Margareta Slots
Margareta Slots, född omkring 1600, död omkring 1669,[1] var älskarinna till Gustav II Adolf 1615, med vilken hon fick sonen Gustaf Gustafsson af Vasaborg 1616. Hennes bror var juristen och skribenten Johan Cabiljau.
Biografi
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Margareta Slots verkar ha varit identisk med "Margareta Cabiljau", som var dotter till den nederländske köpmannen Abraham Cabiljau. Slots träffade Gustav Adolf i Pskov 1615, då hon var gift med Andries Sessandes, som snart stupade. År 1616 föddes hennes och Gustav Adolfs son, Gustav Gustavsson af Wasaborg. Sonen erkändes och Slots fick ett underhåll.
Hon gifte sig med pappersmakaren Arendt Slots och sedan med överfyrverkaren, och petarderare Jacob Trello(w).[2] Den 7 juni 1619 fick hon, eller snarare hennes make, kungsgården Benhammar i Uppland. Hon ägnade sig sedan åt affärsverksamhet. År 1623 kontaktade hon kungens hovmarskalk och erbjöd sig att bli hovleverantör av holländska kragar; hon bifogade också ett prov på sin egen hantverkskonst.
Margareta Slots skall ha träffat Gustav bara en enda gång sedan deras förhållande avslutats. Våren 1630 infann hon sig på Stockholms slott och begärde att hennes make Jacob Trellos uteblivna sold, som var på flera årslöner, skulle utbetalas. Hon hade länge förgäves försökt få den utbetalad, men nekats ända tills kungen själv ingrep. Margareta Slots deltog i flera rättstvister om ekonomiska spörsmål, och tycks enligt efterlämnade protokoll ha haft rätten på sin sida.
Den mest kända episoden inträffade 1625. Fogdeskrivaren Jacob Galle hotade med utmätning efter att hon förbjudit sina arrendatorer att delta i ett vägarbete. Galle besökte flera av Margareta Slots arrendatorer för att göra utmätningar och kom i slagsmål med flera personer. Slots begav sig då till Galles svärfars gård, där han övernattade, och frågade honom om han inte hade hört om de privilegier hon hade fått av kungen. Hon slog honom sedan med sin käpp, varefter Galle misshandlades av hennes tjänare. Galle avled av skadorna, och hon anklagades för att ha mördat honom. Det verkar dock inte som om detta ledde någonvart, och det finns inga uppgifter om hur det hela slutade.
Margareta Slots är begravd i Vada kyrka nordost om Vallentuna i Uppland.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gadd, Pia (2009). Frillor, fruar och herrar: en okänd kvinnohistoria. Rimbo: Fischer & Co. sid. 59, 222. Libris 11293256. ISBN 9789185183654
- ^ Fröding, Hugo (1905). Biografiska Studier Från Skilda Tider. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 9, 16. Libris 28174. https://archive.org/details/biografiskastud00frgoog
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.157 ISBN 91-89086-02-3
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Fröding, Hugo (1905). Biografiska Studier Från Skilda Tider. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 9, 16. Libris 28174. https://archive.org/details/biografiskastud00frgoog
- Gadd, Pia (2009). Frillor, fruar och herrar: en okänd kvinnohistoria. Rimbo: Fischer & Co. sid. 59, 222. Libris 11293256. ISBN 9789185183654
- Göransson, Göte (1994). Gustav II Adolf och hans folk. Höganäs: Bra böcker. sid. 83-84. Libris 8370464. ISBN 91-7119-128-3
- Åstrand, Göran; Aunver Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 157. Libris 7777883. ISBN 9189086023
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ahnlund, Nils (1932). Gustav Adolf den store (4. uppl.). Stockholm: Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförl. sid. 72-78. Libris 23499
- Fröding, Hugo (1905). Biografiska studier från skilda tider. Stockholm: Norstedt. sid. 3ff. Libris 28174. https://runeberg.org/fhbiostud/0007.html
- Jansson, Arne: Margareta Slots i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
- Swanberg, Åsa; Lagerberg Anette, Skoog Anna (1997). Matnytta och ögonfägnad: året på Stora Benhamra. Stockholm: Atlantis. sid. 10-13. Libris 7644532. ISBN 9174863908
- Margareta Slots i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
|