Hoppa till innehållet

Mathilda d'Orozco

Från Wikipedia
Mathilda d'Orozco
Mathilda d'Orozco
Mathilda d'Orozco
Levnad
Född14 juni 1796
Milano
Död19 oktober 1863 (67 år)
Rytterne, Sverige Sverige
BegravdLännäs kyrkogård[1][2]
Tonsättare
InstrumentHarpa
Matilda Montgomery.

Mathilda Beatrix Valeriana Maria della Trinita d'Orozco, gift Cenami, Montgomery-Cederhielm och Gyllenhaal, född 14 juni 1796 i Milano, död 19 oktober 1863 på Stora Ekeby i Rytterne församling i Västmanlands län, var en svensk kompositör av spanskt ursprung.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Mathilda d'Orozco var dotter till den spanske ministern i Milano Nicolás Blasco d'Orozco och österrikiskan Sabina Ulrika von Lederer. Hon växte upp i Florens och blev 5 april 1813 bortgift i Florens med överhovstallmästaren markis Bartolomeo Cenami (1775–1815).[3] Han tjänstgjorde vid det franska hovet och var prinsessan Elisa Bonapartes hovstallmästare.[4] Själv var hon också hovfunktionär vid Elisas hov i Lucca, som dame du palais (statsfru).

Cenami avled 18 oktober 1815 och hon gifte om sig 25 mars 1817 i Wien med den svenske översten greve Josias Montgomery-Cederhielm (1785–1825). Denne hade 1811 vid en resa till Rom förälskat sig i henne. Han beskrev henne i sin resejournal som söderns ros med änglagestalt, skön altröst och den ljuvligaste stämma. De kom att bosätta sig på fideikommisset Segersjö i Sverige.[3] De fick tillsammans fyra barn, Robert (1820–1888), Matilda (1822–1887), Josefine (1823–1906) och Eugenie (1824–1895).

Sedan hennes man avlidit 1825 levde hon ensamstående till 23 mars 1839 då hon gifte sig i Paris med kammarherren, sedermera friherre Carl Alexander Fredrik Gyllenhaal,[5] med vilken hon bosatte sig på Segersjö i Lännäs.[6][7] År 1840 flyttade de till Ölanda i Istrum.[8][9] och 1850 till Stora Ekeby i Rytterne i Västmanland.[10][11][12] Mathilda Gyllenhaal fortsatte att umgås i societeten och musicerade, men nu ägnade hon sig även åt trädgårdsarbete och välgörenhet till sin död. Hon begravdes 28 oktober 1863 av en romersk-katolsk präst.[13]

Mathilda d'Orozco var känd som sångare, musiker (harpspelare vid hovet), skådespelare, författare och tonsättare. Hon tonsatte bland annat dikter av Esaias Tegnér, som hon även framförde för författaren. Denne ansåg att hon "är en aimable och högst naif natur, och ser, ehuru ej längre ung, ännu ut som en bröllopsnatt".[14] Gustaf Lagerbjelke tillägnade henne dikten "L'une et l'autre".

Musikverk

[redigera | redigera wikitext]

Mathilda d'Orozco var berömd och uppskattad för sin sång och sitt ackompanjemang på harpa. Hon komponerade och författade sångtexter samt något på vers och prosa.

Sång och piano

[redigera | redigera wikitext]
  • Frithiofs lycka "Kung Beles söner gärna drage från dal till dal". Text av Esaias Tegnér. Utgiven 1826.[16][17]
  • Fågelleken "Ladda ditt rör, grönklädda jägar". Text av Esaias Tegnér. Utgiven 1829.[18]
  • Fyra sånger med ackompanjemang av pianoforte. Tillägnad till minne av Charlotte Åkerhielm, utgiven 1829 av Ebeling.[19]
  1. Stjärnsången. Text av Esaias Tegnér.
  2. Vågen. Text av Karl August Nicander.
  3. Drömmen till Laura. Text av Bernhard von Beskow.
  4. Jag vill ej drömma mer. Text av Bernhard von Beskow.
  1. Jag gick med lyran i min hand. Text av Carl Wilhelm Böttiger.
  2. "Dit bort". Text av Btr.
  3. Vår. Text av Btr.
  4. Avskeds önskan "Tänk någon gång". Text av Btr.
  5. Kärlek eller vänskap. Text av Thomas Moore.
  • Sånger med ackompanjemang för pianoforte. Tillägnad Fredrika Bremer, utgiven 1834 av J. C. Hedbom.[21]
  1. Säg var finns ett enda troget hjärta.
  2. Eko i Ådalen "Sången i slumrande kväll".
  3. Gå ej bort.
  • Fyra sångstycken för pianoforte. Utgiven 1839 av Östergren-Hirsch.[22]
  1. Galer slaven. Text av C. C. G..
  2. Romanza "Se averra che l'idol mio". Tillägnad professor Rossini. Text av Medesimo.
  3. Hambo polska "Se hur det snöar".
  4. Hoppet.
  • Sånger vid pianoforte . Tillägnad dottern Eugenie. Utgiven 1839 av Lars Gustaf Rylander.[23]
  1. Negerflickans klagan.
  2. Nordens kämpe.
  3. Den blinda sångarn.
  4. Duo "Hoppet än med klara strålar". Duett för sopran och bas.
  5. Fyren.
  • Fyra sånger vid pianoforte. Utgiven efter 1839.[24]
  1. Romance "Je vous l'ai dit, je vous adore".
  2. Strödda tankar. Text av Karl August Nicander.
  3. I recitativ manér "Era l'ora che volge il desiro". Text ur Dantes inferno.
  4. Strömmen. Text av Johan Gabriel Carlén.
  1. Frågan. Text av X.
  2. Indiansk vaggvisa. Text av H. H.
  3. Du är borta. Text av M. M.
  4. Den övergivna. Text av Rudolf Hjärne.
  5. Galoppen.
  6. Han kommer ej! Text av L. Bn o.
  • Barcarolle (1861)
  1. Lilla fågeln. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  2. Illusionen. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  3. Den vissnade blomman. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  4. Min filosofi. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  5. Vikingssången. Text av Herman Sätherberg.
  6. Dryckesvisa. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  7. Avsked från hemmet. Text av Herman Sätherberg.
  • Fyra sånger vid piano. Tillägnad Oscar II. Utgiven på 1840-talet.[28]
  1. Främlingens syn. Text av Johan Ludvig Runeberg.
  2. "Italia". Text av Carl Wilhelm Böttiger. Duett för tenor och bas.
  3. Höstkvällen.
  4. Vikingasången. Text av G.H.S..
  • Sju sånger vid piano. Utgiven 1856.[29]
  1. "Jag följer dig".
  2. Champagneruset. Text av Wilhelm von Braun.
  3. Om hundra år. Text av S_dt.
  4. "Kvinnoögat". Text av Wilhelm von Braun.
  5. "Till min dotter!".
  6. "Lycklig du!". Text av L_a.
  7. Någonstädes gumman Lenngren säger. Text av E. S_dt.
  • Vid julbrasan för några år sedan. Text av P. K. L.. Utgiven 1854 av P. A. Norstedt & Söner.[30]
  • Povera Italia mia!.
  • Den bedragna.
  • La Serenata Contadinesca con risporta dalla Finestra
  • Rings Drapa.

Pianoverk

[redigera | redigera wikitext]
  • Hussar-Marsch, Norstedt & söner, Stockholm, 1854.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]
  • Dikter. Utgiven 1870 av Beijer.[32]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Gravar.se, läs online, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MathildaBeatrixValerianaMariadellaTrinitaGyllenhaal, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Olle Franzén: Mathilda Gyllenhaal i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
  4. ^ Gyllenhaal, 4. Mathilda Valeria Beatrix i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  5. ^ Elgenstierna, Gustaf (1925-1936). Den introducerade svenska adelns ättartavlor med tillägg och rättelser. Stockholm: Norstedt. Libris 8576 
  6. ^ d’Orozco, Mathilda Valeria Beatrix i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
  7. ^ Lännäs (T) AI:13 (1836-1840) Sida: 153c
  8. ^ Eggby (R) AI:5 (1840-1849) Sida: 178-179
  9. ^ Eggby (R) AI:6 (1849-1857) Sida: 146
  10. ^ Rytterne (U) AIa:10 (1843-1850) Sida: 183
  11. ^ Rytterne (U) AIc:1 (1851-1860) Sida: 209
  12. ^ Rytterne (U) AIc:2 (1861-1870) Sida: 204
  13. ^ Rytterne (U) Fc:1 (1851-1880)
  14. ^ Eliæson, Åke; Olsson, Bror (1949). Esaias Tegnér: en monografi i bild. Malmö: Allhem. sid. 70. Libris 364522 
  15. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Axels monolog. Stockholm. Libris 19403341 
  16. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Frithiofs lycka. Stockholm. Libris 9835511 
  17. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Frithiofs lycka. Stockholm. Libris 18406016 
  18. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1829). Fogelleken. Stockholm. Libris 9833673 
  19. ^ Montgomery-Cederhielm, Mathilda; Esaias Tegnér, Karl August Nicander, Bernhard von Beskow (1829). Fyra sånger med accompagnement af piano forte. Stockholm: Ebeling. Libris 9833365 
  20. ^ Montgomery, Mathilda; Carl Wilhelm Böttiger, Thomas Moore (1833). Sånger med accompagnement för piano-forte. Stockholm: Ebeling. Libris 9833757 
  21. ^ Montgomery, Mathilda (1834). Sånger med accompagnement för piano-forte. Stockholm: J. C. Hedbom. Libris 9833325 
  22. ^ Montgomery, Mathilda (1839). Fyra sångstycken för piano-forte. Stockholm: Östergren-Hirsch. Libris 9833412 
  23. ^ Montgomery, Mathilda (1839). Sånger vid pianoforte. Stockholm: Lars Gustaf Rylander. Libris 9833696 
  24. ^ Orozco, Mathilda; Karl August Nicander, Johan Gabriel Carlén (1839). Fyra sånger vid piano-forte. Stockholm. Libris 9833394 
  25. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1842). Sex sånger vid piano-forte. Stockholm: J. C. Hedbom. Libris 9833751 
  26. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Carl Wilhelm Böttiger (1845). Sveriges främsta ädling. sång vid pianoforte. Stockholm: Lars Gustaf Rylander. Libris 9833425 
  27. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Herman Sätherberg (184-). Sånger vid fortepiano. Libris 9833712 
  28. ^ Gyllenhaal, Mathilda (184-). Fyra sånger vid piano. Stockholm. Libris 9833738 
  29. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1856). Sju sånger vid piano. Stockholm. Libris 9833691 
  30. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1854). Vid julbrasan för några år sedan. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. Libris 9833306 
  31. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1865). Svenska arméens Revelj och Tapto för piano. Stockholm: Abraham Lundquist. Libris 17398876 
  32. ^ Montgomery-Cederhielm, Mathilda (1870). Dikter. Stockholm: Beijer. Libris 1583135 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Böök, Fredrik (1922). ”Mathilda Orozco”. Svensk vardag : essayer. Stockholm: Norstedt. sid. 199-218. Libris 26347 
  • Öhrström, Eva (1997). ”Musikalisk salong i den svenska aristokratin: Mathilda Orozco Sveriges Madame de Récamier”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 131-142.  Libris 2334283

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mathilda_d%27Orozco&oldid=54904870”