Hoppa till innehållet

Neuroleptikum

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Neuroleptika)
Risperdal, ett atypiskt neuroleptikum.

Neuroleptikum (latin pluralis: neuroleptika, även kallat antipsykotika) är en grupp läkemedel av typen psykofarmaka som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni.

Neuroleptikapreparat är inte vanebildande men den som drabbats av någon sjukdom med psykos anses behöva dem för att kunna hantera sina symtom och leva ett bra liv med sin sjukdom.

Själva ordet "neuroleptika" har betydelsen att "greppa tag om psyket". Denna benämning används ibland också gällande neuroleptikabesläktade så kallade fentiazinderivat (Theralen, Lergigan) även om dessa preparats neuroleptiska verkan är så svag att ingen psykoslindring uppkommer. Fentiazinderivat är därför ej att betrakta som ”ren” neuroleptika.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det första neuroleptikumet, klorpromazin (Hibernal), kom kring 1950 och revolutionerade dåtidens psykiatriska vård. Preparatet ersatte bland annat lobotomi och flera andra av dåtidens behandlingsmetoder. Dock hade preparatet en mycket ofördelaktig biverkningsprofil, varför mycket resurser lades ned på att få fram skonsammare läkemedel.

Levomepromazin och haloperidol syntetiserades under samma år, 1958. Tioxantener såsom flupentixol och zuklopentixol syntetiserades också under år 1958.[1]

Olanzapin, quetiapin, sertindol, risperidon, ziprasidon och aripiprazol utvecklades på 1980-talet.[2][3][4][5][6]

Farmakodynamik (verkningsmekanism)

[redigera | redigera wikitext]

Receptorkarta

[redigera | redigera wikitext]
Receptor Ziprasidon Risperidon Olanzapin Quetiapin Klozapin Aripiprazol Haloperidol Lurasidon Paliperidon Amisulprid
Dopamin D2 ++++ ++++ ++ + + ++++ +++++ ++++ ++++ +++++
5-HT2A +++++ +++++ ++++ + ++++ ++++ ++ ++ +++++ -
5-HT2C +++++ ++++ ++++ - ++ ++ - - +++++ -
5-HT1A ++++ + - + ++ ++++ + ++ + ++
5-HT1D ++++ + + - - - ++ - ++++ -
5-HT7 ++ ++ + - + ++ + +++++ ++ ++
Alfa1A ++ ++++ ++ ++ ++++ ++ ++ + ++ -
Muskarin M1 - - ++++ ++ ++++ - - - - -
Histamin H1 ++ ++ ++++ ++++ ++++ ++ + - ++ -
Serotonin hämning ++ - - - - ++ - - - -

Legend:

  • +++++ - väldigt hög affinitet
  • ++++ - hög affinitet
  • ++ - medel affinitet
  • + - låg affinitet
  • - ingen affinitet

Källa: [7][8]

Verkningsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

Modulering av dopaminneurotransmittorsystemet i mitthjärnan sägs "nödvändig" för potent antipsykotisk aktivitet.[9] (förklarar signifikans för antipsykotisk läkemedelsverkan). Flera antipsykotika modulerar neurotransmissionsöveraktivitet av dopamin, vilket anses minska schizofreni-symtom.[10]

Det finns en sedd tendens kring mellan överdriven frisättning av dopamin i den mesolimbiska vägen och psykotiska upplevelser. Låg dopaminfrisättning i prefrontala cortex och överflödig dopaminfrisättning i andra vägar är förknippade med psykotiska episoder vid schizofreni och bipolär sjukdom.

Antikollinerg verkan är inte nödvändigtvis ett krav för aktiviteten av antipsykotika.

Kynurensyra är beskrivet vid schizofreni och hur det vekar vid sjukdomen. Vid schizofreni är kynurensyra förhöjt och så även dopaminaktiviteten när kynurensyra är förhöjt (drastiskt ökar halterna av signalsubstansen dopamin vilket man menar framkallar psykossymptom). Kynurensyra (ökade endogena nivåer av kynurensyra/förhöjda halter av den kroppsegna substansen i centrala nervsystemet) ökar dopaminaktiviteten i hjärnan genom att blockera NMDA-receptorer på glycin-site. Flera antipsykotika verkar genom aktivering av glycin-sitet på NMDA-receptorn och på så sätt återställa dopaminbalansen (sänka den drastiskt höga dopaminaktiviteten). Däremot är denna teori kanske föråldrad men vilka en stark motsats inte kommit men uppstod i tidiga förhållanden.

Det finns motsättningar mot till exemepel NMDA-antagonister såsom hjärnskador. Ett argument som framförs av skicklig foskningsslutsats vilket sätter möjligtvis tänkbara omstruktureringar i tanken kring potent receptorantagonism.[11]

Vad som beskrivs väldigt vanligt i farmakologilitteraturen för neuroleptika är att antagonistisk effekt av dopamin D2-receptorn (dopaminreceptorn D2) är det som levererar den antipsykotiska aktiviteten och även kopplad med 5-HT2A-receptorantagonism (för atypiska antipsykotika).[12][13]

Det framhävs också att dopamin D4-receptorn kan vara en relevant receptor för att förmedla antipsykotisk aktivitet[14][15] (D4 är en dopamin D2-liknande receptorsubtyp[16]). Detta fenomen uppstod ur Klozapin.

Inaktivering av hämmande för G-proteinet leder till ökning av dopamintransmission. Onormalt hög dopaminergt transmission har kopplats till psykos och schizofreni. Droger kan leda till onormalt högt dopaminergt transmission och det leda till kronisk psykosutveckling.

TAAR1-receptorn upptäcktes år 2001 och tros spela en nyckelroll för dopamin, noradrenalin och serotoninneuroner i Centrala nervsystemet (CNS). Bland det första läkemedlet som använder sig av TAAR1-receptorn är kallat "SEP-363856"[17][18] och det är Sunovion som har ansvar.[17]

Omständigheter runt neuroleptika

[redigera | redigera wikitext]

Schizofreni är en sjukdom som drabbar personer på väg in mot vuxenlivet[19] (oftast bryter schizofrenin ut i åldersintervallet 20-30 år[20] men det finns flera fall även vid 18 års ålder).

I Sverige behandlas varje år mellan 30 000 och 40 000 personer för psykos och mellan 1 500 och 2 000 personer i Sverige drabbas varje år för första gången av en psykos.[21][22][23] För nyinsjuknade får 10% inte effekt av antipsykotika. Bland första insjuknade brukar 60% senare sluta medicineringen, det brukar leda senare till återfall och en inläggning och bland de får 20-30% ingen - eller annars sämre effekt av antipsykotika sedan.

Men 40% fortsätter behandling, dock kan fler även med antipsykotikan också få återfall, till exempel på grund av stress (till exempel stressigt jobb. Om stressen blir över vad man tolererar blir det ofta psykos), hård omgivning (psykiska belastningar), allvarlig djup depressionssjukdom (kan framkalla symtom), sömnlöshet eller förlorad antipsykotisk effekt från medicinen, var 6:e psykos orsakas på grund av förlorad antipsykos effekt från läkemedlet (psykosrisken är 80% för de utan antipsykotika men tar man antipsykotika är psykosrisken 20%). Även Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan försämra ens tillstånd och göra att man hamnar i psykos.

Depåinjektioner tolereras bäst bland människorna med psykossjukdom och har lägst antal avbrott och leder till färre återinläggningar och minskad förekomst av tvångsvård.[24] Risken för återinläggning på sjukhus blir 20–30% lägre när patienter får långverkande injektionsbehandling jämfört med ekvivalent oral behandling vid schizofreni.[25]

Vid all behandling med oral antipsykotika ses det nästan hela tiden större frekvens av avbruten behandling. Det är endast Klozapin som har lika få behandlings avbrott som det är för depåinjektioner. Med Aripiprazol finns en fördel, för om den kombineras med Klozapin så blir det 14-23% lägre risk för återinläggning.[26] Klozapin finns inte som depåinjektionsberedning eftersom den kan framkalla agranulocytos måste det finnas möjligheten att så snabbt som möjligt avsluta Klozapin vilket inte går om den har injicerats.

För personer med psykossjukdomar ses depression ofta, och framträder oftast kort efter det varit en psykos, man brukar även få dåligt minne efter psykoser. Det är cirka 5–10% av alla med psykossjukdomar som begår självmord.[23][27] Men god föreläsning om psykisk ohälsa och psykosociala behandlingar som sjukdomshantering, familjeutbildning, familjeintervention och gemensamma träffar såsom gruppsamtal brukar förhindra risken för självmord, ger ökad sjukdomsinsikt och minskar psykoser. Med personer med psykossjukdomar ses ett stort utanförskap då endast 8% av alla har ett arbete, bidragande orsak till att så få jobbar är för att olika former stress kan försämra deras tillstånd och ute på arbetsmarknaden är stress vanligt. Hårt klimat och stress kan orsaka återfall i psykos för dessa människor.

Schizofrenin är oftast värst i unga år och medelåldern, men från 60-årsåldern lättar Schizofrenin på sig en del och dosen av antipsykotiskt läkemedel brukar kunna sänkas med över hälften på de flesta.[28] Nackdel för ungdomar är också att antipsykotiska kan vara mer benägna att ge viktökning hos dem men de flesta insjuknar när de är ungdomar.[29]

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Inrapporterade biverkningar är i olika grad kramper (dystonier och akatisier), olika sexuella biverkningar, (parkinsonism), försämrad tankeförmåga och andra symtom på grund av blockeringar i serotonin/dopamin-balansen, samt diabetes.

Neuroleptika kan i höga doser, på lång sikt, ha allvarliga biverkningar. Särskilt allvarlig är tardiv dyskinesi, vilket innebär ofrivilliga rytmiska rörelser. De nyare så kallade atypiska antipsykotika är mindre benägna att ge tardiv dyskinesi som biverkning. Män kan drabbas av feminisation (galaktorré).

Vissa neuroleptika har kraftig viktökning som biverkning. Agranulocytos är en ovanlig men allvarlig biverkning av preparatet klozapin.

Behandlingen kan påverka värdena av zink, magnesium och möjligen koppar genom påverkan på zinknivåerna. Zinkvärdena kan öka, kopparnivåerna sjunka marginellt och magnesiumvärdena öka något, redan efter tre veckors behandling.[30]

Viktuppgång

[redigera | redigera wikitext]

Med viktuppgång ligger bland annat hos serotoninreceptorn 5-HT2C.[31][32] Det har visat sig kunna påverka leptin som kan ha stor roll för kroppsvikten, energiintag och hunger.[33] Olanzapin ökar hormonet Ghrelin som stimulerar aptiten.[34]

Läkemedel som blockerar 5-HT2C-receptorer gör att kroppen inte kan stänga av aptiten (problem med uppehåll i aptiten), och de är förknippade med viktuppgång.[35][36]

Dessutom kan en del av medicinerna leda till högre blodsockervärde som kan leda till akuthunger (särskilt om de rör vid muskarinreceptor M3).[37][38][39][40][41]

Inverkan på 5-HT3-receptorn är associerad med vikt. Läkemedel av den här typen som har med den leder till mer upptag av kalorier och ökad glukosmängd. Zyprexa är ett exempel. Även blockering vid histamin H1-receptor ökar kaloriupptag som kan ha effekter på ens kroppsvikt.[42]

Histamin H1-receptorn sägs oftast vara den största boven för viktökning.[43]

Informationstabell

[redigera | redigera wikitext]
Namn Andel av användare på dem som får viktuppgång Andel av användare på dem som förlorar vikt Utvecklad ursprungligen av Patent Risk för påverkan på hjärtrytmen Datum för godkännande av amerikanska FDA Behövs tas samtidigt med föda (ätbart) Finns tablettform att ta via munnen? Risk för typ 2-diabetes (förhöjt blodsocker) Halveringstid
Klorpromazin
exakta uppgifter saknas inte känt Rhône-Poulenc inte kvar nej 26 mars 1954 Nej Ja Ja[44][45]
Aripiprazol
19,0%[46] 3 %[47] Otsuka inte kvar kanske 15 november 2002 Nej Ja 28,2% (hög) [47] 72 timmar[48][49]
Asenapin
13-31%[50][51] inte känt Organon (företag) Kvarvarande Nej 13 augusti 2009[52] Nej Ja Ja (kan höja blodsocker)[51] 24 timmar[53]
Iloperidon
15%[54] inte känt vanda pharma kvarvarande Ja 9 maj 2009 både och föredras lika mycket Ja Nej eller låg 14 timmar[55]
Quetiapin
23-37% [56][57][58] 3 %[59] eller 5,0 %[60] Astra Zeneca inte kvar Ja 1997 Nej Ja Ja , 27,7% (hög) [60][61] 6.9 timmar[62] (på dosen 375 mg)
Ziprasidon
9.8-14%[63][64] 16,7% går ner i vikt[65] Pfizer inte kvar Ja 5 februari 2001 Ja (minst 500 kalorier) Nej, det är kapslar dock via munnen Nej 3 upp till 18 timmar[66][67] (beroende på dos)
Risperidon
26 till 38% [68] 3,5 %[69] Janssen-Cilag inte kvar Nej 29 december 1993 Nej Ja 18,1% i snitt

[69]

Lurasidon
5.6-13,6% [70][71] 13,9% går ner i vikt[72] Dainippon Sumitomo Pharma Kvarvarande Nej 29 oktober 2010 Ja (minst 350 kalorier) Ja inte känt
Olanzapin
56%[64][73] 3,8%[74] Eli Lilly and Company inte kvar Nej 30 september 1996[75] Nej Ja 22,1% 30 timmar[76]
Klozapin
31%[77] inte känt Wander AG inte kvar Nej 1989 Nej Ja ja 12 timmar[76]
Paliperidon
18,7% [78] 5,1% Janssen-Cilag inte kvar Ja[38] 19 december 2006 Mat ökar upptag av medicinen[79] Ja Ja [38] 24 timmar[76]
Kariprazin
11,8% [80] inte känt Gedeon Richter Kvarvarande inte känt 17 september 2015 både och föredras lika mycket Nej, det är kapslar dock via munnen Ja (kan höja blodsocker) inte känt
Brexpiprazol
12,2-30,3% [81][82] inte känt Otsuka och Lundbeck Kvarvarande inte känt 13 juli 2015 både och föredras lika mycket Ja Ja (kan höja blodsocker[41]) 91 timmar[83]

Kompletteringslista

[redigera | redigera wikitext]
Namn Andel av användare som får viktuppgång Andel av användare som förlorar vikt Utvecklad ursprungligen av Patent Risk för påverkan på hjärtrytmen Datum för godkännande av amerikanska FDA Behövs tas samtidigt med föda (ätbart) Finns tablettform att ta via munnen? Risk för typ 2-diabetes (förhöjt blodsocker)
Perfenazin
12%, zeldox hade i samma studie 7% Vintage Pharmaceutical Läkare får ansöka åt patienten till läkemedelsverket får få den i Sverige kan hända 31 december 1998 nej ja Nej
Haloperidol
Max 14,4%[64] 5,7% Janssen–Cilag inte kvar kan hända år 1967 nej ja Nej eller låg
Amisulprid
Max 18%[84] okänt Sanofi-Aventis Läkare får ansöka åt patienten till läkemedelsverket får få den i Sverige kan hända godkändes inte i USA Nej ja Nej eller låg

Lista över neuroleptika

[redigera | redigera wikitext]

Handelsnamn inom parentes.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ https://www.cambridge.org/core/journals/advances-in-psychiatric-treatment/article/meet-the-relatives-a-reintroduction-to-the-clinical-pharmacology-of-typical-antipsychotics-part-2/05CE8F6A478C4493ED656E699F2C8713/core-reader
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160730023808/http://www.patenthawk.com/blog/2006/12/generic_anticipation_1.html. Läst 21 november 2016. 
  3. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2654633/
  4. ^ http://www.omicsonline.org/the-pharmacological-role-and-clinical-applications-of-antipsychotics-active-metabolites-paliperidone-versus-risperidone-2161-1459.1000117.php?aid=11374
  5. ^ https://books.google.se/books?id=fsKKI82uqK8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq#v=onepage&q&f=false
  6. ^ http://www.priory.com/focus5.htm
  7. ^ https://web.archive.org/web/20160917003357/https://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/00/backgrd/3619b1a.pdf
  8. ^ https://www.medscape.org/viewarticle/491506
  9. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18615139/
  10. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2958217/
  11. ^ https://www.webmd.com/alzheimers/guide/nmda-receptor-antagonists
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 november 2020. https://web.archive.org/web/20201112013634/https://www.heretohelp.bc.ca/visions/medications-vol4/how-antidepressant-and-antipsychotic-medications-work. Läst 20 februari 2021. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200223132135/https://farmakologiforantipsykotiska.files.wordpress.com/2020/02/nanopdf.com_antipsykotika-frelsn-160414-ping-pong.pdf. Läst 2 september 2020. 
  14. ^ https://jnnp.bmj.com/content/jnnp/72/3/281.full.pdf
  15. ^ https://jnnp.bmj.com/content/72/3/281
  16. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9721018/
  17. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218185246/https://news.sunovion.com/press-release/sunovion-and-psychogenics-announce-sep-363856-has-received-fda-breakthrough-therapy. Läst 18 december 2019. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218185243/https://news.sunovion.com/press-release/sunovion-and-psychogenics-announce-positive-results-pivotal-phase-2-study-novel. Läst 18 december 2019. 
  19. ^ Andreas Aleman, Cognitive neuropsychiatry of hallucinations in schizophrenia. How the brain misleads itself, Utrecht 2001, s. 10
  20. ^ https://mb.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/06/5D/03/wkr0007.pdf
  21. ^ https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-9-6.pdf
  22. ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224845/FULLTEXT01.pdf
  23. ^ [a b] https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1253
  24. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/depalakemedel-kan-ge-battre-schizofrenivard/
  25. ^ https://janusinfo.se/nyheter/nyheter/2017/langverkandeinjektionerbastforattundvikaaterfallvidschizofreni.5.49dbd9b15dd6037828708f6.html
  26. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/7766-tva-olika-antipsykotika-kan-minska-risken-for-aterfall
  27. ^ https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2003/06/02/svart-att-acceptera-sin-schizofreni-/
  28. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/6001-vid-60-ar-kan-dosen-ofta-sankas-med-80
  29. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/antipsykotiska-ger-viktokning-hos-unga/
  30. ^ Mihai Nechifor et al, The Influence of Some Antipsychotics on Erythrocyte Magnesium and Plasma Magnesium, Calcium, Copper and Zinc in Patients with Paranoid Schizophrenia, J Am Coll Nutr October 2004 vol. 23 no. 5 549S-551S
  31. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16785265
  32. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141022011342/http://jop.sagepub.com/content/20/4_suppl/15.abstract. Läst 24 juli 2016. 
  33. ^ https://www.hindawi.com/journals/schizort/2011/459284/
  34. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15358448
  35. ^ Stahl SM, Mignon L, Meyer JM (22 november 2009). ”Which comes first: atypical antipsychotic treatment or cardiometabolic risk?”. Acta Psychiatr Scand "119" (3): ss. 171–9. doi:10.1111/j.1600-0447.2008.01334.x. PMID 19178394. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1600-0447.2008.01334.x?sid=nlm%3Apubmed. 
  36. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170104090519/https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20schizofren_bakgrund.pdf. Läst 8 oktober 2017. 
  37. ^ http://www.rxwiki.com/cariprazine
  38. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817063943/http://www.invega.com/side-effects-schizophrenia-treatment. Läst 25 juli 2016. 
  39. ^ http://diabetesupdate.blogspot.se/2007/08/hunger-is-symptom.html
  40. ^ http://healthvermont.gov/prevent/diabetes/high_low_sugar.aspx
  41. ^ [a b] https://rexulti.com/us/mdd/important-safety-information/
  42. ^ http://www.mdedge.com/currentpsychiatry/article/109161/depression/how-control-weight-gain-when-prescribing-antidepressants/page/0/1
  43. ^ https://books.google.se/books?id=Xx7iNGdV25IC&pg=PA642&lpg=PA642&dq#v=onepage&q&f=false
  44. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/832653
  45. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5717295
  46. ^ https://books.google.se/books?id=nD5MmWKc2awC&pg=PA156&lpg=PA156&dq#v=onepage&q&f=false
  47. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html
  48. ^ https://books.google.se/books?id=_X0QlkEPR9AC&pg=PA500&lpg=PA500#v=onepage&q&f=false
  49. ^ https://books.google.se/books?id=JbERDAAAQBAJ&pg=PA315#v=onepage&q&f=false
  50. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817091200/http://www.mynewsdesk.com/se/msd/pressreleases/asenapin-aer-en-effektiv-behandling-av-akut-mani-vid-bipolaer-sjukdom-174874. Läst 22 juli 2016. 
  51. ^ [a b] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3140314/
  52. ^ https://www.drugs.com/history/saphris.html
  53. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4675633/
  54. ^ https://books.google.se/books?id=nGXBDwcLCBQC&pg=PA78&lpg=PA78&dq#v=onepage&q&f=false
  55. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105122317/http://medind.nic.in/daa/t12/i1/daat12i1p204.pdf. Läst 29 oktober 2016. 
  56. ^ http://www.drugsdb.com/rx/seroquel/seroquel-and-weight-gain/
  57. ^ http://articles.latimes.com/2009/mar/18/nation/na-drug-study18
  58. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17474816
  59. ^ https://books.google.se/books?id=c9vTKB0MUCMC&pg=PA30&lpg=PA30&dq=ziprasidone+weight+loss&source=bl&ots=RT4XzUMUlk&sig=-32WvbwTZjajrl8TnHXV-dNPlPk&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi25Lbh96HOAhWiK5oKHZuFDR84FBDoAQg_MAU#v=onepage&q=ziprasidone%20weight%20loss&f=false
  60. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/S/seroquel.html
  61. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20071105000046
  62. ^ http://www.omicsonline.org/bioequivalence-of-a-generic-quetiapine-ketipinor-in-healthy-male-volunteers-jbb.1000069.php?aid=1618
  63. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 september 2015. https://web.archive.org/web/20150911053231/http://digitalcommons.ohsu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1017&context=fdadrug. Läst 29 oktober 2016. 
  64. ^ [a b c] http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/00/backgrd/3619b1a.pdf
  65. ^ https://archive.org/stream/pubmed-PMC4140225/PMC4140225-S109285291300093X_djvu.txt
  66. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160707104125/http://www.pfizer.ca/sites/g/files/g10017036/f/201411/Clean%284%29.pdf. Läst 24 juli 2016. 
  67. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3564821/
  68. ^ http://www.dr-bob.org/babble/20070929/msgs/786494.html
  69. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/R/risperdal.html
  70. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3132094/
  71. ^ https://www.researchgate.net/publication/236199349_Effectiveness_of_lurasidone_vs_quetiapine_XR_for_relapse_prevention_in_schizophrenia_A_12-month_double-blind_noninferiority_study#pf6
  72. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 november 2016. https://web.archive.org/web/20161113104016/http://www.psychiatrist.com/JCP/article/_layouts/ppp.psych.controls/BinaryViewer.ashx?Article=/jcp/article/Pages/2013/v74n05/v74n0516.aspx&Type=Article. Läst 13 november 2016. 
  73. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3140314/
  74. ^ http://drug-data.com/drugs/Z/zyprexa.html
  75. ^ https://www.justice.gov/archive/usao/pae/News/2009/jan/lillyinfo.pdf
  76. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161008154358/http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 13 mars 2017. 
  77. ^ http://www.rxlist.com/clozaril-side-effects-drug-center.htm
  78. ^ http://drug-data.com/drugs/I/invega.html
  79. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120519124924/http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/EPAR_-_Scientific_Discussion/human/000746/WC500034928.pdf. Läst 9 maj 2017. 
  80. ^ https://web.archive.org/web/20160722114445/http://www.currentpsychiatry.com/specialty-focus/schizophrenia-other-psychotic-disorders/article/cariprazine-for-schizophrenia-and-bipolar-i-disorder/c9cae57201b0aafffb64d14ce1bc4254.html
  81. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4927015/
  82. ^ http://ijnp.oxfordjournals.org/content/ijnp/19/Suppl_1/56.4.full.pdf
  83. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4927015/
  84. ^ https://books.google.se/books?id=msz57s9QwUcC&pg=PA65&lpg=PA65&dq#v=onepage&q&f=false

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Neuroleptikum&oldid=54289048”