Madromys blanfordi
| Madromys blanfordi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Murinae |
| Släkte | Madromys Sody, 1941 |
| Art | Madromys blanfordi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Madromys blanfordi | |
| Auktor | (Thomas, 1881) |
| Synonymer | |
| Cremnomys blanfordi[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Madromys blanfordi[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1881. Madromys blanfordi är ensam i släktet Madromys som ingår i familjen råttdjur.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Denna gnagare förekommer i Indien och Sri Lanka. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter som är täckta av tropisk städsegrön skog eller av mera torra lövfällande skogar. Madromys blanfordi besöker även buskskogar.[1]
Individerna är aktiva på natten. De vilar på dagen gömda i bergssprickor, trädens håligheter eller självgrävda jordhålor.[1] Födan utgörs främst av växtdelar som kanske kompletteras med insekter. Honor kan ha kullar mellan juni och oktober och per kull föds 2 eller 3 ungar.[5]
Individen som undersöktes vid artens beskrivning (holotyp) hade en kroppslängd (huvud och bål) av 105 mm och en svanslängd av 155 mm. Pälsen var på ovansidan gråaktig och vit på undersidan. Artens svans är mörkare vid roten och nästan vit vid spetsen.[6] Andra exemplar var 98 till 110 g tunga, hade 3,2 till 3,7 cm långa bakfötter och 2,5 till 2,7 cm långa öron. Antalet spenar hos honor är tre par. Madromys blanfordi har en diploid kromosomuppsättning med 36 kromosomer (2n=36).[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] 2008 Madromys blanfordi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 23 maj 2013.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Madromys
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/cremnomys+blanfordi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Madromys blanfordi”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 737. ISBN 978-84-16728-04-6
- ^ Ronald M. Nowak, red (1999). ”Cremnomys” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 1570. ISBN 0-8018-5789-9
|