Fors socken, Jämtland
| Fors socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Kommun | Ragunda kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 494 kvadratkilometer |
| Upphov till | Fors kommun Fors församling |
| Motsvarar | Fors distrikt, Jämtland |
| Tingslag | Jämtlands östra domsagas tingslag (–) Ragunda tingslag (–) |
| Karta | |
  Fors socken, Jämtlands läge i Jämtlands län. | |
| Koordinater | 63°00′49″N 16°39′23″Ö / 63.01361084°N 16.65638924°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2526 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Fors distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Fors socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Ragunda kommun och motsvarar från 2016 Fors distrikt.
Socknens areal är 494,00 kvadratkilometer, varav 479,20 land.[1] År 2000 fanns här 1 603 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Bispgården med sockenkyrkan Fors kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Fors socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Fors församling och för de borgerliga frågorna till Fors landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Ragunda kommun[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Fors, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Fors socken ligger kring Indalsälven och är Jämtlands östligaste socken. Socknen har odlingsbygd kring älven, och består i övrigt av myrrika bergs- och skogsmarker som i Björnberget i öster når 470 meter över havet.[1][4][5]
På gränsen till Ragunda socken ligger Döda fallet. Socknen genomkorsas av riksvägarna 86 och 87 samt Norra stambanan. Vid Utanede ligger den Thailändska paviljongen uppförd 1998.
Geografisk avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Socknens och därmed landskapet Jämtlands östligaste punkt ligger i en "spets" cirka 600 meter sydost om Malmsjöns fäbodar. Här ligger även Malmsjöberget (395 m ö.h.), Malmsjön (346 m ö.h.) samt Malmsjöån. Den senare avvattnar Malmsjön norrut till Långsjön (320 m ö.h.) i Graninge socken i Ångermanland. Vid den östligaste punkten ligger "tresockenmötet" Fors-Graninge-Liden, tillika "trelandskapsmötet" Jämtland-Ångermanland-Medelpad. Från denna punkt gränsar Fors socken i riktning nordväst, på en sträcka av 24 km upp till Vithöjden, mot Graninge socken. Från Vithöjden i samma riktning gränsar Fors på en sträcka av ytterligare cirka 3 km upp till Ångermannaflon mot Helgums socken. Dessa två socknar (Graninge och Helgum) ligger bägge i Sollefteå kommun, Västernorrlands län, Ångermanland. Vid Ångermannaflon ligger "tresockenmötet" Fors-Helgum-Ragunda. Härifrån går socknen gräns mot sydväst och gränsar mot Ragunda socken i nordväst. I detta område ligger Ås-Gammelbodarna fäbodar samt Tärsjön (444 m ö.h.).
I socknens östligaste del ligger bland andra sjöarna Häbbersjön (338 m ö.h.), Ödingen (308 m ö.h.) och i söder på gränsen mot Lidens socken ligger nordspetsen av Stor-Gussjön (311 m ö.h.). Från östligaste punkten gränsar Fors socken i riktning västerut mot Lidens socken i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län, Medelpad, som ligger i söder och sydost. Gränsen (socken- och länsgräns) går ganska rakt cirka 17 km fram till Indalsälven. Strax öster om älven kommer riksväg 86 söderifrån in i socknen (och Jämtland). Gårdarna Nygården och Forsstrand ligger här, den senare intill älven. På älvens västra sida vinklar socken- och länsgränsen mot sydväst och "sneddar" uppför Ådalsberget och går upp på Jämtmyran. Byn Korsåmon ligger alldeles innanför gränsen. Gränsen går rakt mot sydväst på en sträcka av cirka 14 km till socknens sydligaste punkt vid Kråkstensjön (366 m ö.h.). Här ligger "tresockenmötet" Fors-Liden-Hällesjö i en skarp "spets". Gränsen går härifrån skarpt mot nordnordväst och utgör socknens västgräns mot Hällesjö socken i Bräcke kommun. Den nyss nämnda "sydkilen" är obebyggd. Här ligger bl.a. Vackerlandsjön (339 m ö.h.). Socknens västligaste punkt ligger vid bergshöjden Skogrånäset invid Amerikaflon. Punkten ligger tillika mellan Väster-Mörtsjön (338 m ö.h.) och Kämpensborgssjön (331 m ö.h.), vid vars östände byn Kämpensborg ligger. I denna trakt ligger även byn Långsjönäset. Vid Lill-Dalsberget ligger "tresockenmötet" Fors-Hällesjö-Ragunda. Fors socken gränsar sedan i nordväst mot Ragunda socken på en sträcka av cirka 20 km fram till gränsen mot Ångermanland vid Ångermannaflon. Gränsen mellan Fors och Ragunda går tvärs genom det torrlagda Döda fallet strax nordväst om byn Västerede i Fors. Strax nedströms Döda Fallet korsar gränsen Indalsälven.
Norra stambanan kommer in i socknen här vid Västerede och går sedan via Bispgården och tågmötesplatsen Fångsjöbacken vidare mot Långsele.
Längs Indalsälven kan, i riktning nedströms, nämnas bland andra orterna Västerede , Österede, Bispgården, Östra Bispgården, Utanede samt Kvarnbacken, samtliga på älvens östra sida. På västra sidan kan nämnas Edesmoarna, Kilen, Böle, Västeråsen samt Österåsen.
Byar och hemman
[redigera | redigera wikitext]Fors socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman.[6] När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
- Bispgården, by med två hemman (1–2), känd sedan medeltiden. Byn har utvecklats till bebyggelsen Bispgården, som sedan 1995 räknas som två tätorter: Västra Bispgården (med järnvägsstation) och Östra Bispgården.
- Byn, by med fem hemman (1–5), känd sedan medeltiden.
- Böle, by med två hemman (1–2), känd sedan medeltiden.
- Ede, se Västerede.
- Gruvberget, se Mörtsjön.
- Hedesta, bebyggelse som verkar ha försvunnit i mitten av 1300-talet i samband med digerdöden, obekant läge.
- Korsåmon, enstaka hemman, i jordeboken sedan 1825.
- Kämpensborg, se Mörtsjön.
- Långsjönäset, enstaka hemman, i jordeboken sedan 1825, belägen på näset mellan sjöarna Långsjön och Kälasjön.
- Mörtsjön, enstaka hemman med namn efter Öster-Mörtsjön, före 1866 ett kronoavradsland med namnet Degerlandslandet, i jordeboken sedan 1715. Inom gränserna ligger bebyggelsen Kämpensborg, som fram till 1860-talet hette Gruvberget.
- Oppåsen, enstaka hemman, känt sedan år 1600, kan som bebyggelse ursprungligen ha varit en del av angränsande Åsen.
- Oxböle, en del av Bispgården, namnet används inte längre men förekommer i handlingar från 1493 och fram till början av 1700-talet.
- Prästbordet, enstaka hemman, på ägorna finns Fors kyrka.
- Pålåsen, se Västeråsen.
- Sönneråsen, sockendel, avser den del av socknen som ligger på västra sidan av Indealsälden, i första hand byarna Böle, Västeråsen och Österåsen.
- Tryggåsen, se Österåsen.
- Utanede, by med tre hemman (1–3), känd sedan 1500-talet. En del av Utanede har klassats som en småort. Kung Chulalongkorns paviljong ligger i byn.
- Varvsås (eller Värvsås), bebyggelse nämnd 1333, möjligen ett äldre namn på Västeråsen.
- Västerede, by med fyra hemman (1–4), känd sedan medeltiden.
- Västeråsen (förr även Pålåsen), by med två hemman (1–2), känd sedan 1500-talet. Västeråsen har tidigare klassats som en småort.
- Västra Bispgården, se Bispgården.
- Åsen, enstaka hemman, känt sedan medeltiden.
- Österede, enstaka hemman, känt sedan 1500-talet, kan i äldre tid ha utgjort en del av Västerede.
- Österåsen (förr även Tryggåsen), by med två hemman (1–2), känd sedan medeltiden.
- Östra Bispgården, se Bispgården.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Boplatser och lösfynd från stenåldern samt fångstgropar har påträffats samt gravhögar från järnåldern finns. [4][5][7][8]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1331 Fors) kommer från bebyggelsen vid en fors i Indalsälven, troligen Storforsen (Döda fallet).[5][9]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Fors socken, Jämtland 1780–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1780 | 392 | |||
| 1790 | 454 | |||
| 1800 | 530 | |||
| 1810 | 641 | |||
| 1820 | 682 | |||
| 1830 | 761 | |||
| 1840 | 845 | |||
| 1850 | 1 023 | |||
| 1860 | 1 383 | |||
| 1870 | 1 631 | |||
| 1880 | 1 833 | |||
| 1890 | 2 323 | |||
| 1900 | 2 433 | |||
| 1910 | 2 587 | |||
| 1920 | 2 546 | |||
| 1930 | 2 443 | |||
| 1940 | 2 948 | |||
| 1950 | 3 452 | |||
| 1960 | 2 990 | |||
| 1970 | 2 442 | |||
| 1980 | 1 960 | |||
| 1990 | 1 795 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Fors socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Fors socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Flemström Bertil, red (1983). Ortnamnen i Jämtlands län D. 6 Ragunda kommun : bebyggelsenamn. Uppsala: Ortnamnsarkivet. sid. 12–23. Libris 8205850. ISBN 918545205X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106123/FULLTEXT01.pdf
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Fors socken, Jämtland
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fors socken, Jämtland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Fors socken, Jämtland. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Fors socken, Jämtland. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
| |||||||
