Marstrands stad

	Marstrands stad; Före detta kommun
	Marstrands rådhus
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Göteborgs och Bohus län
Kommun, nu	Kungälvs kommun
Centralort	Marstrand
Inrättad	1442
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Kungälvs kommun
Befolkning, areal
Areal	8 kvadratkilometer (1952)
Läge
Koordinater	57°53′09″N 11°34′51″Ö / 57.885768888889°N 11.580886111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag (1955-01-01–); Askims, Hisings och Sävedals tingslag (1935-01-01–1954-12-31)
Domkrets	Marstrands rådhusrätts domkrets (–1934-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1483
	Redigera Wikidata

Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Marstrands stad. För orten, se Marstrand.

Marstrands stad var en tidigare kommun i Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik

Kristofer av Bayern utfärdade 1442 det äldsta kända stadsprivilegiebrevet för Marstrand, som dock kan ha varit stad även tidigare.

1775–1794 hade Marstrand frihamnsprivilegier.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun.^[1]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som upphörde 1935, varefter staden ingick i Hisings landsfiskalsdistrikt, Inlands fögderi och Askims, Hisings och Sävedals tingslag, från 1955 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.^[2]^[3]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Marstrands församling.^[4]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1577^[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver.

Geografi

Marstrands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 8,19 km², varav 8,13 km² land.^[6]

Tätorter i staden 1960

I Marstrands stad fanns tätorten Marstrand, som hade 1 158 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,9 procent.^[7]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

2

10

8

2

10

8

20

63,2

18

1920

1

10

9

1

10

9

20

18,9

19

1922

5

2

7

6

5

2

7

6

20

36,1

19

1926

4

2

12

4

2

12

20

49,2

20

1930

6

2

3

9

6

2

3

9

20

49,5

19

1934

6

1

7

6

1

7

6

20

63,2

18

1938

8

1

5

6

8

1

5

6

20

49,3

18

1942

8

7

5

8

7

5

20

55,7

18

1946

1

5

6

3

1

5

6

3

20

60,2

19

1950

5

4

9

2

5

4

9

2

20

71,5

18

1954

8

1

8

3

8

1

8

3

20

68,5

18

1958

7

8

5

7

8

5

20

70,4

18

1962

7

8

5

7

8

5

20

67,6

19

1966

5

7

4

5

7

4

20

76,8

19

Övriga 1922 var Tjänstemannalistan
Övriga 1934-1938 var Partilösa
Övriga 1946-1954 var Koöns Kommunalförening
Övriga 1958 var För Marstrands Väl (4), Koöns Kommunalförening (4)
Övriga 1962 var Marstrands Medborgareförening (5), För Marstrands Väl (3)
Övriga 1966 var Marstrands Medborgareförening

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959, s. 1170
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Marstrands stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 31 i pdf:en

[1] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[2] Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959, s. 1170

[3] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[4] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[5] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Marstrands stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[SCB_FR_1950:1-6] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[7] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 31 i pdf:en

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]