Militärpsykologiska institutet
Militärpsykologiska institutet (MPI) var en tidigare svensk myndighet som bildades 1955 och fanns i Stockholm. Verksamheten, som inkluderade forskning, var framför allt inriktad på psykologiska apekter av personalurval inom svenska försvaret.[1]
MPI hade en föregångare i Personalprövningsdetaljen inom försvaret som skapats 1944.
1974 infogades MPI i Försvarets forskningsanstalt (FOA)[2] i form av avdelningen FOA 5, som 1976 utlokaliserades till Karlstad, i enlighet med ett riksdagsbeslut som fattats redan 1971.[3] Vid det tillfälle då MPI uppgick i FOA hade MPI ett 50-tal anställda.
Huvuddelen av den psykologiska verksamheten vid FOA5 överfördes på 1990-talet till Militärhögskolan, nuvarande Försvarshögskolan (FHS), varför FHS idag är att betrakta som den huvudsakliga arvtagaren till MPI:s verksamhet.
Militäröverpsykologen Jan Agrell var MPI:s chef under hela dess existens som egen myndighet.[4]
LSD och Projekt E 012
[redigera | redigera wikitext]Under andra halvan av 1960-talet genomförde MPI experiment med LSD inom ramen för det så kallade projekt E 012. Vid denna tid befarade man att LSD i krigstid skulle kunna användas som psykokemiskt stridsmedel mot svenska soldater, och man ville därför veta mer om effekterna. Detta var några år före LSD-bruket hade kommit till Sverige i någon större skala, och den kliniska erfarenheten inom landet var därför begränsad. Verksamheten vid MPI byggde vidare på LSD-experiment som genomförts vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet 1964-1965. De flesta av MPI:s LSD-rapporter är författade av psykologen Björn Netz.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Stockholms universitet: Professuren i arbets- och organisationspsykologi Arkiverad 19 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 februari 2008
- ^ Rapport över inspektion av arkivtjänsten vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Ursvik den 1-2 december 2003
- ^ Proposition 1973:88 Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsforskningens framtida organisation m.m.
- ^ KKrVAHT 2005, nr 6, s. 11-12: Minnesteckningar över bortgångna ledamöter - Jan Agrell Arkiverad 23 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Agrell, Wilhelm (2002). Svenska förintelsevapen. Lund: Historiska Media. sid. 252-253. ISBN 91-89442-49-0