Tibetansk stubbsvansmakak
| Tibetansk stubbsvansmakak Status i världen: Nära hotad[1] | |
 Macaca thibetana | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte | Makaker Macaca |
| Art | Tibetansk stubbsvansmakak M. thibetana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Macaca thibetana | |
| Auktor | (Milne Edwards, 1870) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tibetansk stubbsvansmakak (Macaca thibetana) är en primat i familjen markattartade apor som förekommer i östra Asien.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]
Arten har en tjock gråbrun päls som på ryggen är mera brun. Påfallande är skägget kring det nakna ansiktet. Hudens färg i ansiktet är blek rosa hos hannar och mera rödaktig hos honor. För att bära födan har tibetansk stubbsvansmakak kindpåsar. Som namnet antyder är svansen med 4 till 14 cm längd bara en liten stubbe. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 51 och 71 cm och vikten varierar vanligen från 9 till 18 kg. Hannar är något större än honor och kan i undantagsfall väga 30 kg.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Tibetansk stubbsvansmakak förekommer inte bara i Tibet utan även i andra kinesiska provinser, från Sichuan och Yunnan till Guangdong.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Denna makak lever i regnskogar och andra fuktiga skogar i bergstrakter på 1 000 till 2 500 meters höjd.[1]
Den lever i grupper som består av några hannar, många honor och deras ungar. De är dagaktiva och vistas på marken eller i träd. Inom flocken bildas en hierarki där alfahannen har företräde vid parningen. Gruppen vilar ofta i grottor.[1] När flocken blir för stor bildar vanligen de lägst rankade individerna en egen flock i ett annat revir.[2]
Tibetansk stubbsvansmakak äter främst frukter, unga skott av bambu och blad som kompletteras med gräs, frön, blommor och insekter.[2]
Efter dräktigheten, som varar cirka sex månader föder honan i januari eller februari en enda unge. Digivningsperioden varar ungefär ett år, men om honan inte föder en ny unge får den dia längre. Annars uppfostras ungarna gemensamt av alla i flocken. Unga honor får sina första ungar efter cirka fem år.[2]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Tibetansk stubbsvansmakak hotas av skogsavverkningar men under senare år minskade populationen inte lika kraftig som tidigare. Ibland hamnar den i fällor tänkt för andra djur. IUCN kategoriseras arten som nära hotad (NT).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Yongcheng, L. & Richardson, M. 2015 Macaca thibetana . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juli 2020.
- ^ [a b c d] M. Richardson (22 december 2006). ”Tibetan macaque”. ARKive. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120823153523/http://www.arkive.org/tibetan-macaque/macaca-thibetana/#text=All. Läst 19 juni 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tibetansk stubbsvansmakak.
|