Vancouvermurmeldjur
| Vancouvermurmeldjur Status i världen: Akut hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Murmeldjur Marmota |
| Art | Vancouvermurmeldjur M. vancouverensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Marmota vancouverensis | |
| Auktor | Swarth, 1911 |
| Utbredning | |
 Utbredning | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vancouvermurmeldjur (Marmota vancouverensis[2][3][4][5][6][7][8][9]) är en däggdjursart som beskrevs av Harry Schelwald Swarth 1911. Den ingår i släktet murmeldjur och familjen ekorrar.[10][11] Inga underarter finns listade.[10]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Vancouvermurmeldjuret skiljer sig från andra murmeldjur genom sin mycket mörka, chokladbruna päls med oregelbundna, vita fläckar vid nos, panna, haka och bröst. Årsungarna har enfärgat mörka, nästan svarta pälsar som under sommaren bleknar till en rödbrun färg. Kroppen är robust med korta, kraftiga ben och fötter med kraftiga grävklor. Kroppslängden är mellan 56 och 70 cm inklusive den buskiga svansen.[12] Vikten varierar mycket med kön och tiden på året: Honan kan väga mellan 4,5 och 5,5 kg just före vintersömnen, men bara 3 kg efter. Hanen kan väga upp till 7 kg före vintersömnen.[13]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Murmeldjuret lever endemiskt på sydöstra Vancouver Island vid Kanadas västra kustlinje. Regionen ligger 900 till 1 500 meter över havet.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Habitatet utgörs av kraftigt sluttande bergsängar utan eller med glest fördelade träd, påverkade av laviner och gärna med rik ört- och buskvegetation. Arten bygger även bon i barrskog och biotoper som skapats av människan, till exempel vägbankar, kalhyggen eller skidpister.[1] Arten konstruerar underjordiska bon som kan vara mycket omfattande. Ett sådant bo var över 4 meter långt och hade en bokammare på mer än en meters djup. Bona har ofta flera ingångar, vanligen med en diameter på 30 till 45 cm och belägna under en stubbe eller på nedåtsidan av stenbumlingar i sluttningar. Ett bo kan användas flera år i följd. Dessutom gräver arten ut enkla skydd under klippor eller trädrötter, där den kan gömma sig för fiender.[13]
Föda och predation
[redigera | redigera wikitext]Arten är dagaktiv och äter främst på morgnar och kvällar. Födan består framför allt av gräs, blommor, frukter och knoppar. Den kan även ta de späda spetsarna på örnbräken. På våren förtär arten främst gräs som knägräs (Danthonia intermedia), frylen och starr. Till sommaren övergår den till att äta blommor som rutor, skärmliljor, lokor och ullbladsarter, för att på sensommaren övergå till bredbladiga växter som lupiner och vialer.[12]
Själv utgör arten föda för vargar, pumor, kungsörn och vithövdad havsörn.[12]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Vancouvermurmeldjuret lever i små kolonier som destår av en vuxen hane, en till två vuxna honor, ungdjur och årsungar. Arten är ofta monogam, även om polygama förhållanden också förekommer. Parningen sker högst en gång om året (det är inte ovanligt med ett intervall på ett till två år mellan parningstillfällena) i de underjordiska bona strax efter vintersömnen avslutats under tidig vår. Efter en dräktighet på omkring 32 dygn föder honan mellan 1 och 7 ungar (vanligen 3 till 4) som dias i omkring en månad. Arten blir könsmogen mellan 2 och 4 års ålder, och lever till omkring 10 års ålder (maximum uppskattas till mellan 12 och 15 år).[12]
Vintersömn
[redigera | redigera wikitext]Arten sover vintersömn i en djupt belägen bohåla fylld med växtdelar som isolering och med ingången igentäppt med jord och stenar. Hela kolonier övervintrar tillsammans. Vintersömnen varar vanligen mellan sent i september och sent i april.[12] Den är en äkta vinterdvala, med kroppstemperaturen sänkt till mellan 6 och 9º C.[14]
Bevarandestatus
[redigera | redigera wikitext]IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad, och populationen har minskat kraftigt. 2004 var antalet vildlevande medlemmar av arten nere i 35, plus 93 som uppfötts i fångenskap.[1] Uppfödningscenta har upprättats både på Vancouver Island och andra platser i Kanada[15] och 2010 uppskattas den vilda populationen ha ökat till omkring 300 individer.[12] En möjlig orsak till minskningen kan vara att svartsvanshjorten har minskat på Vancouver Island; då denna var huvudfödan för områdets pumor och vargar, antas det att dessa rovdjur i stället i ökad grad börjat äta vancouvermurmeldjur.[12] Även om det moderna skogsbrukets kalhyggen verkar ha gynnat murmeldjuret genom att förse detta med lämpliga, trädfattiga habitat, menar många forskare att de i det långa loppet haft en negativ inverkan, eftersom de har gjort det svårare för djuren att hitta lämpliga ställen för sin övervintring.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Nagorsen, D.W., Cannings, S. & Hammerson, G. Marmota vancouverensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 8 maj 2016.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Marmota vancouverensis, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ (2001) , website, 2000 IUCN Red List of Threatened Species
- ^ (2001) , website, U. S. Fish and Wildlife Service Endangered Species Program-05/01
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/marmota+vancouverensis/match/1. Läst 8 maj 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e f g] Jacqueline Chapman (2012). ”Marmota vancouverensis Vancouver marmot” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Marmota_vancouverensis/. Läst 8 maj 2016.
- ^ [a b] Andrew A. Bryant (2004). ”Vancouver Island Marmot Marmota vancouverensis” (på engelska) (PDF, 120 kB). Accounts and Measures for Managing Identified Wildlife. British Columbia Ministry of Environment. http://www.env.gov.bc.ca/wld/frpa/iwms/documents/Mammals/m_vancouverislandmarmot.pdf. Läst 8 maj 2016.
- ^ Bryant, A.A., and M. McAdie (2003). ”Hibernation ecology of wild and captive Vancouver Island marmots (Marmota vancouverensis)”. i R. Ramousse, D. Allaine och M. Le Berre (på engelska (/franska/ryska)). Adaptive Strategies and Diversity in Marmots. Lyon, Frankrike: International Marmot Network. http://members.shaw.ca/andrewbryant/download/Bryant%20and%20McAdie%202003.pdf. Läst 10 maj 2016
- ^ Aaltonen, K, A.A. Bryant, J.A. Hosetetler och M. K. Oli (2009). ”Reintroducing endangered Vancouver Island marmots: Survival and cause-specific mortality rates of captive-born versus wild-born individuals” (på engelska) (PDF, 781 kB). Biological Conservation 142 (10). doi:. http://members.shaw.ca/andrewbryant/download/Aaltonen%20et%20al%202009.pdf. Läst 8 maj 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vancouvermurmeldjur.
Wikispecies har information om Marmota vancouverensis.
|