Danmarks län
Danmark var från Valdemar Sejrs tid i början på 1200-talet och fram till 1662 indelat i slottslän (län).[1] Därefter ersattes de av amt. Under årens lopp kom deras indelning att omorganiseras och sammanläggas. Vid införandet av enväldet 1660 och omvandlingen till amt 1662 fanns 49 län i Danmark.[2]
Under 1200-talet hade organisationen med kungalev spelat ut sin roll, samtidigt med att högmedeltidens statsmakt och skatteväsende byggdes ut. Från den tiden och en bit in på 1300-talet organiserades den kungliga administrationen främst i så kallade slottslän. För att befästa kungens makt uppfördes runt om i Danmark kungliga och privata borgar byggda i sten och tegel, för förvaltningen och som militära stödjepunkter.[3]
Dessa riksfästen förlänades formellt till länsherrar (danska lensmand) mot att de ställde upp som ryttare. Enbart adelsmän rekryterades till länsherrar. Länsherrar var kungens representant i området och den högsta militära samt civila tjänsten där. Posten som länsherre gick inte i arv.
De härader som omgav en borg anslogs för dess underhåll och försörjning av både civila och militära funktionärer. Tillsammans bildade häraderna ett slottslän. Det danska riket bestod av ett flertal slottslän av varierande storlek. Länsindelningen var inte fast utan kunde ändras av kungen när ny länsman utsågs
Länen delades upp i tre huvudtyper:
- Räkenskaplän (fadeburslän) förvaltade för kronans räkning av en länsman (advocatus), vilken uppbar ett fast årligt vederlag för indrivning av skatter mot skyldighet att redovisa och leverera resten av överskottet från länet till kronan.
- Avgiftslän förvaltade för kronans räkning av en länsman med skyldighet att svara för en viss del av skatteuppbörden i pengar och natura med rätt att behålla ett eventuellt överskott, men även skyldighet att skjuta till egna medel vid ett underskott av intäkterna.
- Tjänstelän vilka var förläningar tilldelade som belöning för tjänster utförda för kronan. Länsinnehavaren hade rätt att behålla skatteuppbörden från länet utan redovisning till kronan. Kronan kunde låna av förmögna stormän genom att pantsätta ett län (inteckna) varefter länsmannen fick rätt att uppbära samtliga inkomsterna tills kronan kunde lösa in lånet, eller att panttiden löpt ut.
- Bygholm län
- Børglum län
- Bøvling län
- Dronningborg län
- Dueholm län
- Hald län
- Havreballegård län
- Kalø län
- Koldinghus län
- Lundenæs län
- Mariager län
- Riberhus län
- Sejlstrup län
- Silkeborg län
- Skanderborg län
- Skivehus län
- Stjernholm län
- Tørning län (Sønderjylland)
- Vestervig län
- Ørum län
- Åkær län
- Ålborghus län
- Åstrup län
- Hagenskov län
- Hindsgavl län
- Nyborg län
- Odensegård län
- Rugård län
- Søbygård-Gudsgave län (Ærø)
- Tranekærs län
- Abrahamstrup län
- Antvorskov län
- Dragsholm län
- Frederiksborg län
- Halsted län / Ravnsborg (Lolland)
- Hammershus län (Bornholm)
- Holbæks län
- Hørsholm län
- Jungshoved län
- Kalundborg län
- Korsør län
- Kronborg län
- Københavns län
- Nykøbing län (Falster)
- Sorø län
- Stegehus län (Møn)
- Sæbygård län
- Ringsted län
- Roskilde län
- Tryggevælde län
- Vordingborg län
- Ålholm län (Lolland)
Skåne, Halland och Blekinge
[redigera | redigera wikitext]I detta stycke behandlas de län som tidigare var danska men sedan 1658 tillhör Sverige.
Skattehandlingarna från denna tiden finns i det danska riksarkivet i Köpenhamn.
De större danska länen i nuvarande Sverige, det vill säga de med egen rubrik i danska riksarkivets samlingar, redovisas i tabellen. Det ska tilläggas att många fler län fanns. En del var stora och viktiga, andra pyttesmå. För att ta ett exempel: gårdarna i Brunnby socken lydde under Jonstorps socken samt Brunnby socken och två län, Kullens län och Stubbarps län.
Ett stort undantag finns. Lundagårds län, med Lund som residensstad var tidvis ett relativt självständigt län under 1500-talet, men lydde mellan 1602 och 1658 under Malmöhus län.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Skriftliga källor
[redigera | redigera wikitext]- Henrik Lerdam: len og lensmænd 1370-1443 (1996)
- Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481 (1983)
- S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
- Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len (1916)
- Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse (1906)
- Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (PDF) (1885)
- Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd i det sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879)
- Statens Arkivers arkivalieinformationssystem Daisy