Ludvig IV (tysk-romersk kejsare)
| Ludvig IV | |
 | |
| Född | 1 april 1282 eller 1286 München |
|---|---|
| Död | 11 oktober 1347[1] Puch, Tyskland |
| Begravd | Frauenkirche |
| Medborgare i | Tysk-romerska riket |
| Sysselsättning | Kejsare |
| Befattning | |
| Hertig av Bayern Tysk-romersk kejsare (1328–1347) | |
| Maka | Beatrix av Schlesien (g. 1308–1322, cirka)[2] Margareta II av Hainault (g. 1324–1347)[2] |
| Barn | Mathilde von Bayern (f. 1313) Ludvig V (f. 1315) Stephan II. (f. 1319) Margrethe av Bayern (f. 1325) Ludvig VI av Bayern (f. 1328) Elisabeth von Bayern (f. 1329) Wilhelm V av Holland (f. 1330)[3] Agnes av Bayern (f. 1335) Albert I av Holland (f. 1336) Beatrix av Bayern (f. 1344)[3] Otto V av Bayern (f. 1346)[3] |
| Föräldrar | Ludwig der Strenge[4] Mathilde von Habsburg[4] |
| Släktingar | Fredrik V av Pfalz |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Ludvig IV Bayraren (som tysk kung: Ludvig V), född 1 april 1282 i München, död 11 oktober 1347 i Fürstenfeldbruck, var hertig av Bayern från 1294, tysk-romersk kung från 1314 och tysk-romersk kejsare från 1328 till 1347.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ludvig var son till hertig Ludvig II av Bayern och Mechtild, dotter till kung Rudolf av Habsburg. Han uppfostrades i Wien, och anslöt sig tidigt till habsburgarna och bekämpade sin äldre bror Rudolf I av Bayern. Efter brytning med habsburgarna besegrade han dem i slaget vid Gammelsdorf 1313.
Året därpå valdes Ludvig till tysk kung, medan en mindre del av kurfurstarna hyllade Fredrik av Österrike. Dubbelvalet ledde till inbördesstrider, tills Ludvig genom sin seger i slaget vid Mühldorf 1322 definitivt tryggade sin krona. Ludvig ingrep i den norditalienska politiken, kom i strid med påven och bannlystes 1324.
1328 drog han till Rom och lät det romerska folket tilldela honom kejsarvärdigheten. Han vann dock inte något varaktigt stöd i Italien. I Tyskland hade han att kämpa mot påvligt sinnade länsfurstar. Som rival uppträdde Johan av Böhmen, senare dennes son Karl av Mähren. Medan en avgörande strid mot den sistnämnde hotade, dog plötsligt Ludvig 1347.[5]
Ludvigs kamp med påven blev av stor betydelse för den medeltida statsteorin, då under hans beskydd de radikala konstitutionalisterna gick till angrepp mot den påvliga autokratin.[5]
Ludvig IV dog av en hjärtattack under björnjakt.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Gift 1) med Beatrix av Glogau
Barn:
- Ludvig V av Bayern (1315-1361), markgreve av Brandenburg, hertig av Bayern, greve av Tyrolen
- Stefan II av Bayern, född 1317
Gift 2) med Margareta II av Hainault
Barn:
- Ludvig VI av Bayern (1328/1330-1365), hertig av Bayern, markgreve av Brandenburg
- Vilhelm I av Bayern, (Vilhelm V av Holland) född 1332
- Albrecht av Holland och Bayern, född 1336
- Beatrix av Bayern (1344-1359), gift med kung Erik Magnusson av Sverige (död 1359)
- Otto V av Bayern, markgreve av Brandenburg, född 1346
- Agnes av Bayern
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185749577749153-1, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Peerage person-ID: p8711.htm#i87105, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 722
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ludvig IV.
