Lorens von der Linde
Lorens von der Linde | ||
---|---|---|
Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Slag/krig | Trettioåriga kriget | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 20 juli 1610 Stockholm, Sverige | |
Död | 25 juni 1670 Stockholm, Sverige | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | von der Linde | |
Far | Erik Larsson von der Linde | |
Mor | Vendela Jakobsdotter Lohrman |
Lorens von der Linde, född 20 juli 1610 i Stockholm, död där 25 juni 1670, friherre (1653), militär; generalmajor 1647, riksråd 1653, general 1655, fältmarskalklöjtnant 1658, fältmarskalk 1665. Son till Erik Larsson von der Linde.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]von der Linde avancerade under trettioåriga kriget upp till överste för ett regemente tyskar och generalmajor av infanteriet 1647. Samma år erhöll han fullmakt som kommendant i Stade efter den förestående Westfaliska freden. Senare var han "capitainemajor" vid livgardet. 14 maj 1653 upphöjdes han tillsammans med sina bröder Jakob och Erik till friherre, och 3 oktober samma år intogs han av drottning Kristina i riksrådet. På krigarbanan steg Linde 1655 till general av infanteriet, 1658 till fältmarskalklöjtnant och 1665 till fältmarskalk.
Under polska kriget var han 1655 guvernör i Elbing och överkommendant över garnisonerna i Preussen och Pommerellen, sedan blev han hertig Adolf Johans närmaste man och från augusti 1659 hans efterträdare i styrelsen över Västpreussen och befälhavare över den svenska hären där.
På grund av riksmarskens frånvaro presiderade i regel Linde som äldsta närvarande riksråd i Krigskollegiet 1667–69.
Linde ansågs vara en levnadsglad och vänsäll person. Han tillhörde Bengt Horns krets, stod i gunst hos drottning Kristina och var nära förtrogen med Karl X Gustav före hans tronbestigning. Brev från Linde till Karl Gustav 1647 med enträgna maningar till tålamod och lugn avvaktan har tryckts i "Handl. rör. Skandinaviens historia", band XXVII (1845). I augusti 1654 framförde Linde Karl Gustavs frieri hos hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp. I september 1660 sändes han av rådsregeringen att möta den abdikerade drottning Kristina vid hennes besök i Sverige. Hans uppdrag var att förhindra hennes ankomst till riksdagen, men han kunde eller ville inte utföra sitt uppdrag. I rådets senare strider räknades Linde till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies vänner.
Som tecknare och konstnär är han representerad vid bland annat Kalmar läns museum[1].
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Linde, 2. Lorens von der i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Alf Åberg: Lorens Linde, von der i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Lorens von der Linde.
|