Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale

Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) är en skattningsskala för vanliga symtom på depression. Skalan används inom sjukvård och forskning för att skatta en depressions svårighetsgrad och mäta förändringar över tid. Ursprungsversionen fylls i av vårdpersonal i mötet med en patient, men skalan finns även i en självskattnings-version (MADRS-S) som fylls i av patienten själv.^[1]

MADRS presenterades 1979 i en vetenskaplig artikel publicerad av Marie Åsberg och S.A. Montgomery. Målsättningen med MADRS var att ta fram ett mer användbart depressionsskattnings-verktyg än Hamilton Depression Rating Scale. MADRS skapades genom att låna tio symtom-domäner från Åsbergs tidigare skattningsskala Comprehensive Psychopathological Rating Scale.^[2]

Utformning

MADRS skattar symtom genom tio olika frågor och svårighetsgraden av varje symtom skattas från 0–6. Självskattnings-skalan MADRS-S använder bara nio av frågorna, men har samma poängsystem.^[1] Normativa beskrivningar finns bredvid de jämna siffrorna i poängskalan för varje fråga.

Sinnesstämning^[a]
Oroskänslor
Sömn
Matlust
Koncentrationsförmåga
Initiativförmåga
Känslomässigt engagemang
Pessimism
Livslust

Kommentarer

^ I ursprungliga MADRS förekommer frågan två gånger. Först läkarens egen bedömning och sedan som intervjufråga.

Referenser

^ [a b] Ntini, I.; Vadlin, S.; Olofsdotter, S.; Ramklint, M.; Nilsson, K. W.; Engström, I. (2020-07-31). ”The Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale – self-assessment for use in adolescents: an evaluation of psychometric and diagnostic accuracy” (på engelska). Nordic Journal of Psychiatry 74 (6): sid. 415–422. doi:10.1080/08039488.2020.1733077. ISSN 0803-9488. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08039488.2020.1733077. Läst 2 mars 2024.
^ Quilty, Lena C.; Robinson, Jennifer J.; Rolland, Jean‐Pierre; Fruyt, Filip De; Rouillon, Frédéric; Bagby, R. Michael (2013-08-19). ”The structure of the Montgomery–Åsberg depression rating scale over the course of treatment for depression”. International Journal of Methods in Psychiatric Research 22 (3): sid. 175–184. doi:10.1002/mpr.1388. ISSN 1049-8931. PMID 24038301. PMC: 6878407. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6878407/. Läst 2 mars 2024.

[3] I ursprungliga MADRS förekommer frågan två gånger. Först läkarens egen bedömning och sedan som intervjufråga.

[adolescents-1] [a b] Ntini, I.; Vadlin, S.; Olofsdotter, S.; Ramklint, M.; Nilsson, K. W.; Engström, I. (2020-07-31). ”The Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale – self-assessment for use in adolescents: an evaluation of psychometric and diagnostic accuracy” (på engelska). Nordic Journal of Psychiatry 74 (6): sid. 415–422. doi:10.1080/08039488.2020.1733077. ISSN 0803-9488. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08039488.2020.1733077. Läst 2 mars 2024.

[2] Quilty, Lena C.; Robinson, Jennifer J.; Rolland, Jean‐Pierre; Fruyt, Filip De; Rouillon, Frédéric; Bagby, R. Michael (2013-08-19). ”The structure of the Montgomery–Åsberg depression rating scale over the course of treatment for depression”. International Journal of Methods in Psychiatric Research 22 (3): sid. 175–184. doi:10.1002/mpr.1388. ISSN 1049-8931. PMID 24038301. PMC: 6878407. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6878407/. Läst 2 mars 2024.

[1]

[2]

[a]