Hoppa till innehållet

Nikanor Teratologen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Niclas Lundkvist)
Niclas Lundkvist
PseudonymNikanor Teratologen
FöddSten Niclas Birger Lundkvist
27 oktober 1964 (60 år)
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
DebutverkÄldreomsorgen i Övre Kågedalen
PriserBeskowska resestipendiet (2010)
HemortBurträsk

Nikanor Teratologen, verkligt namn Sten Niclas Birger Lundkvist, född 27 oktober 1964, är en svensk romanförfattare, översättare och litteraturkritiker.[1]

Han debuterade 1992 med romanen Äldreomsorgen i Övre Kågedalen som väckte skandal, föranledde spekulationer om personen bakom pseudonymen och så småningom nådde nära nog kultstatus. Författarskapet under pseudonymen Nikanor Teratologen präglas av skabrösa överdrifter av sexuell natur och extrema politiska ställningstaganden.

Namnet Nikanor förekommer i formen Nicanor i P.O. Enquists roman Musikanternas uttåg från 1978 som namnet på en fristående socialistisk agitator i Västerbotten som får tungan utskuren av arga arbetare.[2] Namnet Teratologen anspelar på teratologi som är läran om missbildningar.

I juni 2016 publicerades i flera medier, bland andra Expo, uppgifter om en stark koppling mellan författaren och det antisemitiska kontot EzzelinoFlashback.[3][4][5][6] Hans förre förläggare bekräftade uppgiften att Nikanor Teratologen skrivit på Flashback men kunde inte bekräfta att han använt just denna pseudonym.[7]

Niclas Lundkvist är uppvuxen i Kåge i Skellefteå kommun och gick högstadiet på Norrhammarskolan i Skellefteå. Därefter fortsatte han på gymnasiet vid Kaplanskolan i samma stad. Han läste sedan en A-kurs i historia vid Umeå universitet och skrev en uppsats om andra världskrigets utbrott.[8] I den första intervjun år 1992 i Expressen anger Lundkvist att han är militant vegetarian, och journalisten noterar att han bär en torshammare runt halsen.[9]

Lundkvist är gift och bor 2014 i Burträsk.[10][11] Nyöversättningen av Så talade Zarathustra är tillägnad hustrun.[12]

Lundkvist slog igenom sommaren 1992 med sin debutbok Äldreomsorgen i Övre Kågedalen. Romanen påstås vara de kvarlämnade anteckningarna efter 11-årige Helge Holmlund där denne berättar om sitt liv i Hebbershålet i Kågedalen med sin morfar och deras sadomasochistiska förhållande. De sysselsätter sig med bland annat mord, våldtäkter, andra sexuella grymheter och filosofiska samtal. I deras samtal finns en mängd anspelningar på den klassiska litteraturen, nazistisk ideologi samt esoterika. Manuskriptet hade lästs av Erland Törngren och antagits av en enig förlagsgrupp på Norstedts.[13]

Mottagandet av Äldreomsorgen i Övre Kågedalen präglades överlag av förvåning, och i många fall också upprördhet, över bokens explicita skildringar av sex och våld. Samtidigt hyllades boken för sin originalitet och briljanta språk. TT sammanfattade 1992 kritikerkårens reaktioner enligt följande:[14]

Samtidigt som boken stämplas som den "vidrigaste och mest perversa" som någonsin skrivits i vårt land, erkänns oförbehållsamt att den både är vital, skarpsinnig och språkligt genial. ... Äcklig, sjukligt pervers, sataniskt vidrig, motbjudande, avskyvärd, men samtidigt skarpsinnig och skickligt chockerande, anser en praktiskt taget enig kritikerkår.

Den stilistiskt drivna språkbehandlingen övertygade många recensenter om att det måste ha varit en välkänd författare som skrivit boken. De namn som förekom flitigast i spekulationerna kring vem som dolde sig bakom pseudonymen Nikanor Teratologen var Stig Larsson, P-O Enquist och Torgny Lindgren.[13]

Några dagar efter debuten kunde Aftonbladet och Expressen samtidigt avslöja att det var Niclas Lundkvist, som då var 27 år gammal och bosatt i Lund,[15][9] som dolde sig bakom pseudonymen Nikanor Teratologen. Expressens journalist Per Svensson berättar att Lundkvist blev väldigt besvärad när han fick klart för sig att hans pseudonym var röjd – något som enligt Svensson skiljer sig från många författare som brukar bli glada för uppmärksamheten när de blir avslöjade. Enligt Svensson framstod Lundkvist som en ”genuin outsider” som helst hade fortsatt vara anonym.[13]

Äldreomsorgen i Övre Kågedalen har blivit en radiopjäs, Ur djupet av en massakrerad ömtålighet, av Britt Edwall. Morfar spelades av Ernst Günther och Örjan Ramberg spelade Helge.[16] Radiopjäsen sändes första gången 3-4 juni 1994 i P1, kl. 23.30–00.45, och föjdes av en diskussion, med Britt Edwall och en psykoanalytiker, Ludvig Igra.

Litterär stil

[redigera | redigera wikitext]

Författarskapet under pseudonymen Nikanor Teratologens verk präglas av skabrösa överdrifter av sexuell natur, vilket föranlett Mattias Fyhr att benämna den som gotisk black metal.[17] Nikanor är ett mansnamn som betyder segrare på grekiska och "Teratologen" kommer från grekiskans τερατολογος, vilket under den grekiska antiken var en som berättade om järtecken och förunderliga ting. Teratologi är läran om missbildningar, framför allt under den embryonala utvecklingen. Förutom ett direkt inflytande från skräckklassiker som H.P. Lovecraft och erotisk litteratur i stil med Marquis de Sade kan man hos Lundkvist finna ett stort inslag av dysterhet.

Han säger själv om den första romanens tillkomst:[14]

Orsaken till att jag skrivit den är för att fästa uppmärksamheten på det kärlekslösa samhälle vi lever i – lugnt och välordnat på ytan, men rovdjurslikt och sataniskt under den. Romanen var ett sätt för mig att driva ut demonerna för allmän skärskådan.

Icke skönlitterära verk

[redigera | redigera wikitext]

Förutom författandet av skönlitteratur och aforismer har Lundkvist även översatt Friedrich Nietzsche från tyska för en samlingsvolym utgiven av tidskriften Res Publica och Så talade Zarathustra för förlaget h:ström. Sedan 2007 är Lundkvist verksam som skribent i Tidningen Kulturen samt på kultursidan i Norra Västerbotten. Han har även medverkat i tidskriften Subaltern. Verket Apsefiston är en samling aforismer.

När författarkollegan och vännen Stig Sæterbakken tog livet av sig år 2012 skrev han ett minnesord.[18]

  • 1992 – Äldreomsorgen i Övre Kågedalen, Norstedts förlag
  • 1998 – Förensligandet i det egentliga Västerbotten, Vertigo (bokförlag)
  • 1999 – Förord till Ulf I. Erikssons bok Exempel: anteckningar i levnadskonst, Symposion (bokförlag)
  • 2002 – Apsefiston, Vertigo (bokförlag)
  • 2002 – Tre dikter på lägre mälardalsdialekt med syfte att blidka gonglis clitoris. OEI, nr 9-10.
  • 2002 – Recension av Lautréamonts Samlade verk. Ord och Bild nr 5-6.
  • 2002 – Hebbershålsapokryferna, Vertigo (bokförlag)
  • 2003 – Pedofobens bekännelse. I antologin Perversioner : 12 noveller om avvikelser, Vertigo (bokförlag)
  • 2003 – Recension av Jonas Gardells bok Om Gud. BLM nr 2
  • 2003 – Kick not against the pricks lest thou go lame. Loyal nr 7, The Hunt For Your Family, Printed Matter
  • 2004 – De rysk-judiska oligarkernas klagosång. Subaltern nr 1 - Apokalyps
  • 2004 – Förord till Arthur Rimbauds Samlade verk, Alastor Press
  • 2006 – Orgasmkrematoriets härlighetsutgjutelse. Subaltern nr 1 - Erotika
  • 2009 – Förord till den svenska översättningen av Stig Sæterbakkens roman Sauermugg Redux, Vertigo (bokförlag)
  • 2009 – Att hata allt mänskligt liv, h:ström - Text & Kultur
  • 2012 – Äldreomsorgen i Övre Kågedalen & Förensligandet i det egentliga Västerbotten (jubileumsutgåva), Vertigo (bokförlag)

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sök i birthday.se efter Niclas Lundkvist (exakt stavning), född 1964. Sökdatum 2014-06-09
  2. ^ ”Han var solidarisk med de utstötta och eländiga”. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/y3p8y2/han-var-solidarisk-med-de-utstotta-och-elandiga. 
  3. ^ Tidningen Expo: Rasideologen i Övre Kågedalen?. Läst 12 juli 2016
  4. ^ Expo:s officiella Youtubekanal: Rasideologen i Övre Kågedalen?. Sett 12 juli 2016
  5. ^ Dagens Nyheter: Konsten är fri och hatet på riktigt. Läst 12 juli 2016
  6. ^ Mokhtari, Arash (28 juli 2016). ”Högerextremt Flashbackkonto bakom sommarens litteraturdebatt”. Sveriges Television. http://www.svt.se/kultur/bok/hogerextremt-flashbackkonto-bakom-sommarens-litteraturdebatt. 
  7. ^ Edenborg, Carl-Michael (2 juli 2016). ”Frihet bortom gott och ont?”. Vagant. http://www.vagant.no/frihet-bortom-gott-och-ont/. Läst 5 maj 2020. 
  8. ^ Eriksson, Jerker (2004), "Jag har just läst den vidrigaste bok jag någonsin stött på" - En studie av mottagandet av Nikanor Teratologens verk ur ett biblioteksinstitutionellt och ett litteratursociologiskt perspektiv, Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala, ISSN 1650-426, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:213314/FULLTEXT01.pdf, läst 9 januari 2010 
  9. ^ [a b] Svensson, Per (12 augusti 1992). ”Här är "äckelförfattaren"”. Expressen: s. 9. https://tidningar.kb.se/4112703/1992-08-12/edition/11242/part/1/page/9/. Läst 29 april 2020. 
  10. ^ Sök i birthday.se, "på samma adress". Sökdatum 2014-06-09
  11. ^ ”Mannen bakom Nikanor Teratologen”. Norra Västerbotten. 23 juli 2007. http://www.norran.se/artikel.php?id=7254640&avdelning_1=110&avdelning_2=296. Läst 31 oktober 2007.  [död länk]
  12. ^ Nietzsche, Friedrich (2007). Så talade Zarathustra : en bok för alla och ingen / Friedrich Nietzsche ; översättning av Nikanor Teratologen ; efterskrift av Anna-Lena Carlsson. Umeå: h:ström - Text & kultur. sid. 427. Libris 10566259. ISBN 978-91-7327-020-5 
  13. ^ [a b c] Liljestrand, Jens (19 augusti 2012). ”Vidrig klassiker”. Sydsvenskan: s. B4-B5. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120824180522/http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/vidrig-klassiker. Läst 19 augusti 2012. 
  14. ^ [a b] ”Norrländsk debutförfattare chockar litteratur-Sverige”. TT. 12 augusti 1992. 
  15. ^ Åsard, Johan (12 augusti 1992). ”'Monsterförfattaren' träder fram”. Aftonbladet: s. 12. https://tidningar.kb.se/4112678/1992-08-12/edition/0/part/1/page/12/. Läst 29 april 2020. 
  16. ^ ”Ur djupet av en massakrerad ömtålighet (sökning)”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=Ur+djupet+av+en+massakrerad+ömtålighet&x=0&y=0. Läst 28 juli 2022. 
  17. ^ Fyhr, Mattias (2003), De mörka labyrinterna. Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, Lund, ISBN 9789172470873 
  18. ^ ”"Hva hadde de å snakke om, nå da han var død?"”. Tidningen Kulturen. 30 januari 2012. Arkiverad från originalet den 14 november 2012. https://web.archive.org/web/20121114083623/http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/litteratur/litteratur-portraett/11247-qhva-hadde-de-a-snakke-om-na-da-han-var-dodq. Läst 12 november 2012. 
  19. ^ Kaj Schueler (24 april 2010). ”Teratologen tillbaka i finrummet”. Svenska Dagbladet: s. 14 (kulturdelen). https://www.svd.se/arkiv/2010-04-24/90. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]