Notre-Dame de Paris
- För andra betydelser, se Notre-Dame de Paris (olika betydelser).
| Notre Dame Cathédrale Notre-Dame de Paris | |
| Kyrka | |
 Notre-Dame de Paris, den 4 oktober 2017.
| |
| Land |  Frankrike
|
|---|---|
| Ort |  Paris
|
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Paris |
| Plats | Île de la Cité |
| - koordinater | 48°51′11″N 2°20′59″Ö / 48.85306°N 2.34972°Ö |
| Längd | 127 m |
| Bredd | 48 m |
| Höjd | 69 m |
| Sittplatser | 9 000 |
| Area | 5 500 m² |
| Arkitekt | Jean de Chelles, Pierre de Montereau, Pierre de Chelles, Jean Ravy, Raymond du Temple |
| Stil | Franskgotisk |
| Material | Kalksten |
| Invigd | 1345
(drabbad av brand 2019; återinvigd 2024) |
| Geonames | 6269274 |
 Interiör.
| |
| Webbplats: Cathédrale Notre-Dame de Paris | |
Cathédrale Notre-Dame de Paris (franskt uttal: [ka.te.dʁal nɔtʁə dam də paʁi]
(
lyssna); betyder ungefär "Vår frus katedral i Paris"), eller i vanligt tal bara Notre Dame, är en romersk-katolsk katedral i Frankrikes huvudstad Paris, belägen på ön Île de la Cité i floden Seine. Katedralen är belägen i Paris fjärde arrondissement. Katedralen klassas sedan 1991 som ett världsarv av UNESCO.[1] Notre Dame är på franska också den allmänna benämningen på kyrkobyggnader helgade till Vår Fru, det vill säga Jungfru Maria.
Byggnationen av Notre Dame påbörjades år 1163 under biskop Maurice de Sully. Uppförandet pågick mellan 1163 och 1345. Notre Dame har renoverats och genomgått flera ombyggnationer sedan dess uppförande. Under den franska revolutionen tas flera föremål från kyrkan och flera föremål förstördes. Under 1800-talet kröntes Napoleon i Notre Dame.1831 publicerades Victor Hugos roman Ringaren i Notre Dame. Efter Hugos publicering genomgick katedralen en restaurering mellan åren 1844 och 1864. Den 26 augusti 1944 firades befrielsen av Paris från den tyska ockupationen i Notre Dame. Mellan 1991 och 2000 genomgick kyrkan ännu ett restaurerings- och reningsprojekt.[2]
Katedralen besöks årligen av miljontals turister och är därmed en av de mest besökta platserna i Paris.
Katedralen drabbades den 15 april 2019 av en omfattande brand under en renovering av kyrkan. Den höga spiran förstördes och stora delar av taket. Arbetet med att återställa kyrkan påbörjades samma år.
Notre Dame återöppnade och återinvigdes den 7 och 8 december 2024, efter omfattande renovering och restaurering.[3] En gudstjänst hölls den 7 december 2024 och den första mässan, med invigning av det nya altaret, firades den 8 december 2024.
Notre Dame de Paris är katedralen för ärkebiskopen av Paris "cathedra" (biskopsstol). Nuvarande ärkebiskop (sedan 2022) är Laurent Ulrich.[4]
Katedralen hyser även flera viktiga reliker inom kristendomen, däribland Törnekronan.[5][6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Viktiga händelser
[redigera | redigera wikitext]- 1163: Biskop Maurice de Sully påbörjar byggnationen av katedralen.
- Omkring 1220–1230: Byggnationen av klocktornen påbörjas.
- 1699: Större renovering påbörjas.
- 1790: Under den franska revolutionen tas all brons, bly och andra värdefulla metaller från kyrkan för att smältas ned.
- 1801-1802: Napoleon I lämnar åter över användandet av Notre Dame till den romersk-katolska kyrkan.
- 1804: Napoleon I kröner sig själv till kejsare i Notre Dame.
- 1844–1864: Omfattande restaurering av kyrkan.
- 1944: Firandet av befrielsen av Paris.
- 1945: Firande av slutet av andra världskriget.
- 1963: Omfattande rengöring av katedralens exteriör beordras av ministern André Malraux.
- 1980, 1997: Besök av påve Johannes Paulus II.
- 2008: Besök av påve Benedictus XVI.
- 2019: Den 15 april drabbas Notre Dame av en omfattande brand. Därefter påbörjas en omfattande rekonstruktion av Notre Dame.
- 2024: Återöppning av Notre Dame.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Notre-Dame var en av de första gotiska katedralerna. Skulpturerna och glasmålningarna visar naturalismens inflytande, vilket ger dem ett mer sekulärt utseende än den tidigare romanska arkitekturen. Notre-Dame var dessutom en av de första byggnaderna i världen att använda strävbågar.
Från början var det inte tänkt att byggnaden skulle ha strävbågar runt koret och navet, men när byggnationen påbörjats och de tunna väggarna (en gotisk nymodighet) växte högre, började belastningssprickor uppträda när väggarna buktade utåt. Strävbågarna lades till för att förhindra ytterligare skador. I många år föraktades strävbågarna, eftersom det sades att de såg ut som stafflier som någon glömt att avlägsna och gav katedralen ett ofullbordat utseende.
Notre Dame har blivit känd genom Victor Hugos roman och Disney-filmen Ringaren i Notre Dame som handlar om den puckelryggige och vanskapte ringaren Quasimodo.
-
Napoleon anländer till Notre Dame inför sin kröning den 2 december 1804. -
Kröningen av Napoleon, den 2 december 1804. Målning av Jacques-Louis David.
.jpg)
Byggnation
[redigera | redigera wikitext]
År 1160 ansåg biskopen Maurice de Sully att den dåvarande Pariskatedralen var ovärdig sitt uppdrag och rev den till grunden kort efter sitt tillträde som biskop i Paris. Enligt legenden fick de Sully en vision av en ny katedral och skissade den i jorden framför den gamla katedralen. För att kunna uppföra den måste även flera hus demoleras och en ny väg byggas för att kunna forsla fram byggmaterialet.
År 1163[7] påbörjades själva byggarbetet, under Ludvig VII:s regeringstid. Det råder skilda meningar huruvida biskop de Sully eller påve Alexander III lade katedralens grundsten. Katedralen byggdes i flera steg, först byggdes koret som var färdigställt år 1182.[8] Under konstruktionen arbetade ett flertal arkitekter med byggnationen, något som de olika stilarna (och höjderna) på tornen vittnar om. Katedralens västra fasad med de två tornen byggdes på 1200-talet och har en harmonisk utformning med sina vertikala och horisontella linjer. Det norra tornet blev färdigt 1240 och det södra 1250.[9] Den ursprungliga spiran byggdes omkring år 1250[10], och katedralen var färdig omkring 1345.
En rad tillbyggnader och restaureringar av katedralen har gjorts genom åren. Åren 1844–1864 genomfördes en omfattande restaurering ledd av arkitekten Eugène Viollet-le-Duc. Utöver restaurering av arkitekturen byggdes bland annat en ny sakristia, den ursprungliga spiran som nedmonterats ersattes och flera av de religiösa konstverk som förstörts under franska revolutionen återskapades.[8]
Viollet-le-Duc gjorde också omfattande egna tillägg med ornament och statyer. Detta har kritiserats av vissa historiker, men har bidragit till att katedralen blivit en populär turistattraktion.[11] Den har årligen omkring 13 miljoner besökare[12]
År 2013 firades katedralens 850-årsjubileum med en rad utställningar och evenemang.[13]
Historiska händelser
[redigera | redigera wikitext]Katedralen har varit plats för många historiska händelser. År 1431 kröntes Henrik VI av England till kung av Frankrike, 1537 gifte sig Jakob V av Skottland med Madeleine av Valois och 1804 krönte sig Napoleon Bonaparte till kejsare. Jeanne d'Arc blev saligförklarad i katedralen. Rekviemmässor har hållits för presidenterna Charles de Gaulle och François Mitterrand. Katedralens klocka har ringt för att markera alla stora historiska händelser i Frankrikes historia som kröningar, kungliga bröllop och slutet på två världskrig.[12]
Den 30 maj 1980 firade påve Johannes Paulus II mässa på platsen framför katedralen.
Branden 2019
[redigera | redigera wikitext]
Den 15 april 2019 utbröt en brand som ledde till att katedralens spira och tak kollapsade senare samma kväll.[14][15] Under natten till den 16 april fick brandmännen kontroll på elden.[16] Klockan 19:50 kollapsade den välkända spiran och tog med sig tonsvis med sten. För första gången på 200 år firades ingen mässa vid julen den 25 december 2019, på grund av det pågående renoveringsarbetet.[17] Kort efter branden uttalade Frankrikes president Emmanuel Macron att Notre-Dame ska återuppbyggas.[18]
Fasaden, väggarna, rosettfönstren och tornet kunde tack vare brandmännens arbete förbli intakt.[19] Den stora orgeln klarade sig, men skadades av vattnet vid släckningsarbetet. President Emmanuel Macron meddelade att ungefär 500 brandmän hade deltagit i släckningsarbetet.[20]
Restaureringsarbetet
[redigera | redigera wikitext]I oktober 2019 meddelade den franska regeringen att restaureringens första fas, vilken innebar att stabilisera byggnaden för att förhindra en kollaps, skulle pågå till slutet av år 2020.[21] Återuppbyggnaden kunde inte påbörjas förrän tidigt under år 2021.
Den 10 april 2020 höll ärkebiskop Michel Aupetit och en handfull deltagare, en långfredagsgudstjänst i katedralen. Samtliga av deltagarna var iklädda skyddskläder.[22] Restaureringen fortsatte under år 2020, trots den pågående covid-19-pandemin.
I början av 2021 påbörjades urvalet av vilka träd som skulle användas till material för återuppbyggnad av spiran och trädelarna av taket som förstördes i branden. Uppemot ettusen träd från Frankrike användes. Efter avverkningen behövde träet torka i 12-18 månader. Den 18 september 2021 fastslog franska myndigheter att säkerhetsarbetet i katedralen var färdigt, vilket innebar att restaureringsarbetet kunde påbörjas.[23]
Återinvigningen 2024
[redigera | redigera wikitext]
I december 2024 återinvigdes katedralen efter ett omfattande renoverings- och restaureringsarbete.[24] Den 29 november 2024 visades den nyrestaurerade katedralens interiör för första gången sedan renoveringen. Frankrikes president Emmanuel Macron besökte Notre Dame, tillsammans med flera av dem som varit en del av restaureringsarbetet.[25] Under en gudstjänst den 7 december 2024 hölls den första gudstjänsten att firas sedan katedralens återställande. I gudstjänsten återinvigdes bland annat den stora orgeln. Gudstjänsten kommer att leddes av ärkebiskop Laurent Ulrich.[26] Bland gästerna på gudstjänsten fanns flera inbjudna präster och biskopar, samt Frankrikes president Emmanuel Macron, Donald Trump, Elon Musk, USA:s första dam Jill Biden, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Storbritanniens kronprins William och ett 50-tal stats- och regeringschefer däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson.[27][28] Hela ceremonin genomfördes inne i Notre Dame och president Macron höll ett inledande tal, vilket inte är okontroversiellt eftersom Frankrike är en sekulär stat. Ingen fransk president har någonsin talat i Notre Dame tidigare.[28]
Den 8 december 2024 firades den första mässan, under ledning av ärkebiskop Ulrich, sedan Notre Dames återöppnande, i vilken det nya altaret konsekrerades.
Katedralen
[redigera | redigera wikitext]Det nya altaret
[redigera | redigera wikitext]Den 8 december 2024 invigdes det nya altaret. Altaret kommer att användas när mässan firas versus populum. Det nya altaret ersätter det tidigare från 1989 som förstördes i branden 2019.
Det gamla altaret
[redigera | redigera wikitext]
Altaret i mitten av koret som används när mässan firas versus populum är gjort i brons och gestaltades av Jean Touret (1916-2004) år 1989, efter förfrågan av ärkebiskopen av Paris, kardinal Jean-Marie Lustiger. På ena sidan av altaret återfinns de fyra evangelisterna (Matteus, Markus, Lukas och Johannes) från Nya testamentet och på andra sidor återfinns profeter från Gamla testamentet (Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel).
Takstomme
[redigera | redigera wikitext]Takstommen i katedralen är av ekträ från 1100-talet, vilket gör byggstommen till en av de äldsta i Frankrike. De äldsta delarna i koret finns inte kvar, men trä återanvändes till en andra stomme uppförd på 1200-talet som ännu är bevarad. I mittskeppet är stommen försedd med ett tak av blyplattor. Stommarna i sidoskeppen och spiran gjordes om under restaureringen på 1800-talet och skiljer sig från den medeltida konstruktionen i koret och mittskeppet, framför allt genom kraftigare bjälkar.[29]
Västra fasaden och tornen
[redigera | redigera wikitext]Den västra fasaden började byggas i början av 1200-talet. Det norra tornet blev färdigt år 1240 och det södra år 1250. Till toppen av katedralens båda klocktorn leder 387 trappsteg. Fasaden är 43 meter bred och med tornen 63 meter hög. Centralt placerat finns ett av katedralens rosettfönster. Under den finns huvudportalen med två något mindre portaler på varsin sida som alla är ornamenterade. Huvudportalen representerar Yttersta domen. Den byggdes åren 1220–1230, kort efter de två andra portalerna.[30] Portalen till vänster är tillägnad Jungfru Maria och byggdes 1210–1220.[31] Den högra portalen, tillägnad sankta Anna, är den äldsta, byggd omkring år 1200.[32]
På fasaden finns flera statyer. På en balustrad ovanför portalerna finns det så kallade Kungagalleriet med tjugoåtta statyer som representerar tjugoåtta generationer av Kungar i Juda. Vid rosettfönstret finns en staty av Jungfru Maria och Jesusbarnet.[33]
Den gamla spiran (förstörd i branden 2019)
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga spiran byggdes omkring år 1250 och var ett klocktorn som på 1600-talet hade fem klockor. Den nedmonterades under åren 1786 till 1792. En ny spira uppfördes under restaureringen på 1800-talet. Vid spiran placerades statyer av de tolv apostlarna och de fyra evangelisterna.[34] 1800-talsspiran rasade i samband med branden 2019. En ny spira som är en exakt kopia av den gamla kommer att pryda katedralen vid den planerade återinvigningen i december 2024. Statyerna togs ned för renovering en vecka före branden och är oskadade.[35]
Den nya spiran
[redigera | redigera wikitext]Efter att den gamla spiran förstördes i branden 2019 byggdes en ny spira på samma plats. Byggandet påbörjades 2022 och den 16 december 2023 sattes en kyrktupp i guld på spirans topp efter välsignelsen av ärkebiskop Laurent Ulrich.[36] Spiran blev färdig och byggnadsställningarna togs bort den 13 februari 2024.
Rosettfönster
[redigera | redigera wikitext]
I katedralen finns tre stora rosettfönster med avbildningar från nya testamentet. De södra och norra rosettfönstren mäter 12,90 meter i diameter. De skapades ursprungligen i mitten av 1200-talet och har senare genomgått flera restaureringar.[37] Rosettfönstret på fasaden i väst är det äldsta. Det skapades år 1225 och är 9,60 meter i diameter.[33]
Konstverk
[redigera | redigera wikitext]I katedralen finns en rad målningar, statyer och glasmålningar. Bland annat de stora målningar föreställande apostlarna som skänktes till katedralen varje år mellan 1630 och 1707, en muralmålning av Jean Jouvenet från 1700-talet och statyn Notre Dame de Paris från 1300-talet föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet.[38]
Den stora orgeln
[redigera | redigera wikitext]En av de tidigaste orglarna i katedralen byggdes år 1403 av Frédéric Schambantz och orgeln byggdes om vid flertalet tillfällen under 300 år. Orgeln från 1403 byttes ut mellan åren 1730 och 1738 av François Thierry och senare ombyggd av François-Henri Clicquot. Under en restaurering av katedralen byggdes en ny orgel av Aristide Cavaillé-Coll. Orgeln invigdes 1868.
År 1904 kompletterades orgeln med fler stämmor av Charles Mutin, efter förslag av organisten Louis Vierne. Orgeln elektrifierades 1924 efter finansiering av Claude Johnson, en av skaparna av Rolls-Royce. År 1932 restaurerades och rengjordes orgeln.
Orgeln ska endast ha lidit mindre skador under branden 2019, men en omfattande rengöring från blydamm påbörjades i augusti 2020.[39]
Organister
[redigera | redigera wikitext]Organisten i Notre Dame Paris (franska: titulaires des grandes orgues) anses vara en av de mest prestigefyllda organistuppdragen i Frankrike.
- Guillaume Maingot (1600–1609)
- Jacques Petitjean (1609–1610)
- Charles Thibault (1610–1616)
- Charles Racquet (1618–1643)
- Jean Racquet (omkr. 1643–1689)
- Médéric Corneille (1689–1730)
- Guillaume-Antoine Calvière (1730–1755)
- René Drouart de Bousset (1755–1760)
- Charles-Alexandre Jollage (1755–1761)
- Louis-Claude Daquin (1755–1772)
- Armand-Louis Couperin (1755–1789)
- Claude Balbastre (1760–1793)
- Pierre-Claude Foucquet (1761–1772)
- Nicolas Séjan (1772–1793)
- Claude-Étienne Luce (1772–1783)
- Jean-Jacques Beauvarlet Charpentier (1783–1793)
- Antoine Desprez (1802–1806)
- François Lacodre dit Blin (1806–1834)
- Joseph Pollet(1834–1840)
- Félix Danjou (1840–1847)
- Eugène Sergent (1847–1900)
- Louis Vierne (1900–1937)
- Léonce de Saint-Martin (1937–1954)
- Pierre Cochereau (1955–1984)
- Yves Devernay (1985–1990)
- Jean-Pierre Leguay (1985–2015)
- Philippe Lefebvre (1985-2019)
- Olivier Latry (sedan 1985)
- Vincent Dubois (sedan 2016)
- Thierry Escaich (sedan 2024)
Kyrkklockor
[redigera | redigera wikitext]I kyrkans två torn hänger sammanlagt tio kyrkklockor. De två största klockorna hänger i det södra tornet och de åtta andra i det norra tornet.
År 2011 togs det initiativ till en restauration av katedralens klockor. Följaktligen skapades insamlingar till nya klockor. År 2012 göts nio nya klockor. Det genomfördes ett klockdop inne i kyrkan av ärkebiskopen av Paris och efter det hängdes de upp i tornen. Den största nya klockan "Marie" hängdes i södra tornet (där den blev näst störst), resterande klockor i det norra tornet. Klockorna från 1800-talet togs ned från tornet och ersattes av de nya klockorna från 2012. Den största klockan, Emmanuel, hänger dock kvar i södra tornet sedan gjutningen 1686.
Efter branden 2019 togs klockorna i det norra tornet ned. I september 2024 kunde de åtta klockorna i det norra tornet åter hängas upp i tornet.[40]
| Plats | No. | Namn | Gjuten | Diameter | Vikt | Ton |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Södra tornet | 1 | Emmanuel | 1686 | 261 cm | ca 13 000 kg | fiss0 |
| 2 | Marie | 2012 | 206,5 cm | 6 023 kg | giss0 | |
| Norra tornet | 3 | Gabriel | 2012 | 182,8 cm | 4 162 kg | aiss0 |
| 4 | Anne-Geneviéve | 2012 | 172,5 cm | 3 477 kg | h0 | |
| 5 | Denis | 2012 | 153,6 cm | 2 502 kg | ciss1 | |
| 6 | Marcel | 2012 | 139,3 cm | 1 925 kg | diss1 | |
| 7 | Étienne | 2012 | 126,7 cm | 1 494 kg | f1 | |
| 8 | Benoît-Joseph | 2012 | 120,7 cm | 1 309 kg | fiss1 | |
| 9 | Maurice | 2012 | 109,7 cm | 1 011 kg | giss1 | |
| 10 | Jean-Marie | 2012 | 99,7 cm | 782 kg | aiss1 |
Kyrkklockan Emmanuel väger 13 ton. Enbart kläppen väger 500 kilogram. Det sägs att när Emmanuel göts kastade kvinnor guld och andra smycken i smältan, vilket skall ha gett klockan dess unika Fiss-klang.
-
Katedralens klockor från 2012 inför klockdopet. -
1800-tals klockorna som togs ur bruk 2012. -
Katedralens största klocka Emmanuel.
.jpg)
Katedralen i siffror
[redigera | redigera wikitext]- Huvudvalvet i katedralen är 34 meter högt.
- Tornen i västfasaden är 69 meter höga.
- 422 trappsteg (som blir smalare mot toppen) leder till klocktornets högsta punkt. 386 av dem går att beträda.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]I närheten ligger Saint-Michel – Notre-Dame station med RER-tåg samt tunnelbanestationerna Saint-Michel och Cluny – La Sorbonne.
Ägarskap
[redigera | redigera wikitext]Fram till den franska revolutionen ägdes Notre Dame av ärkebiskopen av Paris och därmed av den romersk katolska kyrkan. Den 2 november 1789 förstatligades Notre Dame och är sedan dess franska statens egendom.[41] Fastän staten äger Notre Dame de Paris får Paris ärkestift bruka kyrkan och är ansvarig för bland annat att katedralen är öppen och tillgänglig för besökare.[42]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Innan 2019
[redigera | redigera wikitext]-
Huvudportalen och en del av kungagalleriet. -
Rosettfönstret på den västra fasaden. -
Interiör. -
Spiran byggdes på 1800-talet och förstördes i branden 2019. -
Nedre delen av fasaden med de tre portalerna. -
Valvet i mittskeppet. -
-
Staty av Jungfru Maria. "Jungfrun av Paris" -
Högaltaret. -
Cavaillé-Coll orgeln i Notre-Dame. -
Södra fasaden. -
Notre Dame från Montparnassetornet.
Efter 2019
[redigera | redigera wikitext]-
Katedralen under återuppbyggnad med den nya spiran på plats, 2024. -
-
Återuppbyggnad, oktober 2023.
.jpg)
.jpg)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Cathedral of Notre-Dame, Former Abbey of Saint-Rémi and Palace of Tau, Reims” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/601/. Läst 11 juni 2019.
- ^ ”Historique de la construction | Notre Dame de Paris”. web.archive.org. 2 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180802135015/http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/histoire/historique-de-la-construction. Läst 28 juni 2024.
- ^ ”Macron takes world on first tour inside Paris’s restored Notre-Dame cathedral” (på engelska). France 24. 29 november 2024. https://www.france24.com/en/europe/20241129-live-macron-takes-world-on-first-tour-inside-paris-s-restored-notre-dame-cathedral. Läst 7 december 2024.
- ^ ”Ny ärkebiskop av Paris”. Signum. 26 april 2022. https://signum.se/ny-arkebiskop-av-paris/. Läst 28 juni 2024.
- ^ ”Crown of Thorns | Relic & History | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Crown-of-Thorns-religious-relic. Läst 28 juni 2024.
- ^ ”Brandkårskaplanen som räddade törnekronan | Katolsk Horisont”. katolsk-horisont.net. https://katolsk-horisont.net/post/brandkarskaplanen-som-raddade-tornekronan. Läst 28 juni 2024.
- ^ Felix 2019, s. 30
- ^ [a b] ”Historique de la construction” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 12 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180712152833/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/histoire/historique-de-la-construction/.
- ^ ”La facade occidentale” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 15 april 2019. https://web.archive.org/web/20190415185214/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-facade-occidentale/..
- ^ ”La flèche” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416173440/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-fleche/.
- ^ ”Notre Dame and the culture it inspired” (på engelska). The Guardian. 16 april 2019. https://www.theguardian.com/culture/2019/apr/16/the-culture-inspired-by-notre-dame-paris.
- ^ [a b] ”Our Lady of Paris: a history of Notre Dame Cathedral” (på engelska). The Guardian. 15 april 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/apr/15/our-lady-of-paris-a-history-of-notre-dame-cathedral.
- ^ ”2013: 850 ans de Notre-Dame de Paris” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416075415/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/histoire/850-ans-de-la-cathedrale/.
- ^ ”Notre Dame: Storbrand i katedralen i Paris”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/brand-i-notre-dame-i-paris-oppna-lagor/. Läst 15 april 2019.
- ^ ”Notre-Dame-katedralen i lågor: ”Allt håller på att kollapsa””. Dagens Nyheter. 15 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/brand-i-notre-dame-katedralen/. Läst 15 april 2019.
- ^ ”Branden i Notre-Dame är under kontroll”. Svenska Dagbladet/TT. 16 april 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/miljardar-bidrar-till-notre-dame. Läst 16 april 2019.
- ^ Reuters (25 december 2019). ”No Christmas mass at Notre-Dame for the first time since Napoleon” (på Indian English). The Hindu. ISSN 0971-751X. https://www.thehindu.com/news/international/no-christmas-mass-at-notre-dame-for-the-first-time-since-napoleon/article30394415.ece. Läst 15 januari 2022.
- ^ Felix 2019, s. 159
- ^ Lyons, Kate; Busby, Mattha; Lyons (now), Kate (16 april 2019). ”Cathedral fire under control after spire and roof destroyed – as it happened” (på brittisk engelska). the Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/live/2019/apr/15/notre-dame-cathedral-fire-paris-france-landmark-live-news. Läst 16 oktober 2024.
- ^ Georgia Diebelius (15 april 2019). ”Firefighter and two police officer injured battling 'catastrophic' Notre-Dame fi” (på engelska). Metro. https://metro.co.uk/2019/04/15/firefighter-seriously-injured-battling-catastrophic-notre-dame-cathedral-blaze-9219156/. Läst 16 oktober 2024.
- ^ Rebecca Klar (25 december 2019). ”Notre Dame rector sees ‘maybe’ 50 percent chance cathedral can be saved” (på amerikansk engelska). The Hill. https://thehill.com/blogs/blog-briefing-room/news/475904-notre-dame-rector-sees-maybe-50-percent-chance-cathedral-can-be/. Läst 16 oktober 2024.
- ^ ”Vénération de la Sainte Couronne d'épines à Notre-Dame de Paris | Ghostarchive”. ghostarchive.org. https://ghostarchive.org/varchive/2QjFAYgmvcI. Läst 16 oktober 2024.
- ^ ”Notre-Dame Cathedral ready for restoration after post-fire safety work completed” (på engelska). France 24. 18 september 2021. https://www.france24.com/en/france/20210918-notre-dame-de-paris-ready-for-restauration-after-post-fire-security-works. Läst 16 oktober 2024.
- ^ S. V. T. Nyheter (7 december 2024). ”Nu invigs färdigrenoverade Notre Dame”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-invigs-fardigrenoverade-notre-dame. Läst 7 december 2024.
- ^ ”Macron takes world on first tour inside Paris’s restored Notre-Dame cathedral” (på engelska). France 24. 29 november 2024. https://www.france24.com/en/europe/20241129-live-macron-takes-world-on-first-tour-inside-paris-s-restored-notre-dame-cathedral. Läst 7 december 2024.
- ^ Lucas Delattre (3 december 2024). ”Reopening Ceremonies” (på amerikansk engelska). Notre-Dame de Paris. https://www.notredamedeparis.fr/en/reopening-ceremonies/. Läst 7 december 2024.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (6 december 2024). ”Statsministern och kulturministern deltar vid återinvigningen av Notre Dame”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/12/statsministern-och-kulturministern-deltar-vid-aterinvigningen-av-notre-dame/. Läst 8 december 2024.
- ^ [a b] ”Världsledarna deltog i återinvigningen av Notre-Dame i Paris”. DN.se. 7 december 2024. https://www.dn.se/varlden/varning-for-harda-vindar-andrar-notre-dame-invigningen/. Läst 8 december 2024.
- ^ ”The Framing” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 7 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190607213931/https://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-charpente/.
- ^ ”The Portal of Judgement” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 22 april 2019. https://web.archive.org/web/20190422000105/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-du-jugement/.
- ^ ”The portal of the Virgin” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421130013/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-de-la-vierge/.
- ^ ”Le Portail Sainte-Anne”. Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 17 april 2019. https://web.archive.org/web/20190417170506/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-sainte-anne. Läst 19 april 2019.
- ^ [a b] ”La facade occidental” (på franska). Notre Dame de Paris. http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/architecture/la-facade-occidentale/.
- ^ ”La fleche” (på franska). Notre Dame de Paris. http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/architecture/la-fleche/.
- ^ ”Notre Dame Cathedral fire – a visual guide and timeline” (på engelska). The Guardian. 16 april 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/apr/16/notre-dame-cathedral-fire-a-visual-guide-and-timeline.
- ^ ”Notre-Dame fire: Cathedral's spire to be rebuilt with 200-year-old oaks from royal forest” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/notre-dames-spire-to-be-rebuilt-with-200-year-old-oaks-from-royal-forest-12240288. Läst 28 juni 2024.
- ^ ”Rose Sud” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419105634/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/linterieur/vitraux/rose-sud.
- ^ ”The masterpieces of Notre-Dame” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416235946/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/linterieur/.
- ^ ”Pipe by pipe, Notre Dame Cathedral organ gets 4-year cleanup”. The Associated Press. 4 augusti 2020. https://apnews.com/article/c14b55b9ddb135e2dcd9c9c2c583826d. Läst 6 december 2024.
- ^ Henley, Jon; correspondent, Jon Henley Europe (12 september 2024). ”Notre Dame bells returned and blessed before cathedral’s December reopening” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2024/sep/12/notre-dames-bells-returned-and-blessed-before-cathedrals-december-reopening. Läst 16 oktober 2024.
- ^ ”À qui appartient la cathédrale Notre-Dame de Paris?” (på franska). BFM BUSINESS. https://www.bfmtv.com/economie/economie-social/france/qui-appartient-la-cathedrale-notre-dame-de-paris_AV-201904160046.html. Läst 28 juni 2024.
- ^ ”Loi du 9 décembre 1905 concernant la séparation des Eglises et de l'Etat. - Légifrance”. www.legifrance.gouv.fr. https://www.legifrance.gouv.fr/loda/id/LEGITEXT000006070169. Läst 28 juni 2024.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Felix, Antonia (2019) (på engelska). Notre-Dame de Paris: History, Art, and Revival from 1163 to Tomorrow. New York: Sterling. ISBN 978-1-4549-3831-6
- Perrier, Jacques, Notre-Dame de Paris. Paris: L'Association Maurice de Sully 1993.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Notre-Dame de Paris.- Officiell webbplats (engelska eller franska)
- Fakta om Notre-Dame (engelska)
|