Lars Wilhelm Kylberg
| Lars Wilhelm Kylberg | |
 Lars Wilhelm Kylberg tecknad av Otto Wallgren | |
| Född | 18 augusti 1798[1][2] Tuns församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 1 november 1865[1] (67 år) Vänersborgs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Konstnär, militär[1], jordbrukare[1][2] |
| Barn | Hjalmar Kylberg (f. 1824) Wilhelm Lorenz Kylberg (f. 1826) Marina Kylberg (f. 1828) Ivar Kylberg (f. 1833) Ellen Kylberg (f. 1836) Gustaf Henrik Kylberg (f. 1837) Claes Levin Julius Kylberg (f. 1838) Lars W Kylberg (f. 1840) Regina Kylberg-Bobeck (f. 1843)[3] |
| Föräldrar | Laurentz Kylberg[4][1][2] |
| Redigera Wikidata | |
Lars Wilhelm Kylberg, född 18 augusti 1798 på Såtenäs i Tuns socken, död 1 november 1865, var en svensk jordbrukare, militär och konstnär. Han var far till konstnärerna Hjalmar Kylberg, Marina Kylberg och Regina Kylberg-Bobeck samt industrimannen Lars W. Kylberg.
Kylberg föddes som son till lantbrukaren Lars Kylberg och hans hustru Regina Kristina Örn. Utexaminerad från krigsskolan på Karlberg 1816,ingick han samma år vid Värmlands fältjägarregemente och tjänstgjorde några år som adjutant hos sin chef, överste Montgomery, och befordrades 1821 till löjtnant. Bröstsmärtor tvingade honom dock redan 1823 att ta avsked med kaptens rang.
År 1822 hade han ingått giftermål med sin ungdomslärare Claes Ahlbergs på Velanda dotter Maria Elisabeth Ahlberg och bosatte sig med henne på egendomen Blaxtorp som han själv köpt och 1831 bytte mot sin fädernesgård Såtenäs. Kylberg hade genom arv och sin militära pension gjort sig ekonomiskt oberoende, och hade möjligheter att fritt ägna sig åt kulturella och samhällsutvecklande sysselsättningar.
När Skaraborgs läns hushållningssällskap bildades 1840 var Kylberg den som utarbetade stadgarna, och invaldes till föreningens första ordförande. Kylberg var även barndomsvän med Torsten Rudenschöld och ivrig förespråkare för dennes skolsystem samt inrättade en roteskola efter dennes modell på Såtenäs, med sig själv som lärare.
Kylberg invaldes han som ledamot av Lantbruksakademien 1843, av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1862 och av Vetenskapsakademien 1863. Han blev även hedersledamot av en rad hushållningssällskap, och tilldelades 1865 Skaraborgs hushållningssällskaps guldmedalj 1865. Som konstnär vann Kylberg aldrig något stort erkännande, han illustrerade en 1800-talsutgåva av Anna Maria Lenngrens skrifter, och efterlämnade en rad landskaps- och marinmålningar. Kylberg är representerad vid bland annat Västergötlands museum [5] och Norrköpings konstmuseum.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kylberg, 1. Lars Vilhelm i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Lars Wilhelm Kylberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11903, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 381, läs onlineläs online, läst: 18 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Regina S Bobeck (f. Kylberg), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17835, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kylberg, släkter, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11898, läs online, läst: 17 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Västergötlands museum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Olle Franzén: Lars Wilhelm Kylberg i Svenskt biografiskt lexikon (1975–1977)
|