Snabbspårväg
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En snabbspårväg är en spårväg som både går i vägar och på egen banvall. Förortsbanor för trafik mellan förorter och en stadskärna eller för trafik mellan förorter. Om den fortsätter planskilt genom stadskärnan benämns den ofta premetro eller mer generellt stadsbana. En spårväg med egen banvall men med gatukorsningar blir klart långsammare både om det är med eller utan trafiksignaler.
Snabbspårväg är dock inte något nytt begrepp. Granebergslinjen i Uppsala kallades "Sveriges första snabbspårväg" och 1921 gjordes ett betänkande i Stockholm angående "förslag till snabbspårvägar och förortsbanor till och genom Brännkyrka och Bromma". Dessa byggdes senare (till exempel Ängbybanan) och konverterades sedan till tunnelbana.
Sveriges snabbaste spårväg är Centralstationen-Angered (Angeredsbanan) i Göteborg som går 11 kilometer på 18 minuter, med marschfart 60 km/h. Linjerna på sträckan fortsätter dock i Göteborgs gatuspårvägsnät i mycket lägre hastigheter. Spårvägar utan plankorsningar finns i flera andra riktningar i Göteborgs förorter.
Spårvägen Tvärbanan, Sickla-Alvik-Solna station, i Stockholm benämns också snabbspårväg, men tar 54 minuter för cirka 19 kilometer. Nuvarande maxfart är 50 km/h på egen banvall och 30 km/h i gatumiljö.