Askflugsnappare
| Askflugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Fraseria |
| Art | Askflugsnappare F. caerulescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Fraseria caerulescens | |
| Auktor | (Hartlaub, 1865) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Muscicapa caerulescens | |
Askflugsnappare[2] (Fraseria caerulescens) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i skogsbryn och tätt skogslandskap i Afrika söder om Sahara.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Askflugsnapparen är en slank, kallt grå flugsnappare med upprätt hållning. Karakteristiskt är också en vit ring runt ögat bruten av ett svart ögonbrynsstreck samt ett kort ljust ögonbrynsstreck. Den saknar de vita yttre stjärtpennorna och den mer vågräta hållningen hos i övrigt lika blek mesflugsnappare.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Askflugsnapparen förekommer i ett stort område i Afrika söder om Sahara. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]
- Fraseria caerulescens nigrorum – sydöstra Guinea till Sierra Leone, Ghana och Togo
- Fraseria caerulescens brevicauda – södra Nigeria österut till södra Sydsudan, Uganda och allra västligaste Kenya, söderut till nordvästra Angola och södra Kongo-Kinshasa
- Fraseria caerulescens cinereola – södra Somalia till östra Kenya och östra Tanzania
- Fraseria caerulescens impavida – södra Demokratiska republiken Kongo till sydvästra Angola, Namibia, västra Tanzania och norra Moçambique
- Fraseria caerulescens vulturna – södra Malawi till södra Zimbabwe, nordöstra Sydafrika (Limpopo och Mpumalanga) och norra Swaziland
- Fraseria caerulescens caerulescens – sydligaste Moçambique, södra Swaziland och östra Sydafrika (norra KwaZulu-Natal och centrala Östra Kapprovinsen)
Tidigare fördes den till Muscicapa, men DNA-studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[4]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Askflugsnapparen hittas enstaka, i par eller i smågrupper i skogsbryn, tätt skogslandskap och plantage. Där kan den slå följe med kringvandrande artblandade flockar som födosöker på medelhög nivå i träden. På flugsnapparvis gör den utfall i luften från en sittplats för att fånga insekter och små ryggradsdjur, för att sedan återvända till samma sittplats.
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Artens vetenskapliga släktesnamn hedrar den engelska zoologen Louis Fraser.[5]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2016 Fraseria caerulescens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Gary Voelker, Jerry W. Huntley, Joshua V. Peñalba, Rauri C.K. Bowie (2016), Resolving taxonomic uncertainty and historical biogeographic patterns in Muscicapa flycatchers and their allies, Mol. Phylogenet. Evol. 94, 618-625.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör askflugsnappare.
Wikispecies har information om Fraseria caerulescens.- Läten på xeno-canto.org
|