Hoppa till innehållet

Pinus palustris

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Långbarrig tall)
Pinus palustris
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteTallar
Pinus
ArtPinus palustris
Vetenskapligt namn
§ Pinus palustris
AuktorMill.
Utbredning
Synonymer
Pinus palustris subsp. neogigantea Silba
Pinus palustris var. excelsa Booth ex J. Forbes
Pinus longifolia Salisb.
Pinus australis var. excelsa (Booth ex J. Forbes) Carrière
Pinus australis F. Michx.

Pinus palustris[2][3] eller långbarrig tall, på engelska Longleaf Pine[4] eller Pitchpine[5], är en tallväxtart som beskrevs av Philip Miller. Pinus palustris ingår i släktet tallar, och familjen tallväxter.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]

Trädet förekommer i USA:s sydstater och tillhörde nordamerikanska terpentinträden. Dess ved, pitchpineträ har varit eftertraktat som byggnads-, skepps-, och gagnvirke.[5]

Utbredningsområdet sträcker sig från Virginia till östra Texas. Arten växer i låglandet och i kulliga områden upp till 700 meter över havet. Denna tall behöver varmt och fuktigt väder. Pinus palustris kan bild skogar där inga andra träd ingår men den hittas ofta tillsammans med andra tallar som Pinus elliottii, Pinus echinata och loblollytall (Pinus taeda). Arten bildar dessutom blandskogar med lövträd av eksläktet eller med andra lövträd som Nyssa sylvatica, Liquidambar styraciflua, blomsterkornell (Cornus florida), sassafras (Sassafras albidum) och persimon (Diospyros virginiana). Pinus palustris har bra förmåga att uthärda bränder.[1]

Denna tall brukades intensiv under historien. Större bestånd finn endast i naturskyddsområden. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1]

  1. ^ [a b c] Farjon, A. 2011 Pinus palustris . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 april 2021.
  2. ^ Grimshaw, J. & Bayton, R., 2009New trees (recent introductions to cultivation) Kew Publishing, Royal Botanic Gardens, Kew
  3. ^ Mill., 1768 In: Gard. Dict., ed. 8: Pinus No. 14.
  4. ^ National Wildlife Federation: Longleaf Pine Arkiverad 28 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine. 22 juni 2016
  5. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 703 
  6. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376653. Läst 26 maj 2014. 
  7. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]