Jodmetan
Jodmetan | |
| |
Systematiskt namn | Jodmetan |
---|---|
Övriga namn | Metyljodid |
Kemisk formel | CH3I |
Molmassa | 141,939 g/mol |
Utseende | Färglös vätska med skarp lukt |
CAS-nummer | 74-88-4 |
SMILES | CI |
Egenskaper | |
Densitet | 2,27 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 14 g/l |
Smältpunkt | -66,5 °C |
Kokpunkt | 42,5 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 76 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Jodmetan eller metyljodid är en haloalkan med formeln CH3I.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Jodmetan framställs i en exoterm reaktion där jod tillförs en lösning av röd fosfor i metanol.
En annan metod är att reagera dimetylsulfat ((CH3)2SO4) och kaliumjodid (KI) med kalciumkarbonat (CaCO3) som katalysator.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Eftersom jodmetan är öppen för sterisk interaktion med nukleofiler och jod är en idealisk lämnande grupp används jodmetan för metylering genom SN2-reaktion. Trots att jodmetan är giftigt brukar föredras framför klormetan och brommetan eftersom det är en vätska och därmed mer lättarbetad. Den är inte heller reglerad i montrealprotokollet. Industriellt brukar det lika giftiga men billigare ämnet dimetylsulfat användas.
Jodmetan spelar också en viktig roll i Monsanto-processen och Cativa-processen för framställning av ättiksyra.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Methyl iodide, tidigare version.
|