Norbergs Järnväg

	Norbergs Järnväg
	Norbergs järnvägsstation.
Allmänt
Plats	Västmanland
Sträcka	Ängelsberg-Kärrgruvan
Anslutande linjer	Krylbo–Norbergs Järnväg; Kärgruvan-Klackbergs Järnväg; Stambanan Krylbo-Mjölby; Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar
Organisation
Invigd	1856 Smalspår; 1876 Normalspår
Ägare	Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar 1922-1944; Svenska staten 1944-
Trafikoperatör	Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar 1876-1945; Statens Järnvägar 1945-
Tekniska fakta
Längd	18 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största lutning	10 ‰
Elektrifierad	1956-12-05 (Ängelsberg-Snyten)
Matning	16 kV 16 1/3 Hz
Linjekarta

Norbergs järnväg (NJ) eller Norbergsbanan är en järnväg från Kärrgruvan till Ängelsberg i Västmanlands län.

Historia

Koncession för järnvägen gavs första gången den 21 december 1850 till Norbergs järnvägsaktiebolag^[4] startat av Norbergs Gruvbolag för en bana med spårvidden 891 mm. Provisorisk trafik startade på sträckan Kärrguvan–Trättsbo den 1 december 1853. Trafiken var den första lokdragna i Sverige med lokomotivet Förstlingen från Munktells i Eskilstuna. Lokomotivet Förstlingen finns endast i delar kvar på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Efter en konkurs, beroende på felkonstruerade spår, för det första järnvägsbolaget bildades Norbergs Nya Järnvägsaktiebolag som den 19 juni 1855 fick koncession för den ovanliga spårvidden 1188 mm (fyra svenska fot). Kärrgruvan till Trättsbo byggdes om och hela sträckan till Ängelsberg öppnades för allmän trafik 27 juni 1856.^[5]^[6]^[7]^[8]

Den 1 januari 1876 stängdes banan för ombyggnad till den svenska normalspårvidden 1435 mm och byggdes till en stor del i en ny sträckning^[4] mellan Engelsbergs bruk och Kärrgruvan.^[3] Banan öppnades för trafik igen den 30 augusti 1876. I samband med breddningen byggde Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar (SWB) en järnväg som anslöt i Ängelsberg. Dessförinnan fraktades malmen från Norbergsfältet till Ängelsberg vid sjön Åmänningen, för vidare befordran med pråmar på Strömsholms kanal till Mälaren.^[9]

Trafiken på Norbergs Järnväg hanterades av SWB från 1876^[4] och fram till att SWB köpte NJ 1922.^[5] Efter köpet upphörde NJ som självständigt bolag. SWB köptes i sin tur av Svenska staten 1944 och drevs först som ett statligt bolag för att 1945 införlivas i Statens Järnvägar (SJ).^[9]

Den av staten byggda Stambanan Krylbo–Mjölby anslöt år 1900 vid Snyten.

Persontrafiken på banan upphörde den 1 november 1962. Godstrafiken Snyten–Kärrgruvan den 1 april 1990 då gruvor och järnhantering var nerlagda.^[9] Flytande järn transporterades mellan Spännarhyttan och Surahammars bruk under åren 1974–1981^[10]

Nuvarande

Delen Snyten-Ängelsberg används fortfarande av Trafikverket för omledningstrafik mellan Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagspendeln vid trafikstörningar eller banarbeten. Delen Snyten–Kärrgruvan är inte nedlagd, men Trafikverket strävar efter att få ny ägare.^[11] Efter en längre tids trafikuppehåll mellan Snyten och Kärrgruvan började Engelsbergs Norbergs järnvägshistoriska förening (ENJ) i augusti 2003 trafikera Ängelsberg-Kärrgruvan med (veteran)rälsbussar sommartid.

Referenser

^ Driftplatsregister 226 Ängelsberg - Kärrgruvan
^ Norberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
^ [a b] Lantmäteriet Historiska kartor
^ [a b c] Svenska Järnvägsföreningen 1876–1926. (1926). Svenska Järnvägsföreningen.
^ [a b] Norbergs järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
^ Gamla Postvagnen Sv: Första Norbergsbanan..
^ ”Tekniska Museet Sveriges tåg och järnvägar”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150627202027/http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html. Läst 26 september 2011.
^ Historiskt om Svenska Järnvägar Nora – Ervalla Järnväg – Sveriges första lokomotiv
^ [a b c] Järnvägar i historien Arkiverad 21 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
^ Järnvägshistoriskt Forum 2011-09-01 - Lite fakta om järntransporter
^ Översyn av det lågtrafikerade järnvägsnätets framtid – Rapporten Arkiverad 15 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Olsson, Torsten; Aghult, Kjell; Sundström, Erik (1995). Norbergsbanorna: järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853. Malmö: Stenvall. Libris 7630221. ISBN 91-7266-134-8
Järnvägsdata. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 68 (3., omarb. uppl., 1999). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 1999. Libris 7745538. ISBN 91-85098-85-X

Vidare läsning

Blomme, Bertil (1982). ”Två västmanländska järnvägsanläggningar 125 år”. Årsskrift / Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum (Västerås : Västmanlands läns museum, 1981-) 1982 (60),: sid. 67-89 : fotogr. ISSN 0349-9820. ISSN 0349-9820 ISSN 0349-9820. Libris 3283112
Olsson, Torsten; Aghult, Kjell; Sundström, Erik (1995). Norbergsbanorna : järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853. Malmö: Stenvall. Libris 7630221. ISBN 91-7266-134-8

[1] Driftplatsregister 226 Ängelsberg - Kärrgruvan

[2] Norberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

[lanth-3] [a b] Lantmäteriet Historiska kartor

[bok-4] [a b c] Svenska Järnvägsföreningen 1876–1926. (1926). Svenska Järnvägsföreningen.

[rudnj-5] [a b] Norbergs järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

[6] Gamla Postvagnen Sv: Första Norbergsbanan..

[7] ”Tekniska Museet Sveriges tåg och järnvägar”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150627202027/http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html. Läst 26 september 2011.

[8] Historiskt om Svenska Järnvägar Nora – Ervalla Järnväg – Sveriges första lokomotiv

[jhist-9] [a b c] Järnvägar i historien Arkiverad 21 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Järnvägshistoriskt Forum 2011-09-01 - Lite fakta om järntransporter

[11] Översyn av det lågtrafikerade järnvägsnätets framtid – Rapporten Arkiverad 15 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]