindre än hundratals.

Tidig skörd redan under blomningen ger extra fint batistlin, men inga frön. Skörd 2 à 3 veckor efter blomningen ger lågt fröutbyte. Dessa frön avses som utsäde och torkas till ca 9 % vattenhalt. Skörd 5 à 6 veckor efter blomningen ger gråbrunt lin och mycket frö.

I följande steg ska linet bearbetas kemiskt och mekaniskt genom avstrykning sv fröställningarna (repning), rötning, bråkning, skäktning, och häckling, innan det är klart att spinnas till lingarn.

Användning

En väv där såväl varpen som inslaget består av lingarn kallas linne. Om endera varpen eller inslaget ersätts av annat slags garn fås halvlinne.

De grövre linfibrer som frånskiljs vid skäktning och häckling kallas blaggarn eller blånor, som kan spinnas till lägre garnkvalitteter eller användas löst som stoppning i kuddar, madrasser o d.

Blånor har använts som tätning mellan stockarna i timmerhus.

Ospunnet lin används av VVS-montörer till gängtätning, och är överlägset bättre än modernare påfund, s k gängtejp av teflon. En anledning är att det vid en lintätad skarv går att lossa åtdragningen något, om det skulle visa sig att riktningen på ansluten rördel behöver ändras. Därefter kan man återdra utan problem. För att ytterligare säkra god tätning kan man före montaget pensla pålindat lin med linolja. I handeln finns även en speciell pasta avsedd som alternativ till linoljestrykning. Skulle man försöka backa och återdra en teflontejpad skarv, kommer den ofelbart läcka.

Torkade linstrån är populära att använda som eterneller.

Lin är Hälsinglands landskapsblomma.

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Kommentar

Hör, höör
Hyr
Lajn	Dalarna	^[2]	Kan i Dalarna avse såväl växten som ett tyg av lingarn.
Linn	Skåne

Bilder

Linåker
Blommande lin
Linblommor
Linblomma
Finns även en vitblommande variant
Lin som gått i frö
(Kapslar)
Frökapslar
De två till höger har börjat spricka upp.
Linfrön
Ett frö är ca 5 mm långt
Jungfrulin
Polygala vulgaris; bara liknar och är ej alls släkt med Linum usitatissimum, och duger ej till spånad
Vildlin
Linum catharticum. Duger ej till spånad.

Referenser

^ ”[[Shenet]], lin”. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926021852/http://www.shenet.se/vaxter/lin.html. Läst 21 november 2019.
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [1], Gleerups, Lund 1862 -- 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Se även

Externa länkar

Marita Rausérs linberedningssidor med bilder och hela linberedningen i ord och bild.
Den Virtuella Floran
Vildlin i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
[2] Riksantikvarieämbetet
Wikimedia Commons har media som rör Lin.
Bilder & media

[1] ”[[Shenet]], lin”. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926021852/http://www.shenet.se/vaxter/lin.html. Läst 21 november 2019.

[2] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [1], Gleerups, Lund 1862 -- 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1]

[2]