Messier 46
Messier 46 | |
---|---|
Öppna stjärnhopen Messier 46. Bild:ESA | |
Observationsdata | |
Stjärnbild | Akterskeppet [1] |
Rektascension | 07t 41m 46,0s[2][3] |
Deklination | -14° 48′ 36″[2][3] |
Klass | II,2,r |
Avstånd | 5 500[1] ljusår (1 510 pc)[3] lj |
Skenbar storlek | 22,8[4] bågminuter' |
Skenbar magnitud | 6,1 |
Noterbart | innehåller ovanpåliggande planetariska nebulosan NGC 2438 |
Fysiska egenskaper | |
Massa | 453+214-145[4]solmassor |
Radie | 37,8 ljusår [4] |
Antal stjärnor | minst 500[1] |
Uppskattad ålder | 251,2[3] miljoner år |
Upptäckt | |
Upptäcktsår | före 1771[1] |
Upptäckare | Charles Messier[1] |
Andra beteckningar | |
M46, C 0739-147, NGC 2437, Cr 159, OCl 601.0, [KPR2004b] 160, [KPS2012] MWSC 1313[2] | |
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar |
Messier 46 (M46) även känd som NGC 2437, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Akterskeppet.[1] Stjärnhopen upptäcktes 1771 av Charles Messier. Dreyer beskrev den som "mycket ljust, mycket rikt, mycket stort." Den befinner sig ungefär 5 500 ljusår från solsystemet och omfattar uppskattningsvis ca 500 stjärnor med en sammanlagd massa av 453 solmassor[4] och en uppskattad genomsnittlig ålder av 251,2 miljoner år.[3]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Messier 46 har en mycket bred tidvattenradie på 37,8 ± 4,6 ljusår och kärnradie på 8,5 ± 1,3 ljusår.[4] Den har en större rumslig utsträckning i infrarött än i synligt ljus, vilket tyder på att den genomgår viss massegregering med de svagare (rödare) stjärnorna som migrerar till en komaregion (svans). De svagare stjärnorna som sträcker sig ut i söder och väster kan utgöra en tidvattenssvans på grund av en tidigare interaktion.[5]
Den planetariska nebulosan NGC 2438 verkar ligga i stjärnhopen nära dess norra kant (den svaga nästan regnbågsfärgade fläcken i bildens övre mitt), men den är troligtvis ej fysiskt relaterad eftersom den inte delar hopens radiella hastighet.[6][7] Detta gör överlagrade objekt av intresse, med ett annat objekt som exempel, som kanske är NGC 2818.[6][8] Å andra sidan delar den upplysande stjärnan av den bipolära Calabashnebulosan radiell hastighet och egenrörelse med Messier 46, och ligger på samma distans, varför den är en äkta medlem av den öppna stjärnhopen.[9]
Messier 46 ligger i närheten av en annan öppen stjärnhop, Messier 47.[10] M46 är omkring en grad öster om M47 på himlen, så de två ryms väl i synfältet hos en handkikare eller ett vidvinkelteleskop.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 46, 24 april 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] De heta blåa stjärnorna i Messier 47, ESO, 17 december 2014
- ^ [a b c] Messier 46 på SIMBAD.
- ^ [a b c d e] Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi: , Bibcode: 2009MNRAS.399.2146W.
- ^ [a b c d e] Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Kharchenko, N. V.; Röser, S.; Scholz, R. -D. (June 2007), ”Towards absolute scales for the radii and masses of open clusters”, Astronomy and Astrophysics 468 (1): 151–161, doi: , Bibcode: 2007A&A...468..151P.
- ^ Davidge, T. J. (February 2013), ”The Open Cluster NGC 2437 (Messier 46)”, Publications of the Astronomical Society of the Pacific 125 (924): 115–125, doi: , Bibcode: 2013PASP..125..115D
- ^ [a b] Majaess, D. J.; Turner, D.; Lane, D. (2007). ”In Search of Possible Associations between Planetary Nebulae and Open Clusters”. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 119 (862): sid. 1349. doi: . Bibcode: 2007PASP..119.1349M.
- ^ Kiss, L. L.; Szabó, Gy. M.; Balog, Z.; Parker, Q. A.; Frew, D. J. (2008). ”AAOmega radial velocities rule out current membership of the planetary nebula NGC 2438 in the open cluster M46”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 391 (1): sid. 399–404. doi: . Bibcode: 2008MNRAS.391..399K.
- ^ Mermilliod, J.-C.; Clariá, J. J.; Andersen, J.; Piatti, A. E.; Mayor, M. (2001). ”Red giants in open clusters. IX. NGC 2324, 2818, 3960 and 6259”. Astronomy and Astrophysics 375: sid. 30–39. doi: . Bibcode: 2001A&A...375...30M.
- ^ Vickers S.B.; Frew D.J.; Parker Q.A.; Bojicic I.S. (2015). ”New light on Galactic post-asymptotic giant branch stars - I. First distance catalogue”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 447 (2): sid. 1673. doi: . Bibcode: 2015MNRAS.447.1673V.
- ^ ”The hot blue stars of messier 47”. ScienceDaily. 17 december 2014. https://www.sciencedaily.com/releases/2014/12/141217074325.htm.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Messier 46.
- Messier 46, SEDS Messier pages
- Messier 46, Amateur Astronomer Image – Waid Obseratory
- Dark Atmospheres Photography – M46 w/ NGC 2438 detail
|