Näsapa
| Näsapa Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Underfamilj | Colobinae |
| Släkte | Nasalis É. Geoffroy, 1812 |
| Art | Näsapa N. larvatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nasalis larvatus | |
| Auktor | Wurmb, 1787 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde enligt IUCN | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Näsapan (Nasalis larvatus) är en art som tillhör familjen markattartade apor, vilka alla är bladätare. Näsapans närmaste släkting är pagehtrubbnäsan som lever på Mentawaiöarna. Ibland sammanfattas de i samma släkte.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Hanen hos näsapan kännetecknas av en stor hängande näsa, som tros ha tillkommit genom sexuellt urval.[2] Hanen har även röd penis och svart scrotum. På ryggen och sidorna är pälsen gulaktig till brun och på buken vitaktig. Extremiteterna och svansen är grå. Ansiktet har en rödaktig färg och saknar hår. Hjässan och skuldran kan vara lite rödaktig. Hanar når en kroppslängd mellan 73 och 75 centimeter medan honor blir 54 till 64 centimeter. Därtill kommer hos bägge kön svansen som är ungefär lika lång som övriga kroppen. Med en vikt mellan 16 och 22 kilogram är hannar nästan dubbelt så tunga som honor, som väger 7 till 11 kg.[2]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Näsapan lever i mangroveskogar och andra tropiska regnskogar, samt längs vattendrag på Borneo. Den vistas vanligen nära kustlinjen och en bit inåt i landet. I bergstrakter högre än 350 meter över havet hittas arten vanligtvis inte.[1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]
Näsapor är aktiva på dagen, främst på eftermiddagen och kvällen. På förmiddagen och natten vilar de i ett gömställe.[3]
Näsapan är vegetarian, och blad utgör över hälften av dess föda. Den äter dock även en del frukter (cirka 40%) samt i någon mån blommor och frön.[1][3]
Ovanligt för apor är att näsapan gärna simmar, och medtagna näsapor har till och med återfunnits flera kilometer ute till havs. De hoppar ibland från trädet ner i vattnet och kan dyka ned till 20 meter. Tillsammans människan är näsapan den primat med bäst simförmåga.[3]
De lever i grupper med vanligtvis 10 till 30 medlemmar, mer sällan upp till 60.[3] Dessa grupper består antingen av en hanne, flera honor (i genomsnitt 6 honor) och deras ungar, eller också består gruppen bara av hannar.[2] Unga hannar som blivit könsmogna tvingas lämna gruppen men honor stannar vanligen i gruppen där de föddes. Ibland förenar sig flera grupper för att leta föda eller för att vila tillsammans.[2]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honan visar för hannen när hon är parningsberedd. Det sker antingen med kroppsspråk eller genom att visa sina könsdelar. Dräktigheten varar i cirka 170 dagar (sex månader) och sedan föds vanligen en enda unge.[2] Nyfödda ungar har i motsats till vuxna individer blå ansikten och svart päls.[2] Efter sju månader slutar honan att ge di,[4] men ungen stannar ofta längre i moderns närhet. Könsmognaden infaller hos hannar efter 5 till 7 år, men tidigare hos honor.
Hot och status
[redigera | redigera wikitext]Arten är klassad som starkt hotad (EN) av IUCN. De största hoten mot arten är habitatförlust och jakt. Näsapan jagas för köttets skull, för att komma åt besoar och då vissa kroppsdelar i den traditionella kinesiska medicinen anses ha läkande egenskaper. Arten förekommer i flera naturskyddsområden men dessa är inte tillräcklig övervakade. På grund av det anspråk som näsapan ställer är det svårt att hålla den i fångenskap. För IUCN är inga avelsförsök utanför Asien kända. På Nørrebro i Köpenhamn görs ett småskaligt försök.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 28 juni 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Boonratana, R., Cheyne, S.M., Traeholt, C., Nijman, V. & Supriatna, J. 2015 Nasalis larvatus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 april 2024.
- ^ [a b c d e f] M. Richardson (20 december 2006). ”Proboscis monkey”. ARKive. Arkiverad från originalet den 22 december 2011. https://web.archive.org/web/20111222062053/http://www.arkive.org/proboscis-monkey/nasalis-larvatus/#text=All. Läst 31 januari 2012.
- ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) s. 595-596 delvis online
- ^ Boonratana R. (1993) The ecology and behaviour of the proboscis monkey (Nasalis larvatus) in the lower Kinabatangan, Sabah. PhD dissertation, Mahidol University.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie, Springer-Verlag 2002, ISBN 3-540-43645-6
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9
- Nelles Tour Guide Malaysia - Singapur - Brunei, Nelles Verlag, 2008, ISBN 978-3-88618-797-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Näsapa.- Bilder och video på ARKive.org
|