Hoppa till innehållet

Karleby

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Matalamaa)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra betydelser, se Karleby (olika betydelser).

Karleby
Kokkola (finska)
Kommun
Karleby stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Mellersta Österbotten
Admin. centrum Karleby centraltätort
Area 2 730,8 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 445,01 km²
 - vatten 1 285,79 km²
Folkmängd 47 909 (2021-12-31)[2]
 - män 23 657 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 24 115 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 33,15 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Stina Mattila
 - Kommunfullm.
ordf. 		Tiina Isotalus (SDP)
 - Kommunstyr.
ordf. 		Reino Herlevi (C)
Kommunkod 272
Geonames 651951
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
84,0 %
12,6 %
3,4 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Mellersta Österbotten
- Regioncentrum Karleby
- Räddningsverk Mellersta Österbotten
Läge
- Latitud:
- Longitud: 		 
63° 50’ 20” N
23° 07’ 55” E
Karleby stads läge
Karleby stads läge
Karleby stads läge
Webbplats: www.kokkola.fi

Karleby (finska: Kokkola) är en stad i landskapet Mellersta Österbotten i Finland. Staden har &&&&&&&&&&047909.&&&&&047 909 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&02730.8000002 730,8 km².

Karleby är en tvåspråkig stad med finska (~84 %) som majoritetsspråk och svenska (~13 %) som minoritetsspråk. En stor andel av de svenskspråkiga bor inom gränserna för de tidigare Öja och Karleby kommuner.

Karleby sammanslogs med kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava den 1 januari 2009.

Staden hette på svenska Gamlakarleby till 1 januari 1977,[3] då staden Gamlakarleby sammanslogs med den omgivande landskommunen, Karleby kommun, finska Kaarlela. Staden tog då landskommunens svenska namn till sitt svenska namn, efter mycket diskussion.

Karleby gränsar till Halso, Kalajoki, Kannus, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Larsmo och Toholampi.

Karleby firade sitt 400-årsjubileum år 2020.

Stadens administrativa centrum, tätorten Karleby centraltätort, har 36 705 invånare (2017).[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet Karleby var i bruk redan på medeltiden. I de historiska dokument som har bevarats återfinns det redan 1375. Då hade flickan Helena, Laurentius Torissons dotter, från "Karlaby" i Pedersöre socken, som man skrev, gått vilse och vandrat i skogen i 10 dagar utan mat. Efter att byborna gett upp skallgången lovade hennes far den Heliga Birgitta att han skulle göra en vallfärd till Vadstena om dottern återfanns levande. Nästa dag hittade Helena ett boskapsdjur ute i skogen, som hon kunde följa hem. Tillsammans med bybor gjorde Laurentius och Helena sedan en pilgrimsresa till Vadstena, där deras berättelse om miraklet skrevs ner.[5]

Gamlakarleby var en av de 15 städer som Gustav II Adolf grundlade. Grundläggningsbrevet för "Gamble Karlebij" är utfärdat den 7 september 1620. Kungen skrev grundläggningsbrevet på morgonen, och på eftermiddagen samma dag grundade han en annan stad strax bredvid som fick namnet Nykarleby. Sitt finska namn, Kokkola (ordagrant "vårdkaseplatsen"), anses staden ha erhållit efter fyra vid Sundet belägna stora stenar, på vilka örnar (örn=kotka, kokko) berättats ha plägat slå sig ner. Den forna viken skulle i enlighet härmed ha benämnts Kokkolahti som efter tidens gång förvanskades till Kokkola.

Karleby och Nykarleby har samma stadsmärke i sina sigill: en brinnande tjärtunna med tre eldflammor ursputande ur tvenne bottnar. Det som skiljer dem åt är att Nykarlebys tunna är stående, men med två eldsflammor utsprutande från motstående sidor av tunnan och med en tredje låga utsprutande ur övre botten medan Gamla Karlebys är liggande. Tjärtunnan är en symbol för denna näring som länge spelade en stor roll för staden. Karleby har tidigare haft färjeförbindelse med Skellefteå.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Gamla vattentornet.
Karleby järnvägsstation.

Öja var tidigare en egen kommun, men slogs 1969 samman med Karleby. 2009 blev kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava delar av Karleby.

Inom Gamlakarleby finns byarna och bosättningsområdena Hakalax (fi. Hakalahti), Junnil (fi. Junnila), Mesil (fi. Mesilä), Neristan (fi. Vanhakaupunki), Skrammelbacken (med gamla vattentornet, fi. Kolumäki), Stenängen (fi. Kiviniitty), Storkisbacken (fi. Torkinmäki), Tullbacken (fi. Tullimäki), samt militärområdet Beckbruket (fi. Pikiruukki). Här finns också ån Stadssundet (fi. Sunti).

Övriga stadsdelar i staden är Björkhagen (fi. Koivuhaka), Haralandet (industriområde, fi. Jänismaa), Kyrkbacken (fi. Kirkonmäki), Lappilbacken (fi. Lappilanmäki), Lågland (fi. Matalamaa), Rytibacken (fi. Rytimäki), Tallåsen (fi. Mäntykangas), Tjalibacka (stavas även Charlibacka), Villviken (fi. Villahti), Yxpila (bosättningsområde, hamn, storindustri, trafikplats för järnväg, fi. Ykspihlaja), Älvdalen (fi. Jokilaakso).

I kommunen finns byarna och bydelarna Biskopsbacken (gårdsgrupp i byn Palo, fi. Piispanmäki), Gamla varvet (gårdsgrupp och vik, fi. Vanha veistämö), Halkokari, Hassis (fi. Hassinen), Högsveden (fi. Korkeahuhta), Kallis (fi. Kallinen), Kaustar (fi. Kaustari), Kirilax (fi. Kirilahti), Knivsund (i Öja), Korplax (fi. Korpilahti), Kvikant (fi. Kuivakanta), Linnusperä, Långö (i Öja), Mjosund (del av Långö), Närvilä, Palo, Rödsö, Sandstrand (fi. Sannanranta), Storby (fi. Isokylä), Såka (fi. Sokoja), Tjäru (gårdsgrupp i Öja), Tjäruholmen (fi. Tervaholma), Vitick (fi. Vitikka), Vittsar och Åivo (fi. Oivu).

Här finns också öarna Brudskär (fi. Morsiussaari), Furuskäret (fi. Honkaluoto), Repskär, Trutklipporna, halvöarna Kåtölandet (i Öja), Mallot (fi. Marjaluoto), Trullön (fi. Trullevi), stranden Sandskata (fi. Laajalahti), fjärden Vargholmsfjärden (i Öja), viken Möllersviken (Möllerinlahti), Märaskär (en udde med sjöbevakningsstation) samt sundet Bysundet (i Öja). Vattendraget som mynnar vid Karleby heter Vetil å eller Perho å (fi. Perhonjoki, Vetelinjoki).

Lahnakoski är en liten by mellan Karleby och Nedervetil. I Lahnakoski finns Lindell Flower och Lahnakoski årfabrik.

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Karleby stad, valen 1976–2021

[redigera | redigera wikitext]
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19761012631316
101263136
5179,6
19809121621137
91261137
5180,4
1984613181238
61381238
5176,3
1988613111137
613111137
5172,9
19925142911145
51491145
5173,3
199641221101057
412101057
5163,1
20004103101086
4103101086
5156,7
2004412212975
41212975
5159,5
3516
2008391218675
3918675
5165,3
3417
20122102514657
10514657
5159,3
3714
2017382312555
382312555
4359,5
3310
2021282710446
282710446
4355,0
2815
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

[redigera | redigera wikitext]

Karleby har följande vänorter:[6]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Karleby hamn är en av de största hamnarna i Finland. I hamnen finns även Boliden AB Kokkola, Europas näst största zinksmältverk. Bland större privatägda företag i Karleby kan nämnas Ahola Transport.

Gästhamnar i Karleby kommun

[redigera | redigera wikitext]

Gästhamnar i Karleby skärgård på Google Maps.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Karleby stad 1975–2020[7]
ÅrFolkmängd
1975
  
40 742
1980
  
41 848
1985
  
42 872
1990
  
43 267
1995
  
44 441
2000
  
44 182
2005
  
44 627
2010
  
46 260
2015
  
47 570
2020
  
47 772
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[8][9]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 48 006 100,0
Inhemska språk totalt 45 990 95,8
Finska 40 113 83,6
Svenska 5 876 12,2
Samiska 1 0,0
Främmande språk totalt 2 016 4,2
Ryska 283 0,6
Annat språk 215 0,4
Arabiska 169 0,4
Engelska 168 0,3
Kinesiska 121 0,3
Thailändska 101 0,2
Vietnamesiska 96 0,2
Nepali 72 0,1
Bengali 68 0,1
Estniska 67 0,1
Kurdiska 55 0,1
Ukrainska 53 0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10 432 0,9
Språk med färre än 10 talare 116 0,2
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (83,6 %)
  Svenska (12,2 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (4,2 %)

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Tidningar

[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Karleby

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Karleby rådhus.
    Karleby rådhus.
  • Neristan i Karleby.
    Neristan i Karleby.
  • Pedagogiet byggdes år 1696.
    Pedagogiet byggdes år 1696.
  • Karleby sockenkyrka stod klar ca 1460.
    Karleby sockenkyrka stod klar ca 1460.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 71 (76 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
  4. ^ Taajamat väkiluvun ja väestöntiheyden mukaan 31.12.2017 Arkiverad 12 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine. (finska)
  5. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918234531/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=845. Läst 16 maj 2016. 
  6. ^ ”Karleby stads vänorter”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304104228/http://www.kokkola.fi/kokkola_tietoa/yleistietoa_kaupungista/ystavyyskaupungit/sv_SE/ystavyyskaupungit/. Läst 15 oktober 2015. 
  7. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  8. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  9. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kommuner i landskapet Mellersta Österbotten
Mellersta Österbottens vapen
 
Före detta kommuner i landskapet Mellersta Österbotten
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karleby&oldid=55044589#Geografi”