Hoppa till innehållet

Serafimerorden

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kungliga Serafimerorden)
För galären Serafimsorden, se Serafimsorden.
Kungliga Serafimerorden
Kedja med kors och närbild på korset.
Utdelas avSveriges konung
LandSverige Sverige
TypStatsorden, kunglig riddarorden
BandSerafimerblått
MottoIHS
Dag28 april och 30 november
BehörighetFöre 1975: Svenska kommendörer med stora korset eller av första klassen av Svärds-, Nordstjärne- eller Vasaorden, utländska statschefer, andra utlänningar av synnerligen framstående förtjänst och furstliga personer.[1][2]

1975-2023: Utländska statschefer och tronföljare samt medlemmar av Sveriges kungahus.[1][3] 2023-: Medlemmar av det svenska kungahuset samt företrädesvis till utländska statschefer vid statsbesök och därmed jämställda.
Utdelas förFöre 1975: "Belöning för dem, vilka genom sina tjänster till konung och fädernesland gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten".[2]
För utlänningar "såsom tecken av vänskap och högaktning".[4]
StatusAktiv
StormästareKung Carl XVI Gustaf
KanslerSvante Lindqvist
Grader1
Förkortning(ar)LoKavKMO el. RoKavKMO
LSerafO el. RSerafO
Statistik
Instiftad1748 av kung Fredrik I
Första utdelning17 april 1748, Fredrik I
Senaste utdelning6 maj 2024, Drottning Mary av Danmark
Antal mottagare890 (Lista över mottagare av Serafimerorden)
Rang
Nästföljande (högre)Ingen högre, Serafimerorden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse
Nästföljande (lägre)Svärdsorden
Serafimerordens släpspänne
Serafimerordens släpspänne
Serafimerordens släpspänne.

Kungliga Serafimerorden (i stiftelseurkunden kallad Serafinerorden[5]) är en svensk kunglig riddarorden/statsorden som instiftades 23 februari 1748, på ständernas inrådan, av kung Fredrik I.[6] Orden är Sveriges främsta och högsta[7] utmärkelse. Den utdelas i en klass med värdighet av riddare eller, för kvinnor och kyrkliga ämbetsmän, ledamot.[8] Den utdelades enligt ordensreformen 1975 endast till utländska statschefer eller därmed jämställda personer samt, sedan 1995, till medlemmar av det svenska kungahuset.[1][3] Sedan 2023 kan den även tilldelas till jämställda till statschefer. Till orden hör Serafimermedaljen som fortfarande utdelas.

Historia och första ordensdagen

[redigera | redigera wikitext]
Till vänster Erik XIV med Salvatorsordens kedja runt halsen, till höger Sveriges riddarordnar enligt Suecia Antiqua et Hodierna. Flera visar tydligt släktskap med dagens Serafimerorden.

Riddarordnar började uppkomma i Europa under medeltiden och då som religiösa sällskap, ofta med ett militärt syfte såsom Tempelherreorden eller Malteserorden. Inom dessa ordnar lyckades man förena krigiskhet med fromhet, och dessa religiösa riddare ingick ofta i de korståg som kyrkan anordnade för att exempelvis återta Heliga landet. Under senmedeltiden började världsliga furstar att inrätta sina egna ordenssamfund såsom exempelvis den engelska Strumpebandsorden som instiftades av Edvard III av England 1348. Denna är en så kallad världslig riddarorden vilka kan sägas endast innehålla en klass och där medlemsantalet är begränsat till fursten, andra statschefer och synnerligen framstående medborgare.[9]

I Sverige vet man att kung Hans (Johan II) vid sin kröning 1497 delade ut riddarkedjor, som var ett synligt tecken på riddarvärdigheten och kan ses som det första steget mot en svensk riddarorden. År 1561 instiftade så Erik XIV Salvatorsorden som kungen bar själv, samtidigt som den utdelades till flera världsliga herrar. Johan III instiftade Agnus Dei orden under sin tid som regent och 1606 instiftade Karl IX Jehovaorden. Ingen av dessa första ordnar överlevde sina instiftare. År 1653 instiftade Drottning Kristina Amarantorden, som ursprungligen var avsedd endast för hovet men kom att förlänas även till utländska furstar och sändebud. Orden upphörde med drottningens abdikation 1654 men en ny, Jesu namns orden, instiftades 1656 av hennes efterträdare, Karl X Gustav. Denna orden överlevde endast till Karl XI:s tid.[10][9]

Serafimerorden instiftades den 23 februari 1748. De första statuterna beskrev orden som återupplivad, då man hade hämtat inspiration från de tidigare svenska ordnarna av vilka alla hade haft Jesus eller frälsaren som centrala teman. Orden är namngiven efter den högsta kategorin av änglar som kallas serafer, vilket i plural blir serafimer. Dessa änglar uppvaktar enligt judisk och kristen tro Gud vid hans tron.

Nya riddare dubbades på ordensdagen den 18 april, men första året utnämndes de första redan den 17 april. Den 18 april 1748 höll man den första ordensdagen i Riddarholmskyrkan och Carl Gustaf Tessin, som var en av de första riddarna, höll ett tal där han sa;

” I Swenske Riddare och Män, hwars kall är, at, under rådplägning, skärpa eftertankan, och rödja wägen till målet, warer otröttade, oförtrutne och redlige uti skiötzlen af hwad Eder åligger: The fattigas sak ware Eder angelägenhet: Rikets säkerhet Edert syfte: Konungens ära Eder frögd: Ständernas frihet Eder ackt: Thet allmännas trefnad Eder skatt: Och Efterwerldens tack Eder belöning! „

[11]

Den 1 januari 1975 genomfördes den så kallade ordensreformen varmed ordnarna upphörde som belöning till enskilda svenska medborgare.

Titel och grad

[redigera | redigera wikitext]

Svenska innehavare av orden är Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden, för kyrkliga innehavare Ledamot av andliga ståndet och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden, för damer Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden.[a][b][c] I den senare titeln är ordet orden en gammal svensk pluralform som signalerade att innehavaren var ledamot eller riddare av Serafimerorden och dessutom kommendör av Svärds- eller Nordstjärneorden,[a][c][d][e] eftersom de gamla reglerna föreskrev att enskild svensk inte kunde bli serafimerriddare om man inte redan var kommendör med stora korset eller av 1:a klass av Svärds-, Nordstjärne- eller Vasaorden. I äldre ordensceremoniel för antagning av serafimerriddare kallas dessa Svea och Göta Riddare.[16]

Serafimerriddare kallades Herr plus efternamn (exempelvis "Herr Rudholm")[b] efter gammal svensk tradition där epitetet herr (plus förnamn) signalerade adels- eller frälseskap. Denna sedvänja försvann under 1600-talet, men bevarades i de olika ordnarna. Serafimerriddare kallas även Herr eller Herre av Konungen, som särskild hedersbevisning.[17] I muntligt eller skriftlig tilltal är Konungens officiella hälsningsfras i äldre ordensceremoniel till en Riddare eller Ledamot av Serafimerorden; Gode Herre, Svea och Göta Riddare![18]

Dubbning

[redigera | redigera wikitext]

Nya riddare kunde utnämnas närhelst under året, dock oftast den 30 november, men fick då endast anlägga kraschanen. Vid dubbningen, som alltid skedde den 28 april, fick den nye riddaren knäfalla framför konungen och förestavades sin riddared. Ceremonin inleddes med en högtidlig procession där Konungen tillsammans med de kungliga prinsarna anförde serafimerriddarna till Slottskyrkan iförda Serafimerordensdräkten. Under Gustaf III tid komponerades en Seraphimermusik för orkester, orgel och kör av Georg Joseph Vogler.

Efter dubbningen fick riddaren även bära kedjan, samt det blå axelbandet med ordenstecknet. Man höll därefter en gudstjänst varvid man sjöng psalmen Esaias såg den Allraheligste vars text innehåller frasen: [---] Serafer syntes i fördunklat sken. För konungarnas konung skylde de med vingar två sitt klara anlete, sin fot med två, med två ock flögo de [---].

Dubbningen upphörde i och med den nya ordensstatuterna 1902.[5]

Insignier

[redigera | redigera wikitext]

Serafimerordens insignier består av ett ordenstecken, kraschan och en kedja.[19]

  • Ordenstecknet är ett vitemaljerat och gyllene malteserkors med ett gyllene patriarkalkors på varje korsarm och gyllene serafer däremellan. I mitten av korsets framsida finns en blåemaljerad skiva med överst ett kors, som vilar på Kristusmonogrammet IHS i vit emalj bland tre gyllene kronor. Under den nedersta kronan finns tre spikar som syftar på de spikar som slogs in i Kristus vid korsfästelsen. Reversens mittenskiva är också i blå emalj med bokstäverna FRS (Fredericus, Rex Sueciae - Fredrik, Sveriges konung) i vit emalj. Ordenstecknet kröns av en gyllene kunglig krona. Ordenstecknet bärs antingen i kedja eller i band, och då över höger axel.
  • Kraschanen (se bild) liknar ordenstecknet men har patriarkalkors av silver och saknar kunglig krona. Före 2005 var kraschanens glob ljusblå och detaljerna i silver.[20][21] Kraschanen bärs på den vänstra sidan av bröstet. Före 1871 kunde kraschanen även vara broderad. Svärds- eller Nordstjärneordens kraschan bärs inte tillsammans med Serafimerordens däremot bärs Vasaordens kraschan tillsammans med Serafimerordens[12][f].
  • Kedjan, vilken tidigare alltid utdelades till svenska mottagare av orden, utdelas nu endast som en särskild utmärkelse, består av elva serafer i guld alternerade med elva blå patriarkalkors och bärs över axlarna.
Ordenstecken Kraschan Kedja Band/släpspänne Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoKavKMO el. RoKavKMO)
Ledamot eller Riddare av Kungliga Serafimerorden (LSerafO el. RSerafO)		 1748

Serafimerordens band är i siden i en himmelsblå färg som kallas "serafimerblå". Orsaken till den blåa färgen är, enligt de ursprungliga stadgarna, att "häraw är Herren Konungens macht kommen". Man syftar då på Konungen av Guds nåde.[23]

Till kavaj, smoking eller jackett kan en ordensknapp (bouton) bäras på slaget.[24] Knappen är idag av samma himmelsblå färg som bandet och cirka 1 cm i diameter, i mitten prydd med en seraf av guld. Tidigare var knappen i vitt och svart, då dessa färger är ordens heraldiska. Knappen återinfördes 2015.[25] Under en period användes en mindre ordensknapp lagd på ett guldstickat tvärband ("vingar"), som liknar den som används för storkors i flerklassiga ordnar. Då Serafimerorden är en enklassig orden återgick man till en bouton som tydligare visar detta förhållande. [26]

Vid mottagares död

[redigera | redigera wikitext]

När en Riddare eller Ledamot av Serafimerorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[27]

Briljanterade ordenstecken

[redigera | redigera wikitext]
Briljanterat ordenstecken

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort kungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning. Dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordenstecken

[redigera | redigera wikitext]

Ordenskapitel

[redigera | redigera wikitext]
Serafimerordens sal med Serafimersköldar, samt bordet vid vilket ordenskapitlet hålls. Bordet är täckt med och stolarna klädda med ett tyg i svart och vitt (ordens heraldiska färger) prytt med patriarkalkors.

Ordinarie ordenskapitel hålls varje år i slutet av april under kungens ordförandeskap i Serafimerordens sal på Stockholms slott, då han är de svenska ordnarnas Stormästare samt Herre och mästare. Under ordenskapitlet redovisas avlidna svenska riddare och kommendörer av de svenska ordnarna (som erhållit orden före 1975), antalet utdelade ordnar till utländska medborgare under föregående år samt ordenskapitlets ekonomi. Vapenmålaren förevisar även under året förfärdigade serafimervapen.[33]

Ordensförläningarna beslutas vid extra ordenskapitel. Ärendena föredras av kanslern samt vice kanslern tillika sekreteraren i samråd med Utrikesdepartementets protokollenhet.

Ordenshärold

[redigera | redigera wikitext]
Serafimerordens häroldskåpa

Den engelska Strumpebandsorden, instiftad 1348, införde 1415 en ordenshärold som kallades Garter King of Arms. Sedan dess har härolden varit en naturlig del av det europeiska ordensväsendet. När Sverige införde riddarordnarna 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd. Det dröjde ända till 1785 innan Gustaf III instiftade häroldsämbetet i samtliga ordnar. Serafimerorden hade, till skillnad från de andra ordnarna, därefter två härolder.[34] Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet. Serafimerordens härolder blev avskaffade 1974 tillsammans med den av Gustaf III redan 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden.[35]

Sedan 1 januari 2023 är Jonas Arnell-Szurkos ordenshärold vid Kungl. Maj:ts Orden: bär som sådan liten version av Serafimerorden på bröstet, vilket visar att ordenshärolden emanerar från Serafimerordens härolder.[36]

Ordensdräkt

[redigera | redigera wikitext]
Fredrik Adolfs serafimerdräkt.

Från 1748 och fram till åtminstone Oscar I:s kröning 1844, bar alla riddare av Serafimerorden en särskild ordensdräkt vid högtidliga tillfällen som ordenskapitel och kröningar. Själva ordensdräkten fanns i två utföranden[2] som kallades:

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Vapensköldar och serafimerringning

[redigera | redigera wikitext]
Gustav III:s serafimersköld.

Varje ny riddare eller ledamot får sitt vapen målat med ordensinsignierna på en kopparplåt. Ett urval vapen ställs ut i Serafimersalen på Kungliga slottet i Stockholm. När en riddare eller ledamot dör hängs dennes vapen upp i Riddarholmskyrkan, som är ordens kyrka, och på begravningsdagen ringer en särskild klocka Serafimerringning en hel timme mellan klockan 12:00 och 13:00.

Vapensköldarna har under 1900-talet målats av en särskilt av kungen förordnad vapenmålare vid Kungl. Maj:ts Orden: 1914–1978 var det David Friefeldt, 1984-2006 Bengt Olof Kälde och därefter Leif Eriksson.

Mottagare av Serafimerorden

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över mottagare av Serafimerorden.

Sedan orden inrättades har hittills (6 maj 2024) 890 personer tilldelats orden. Den förste var kung Fredrik I som fick orden nummer 1 den 17 april 1748 och den senaste var drottning Mary av Danmark som blev riddare av Serafimerorden med nummer 890 den 6 maj 2024.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] "Svensk innehavare betecknas officiellt Riddare (Ledamot) och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Orden är här en äldre pluralform). Detta sammanhänger med att Serafimerorden betraktades som högsta graden av de samtidigt instiftade Svärds- och Nordstjärneordnarna".[12]
  2. ^ [a b] "Kungl. Maj:ts orden används även som en beteckning för Serafimerorden, då denna förlänats en svensk medborgare. En svensk serafimerriddare anges sålunda vara Riddare och Kommendör av Kungl Maj:ts Orden (RoKavKMO); han tituleras Herr och hans förnamn används ej. Dam utnämndes till Ledamot och Kommendör av Kungl Maj:ts Orden (LoKavKMO)".[13]
  3. ^ [a b] "Svärds- och Nordstjärneordnarna ansågs inbegripna under den suveräna Serafimerorden [...] Dessa dubbla riddare [av Helgeands- och Mikaelsordnarna] fick titeln "chevalier des ordres du Roi", vilket hos oss blev "riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden" där ordet orden är gammal pluralform för ordnar. Titelns innebörd var alltså riddare av Serafimerorden och kommendör av den andra orden. Detta gäller dock endast svenska undersåtar. En utlänning behöver icke för erhållande av serafimerskapet vara svärds- eller nordstjärnekommendör och han kallas därför endast riddare av Serafimerorden. Samma förhållande äger rum med de svenska prinsar, vilka födas riddare. I dagligt tal får dock även svenska undersåtar kallas serafimerriddare, vilket annars inom landet endast tillkommer de kungliga prinsarna".[14]
  4. ^ "Serafimerorden består af endast en klass, "riddare", ehuru dess svenske innehafvare officiellt benämnas riddare och kommendörer af Kungl. Maj:ts orden (ordet "orden" är gammal plur. i st. f. "ordnar"), emedan densamma anses i sig förena Svärds- och Nordstjärneordnarna".[2]
  5. ^ "Som sammanfattande beteckning på Serafimer-, Svärds- och Nordstjärneordnarna brukar ibland användas "Kungl. Maj:ts Orden". Denna Orden har gemensam organisation med Vasaorden".[15]
  6. ^ "För att markera sitt föregående innehav av antingen Svärds- eller Nordstjärneordens kommendörsgrad skall en serafimerriddare i vederbörande ordens band om halsen bära dennas kommendörskors men icke kraschan på bröstet. Däremot skall han av Vasaorden bära vilken grad han innehar med eventuellt åtföljande kraschan".[22]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] "Serafimerorden", i Engström 1995, s. 375.
  2. ^ [a b c d] Rudbeck, Reinhold, "Serafimerorden", i Westrin 1917, s. 81.
  3. ^ [a b] "Inom Kungl. Serafimerorden kan utmärkelser tilldelas statschefer och därmed jämställda personer samt medlemmar av det svenska konungahuset" (SFS 1974:768.).
  4. ^ "Ordnar", i Oraklet 1911, s. 681.
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok 1955
  6. ^ ”kungliga serafimerorden”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  7. ^ ”129-130 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling)”. runeberg.org. 29 december 1917. https://runeberg.org/nfce/0081.html. Läst 26 februari 2018. 
  8. ^ Stadgar för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna 13 § 1 men. "Serafimerorden äger endast en klass med värdighet av riddare eller ledamot."
  9. ^ [a b] ”Riddare i myt och verklighet, Dick Harrison”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170206022227/http://www.nordicknights.com/files/myt_verklighet.pdf. Läst 19 februari 2017. 
  10. ^ Nordenvall 1998, s. 27 - 28.
  11. ^ Arnell, Jonas i sin blogg
  12. ^ [a b] KSRO 1975, s. 450.
  13. ^ Löwenhielm 1998, s. 21 & 23.
  14. ^ Löfström 1948, s. 291.
  15. ^ Löfberg 1973, s. 6.
  16. ^ Svenska Familj-Journalen : Band III, årgång 1864. sid. 313. https://runeberg.org/famijour/1864/0317.html 
  17. ^ Nordisk familjebok 25. Sekt - Slöjsskifling. 1917. sid. 129 f.. https://runeberg.org/nfce/0081.html 
  18. ^ Konung Gustaf III:s skrifter Konung Gustaf III:s skrifter. 1806. sid. 175. http://books.google.se/books?id=DmZKAAAAYAAJ&pg=PA175&lpg=PA175&dq=Gode+Herre,+Svea+och+G%C3%B6ta+riddare&source=bl&ots=18-QA-Tay7&sig=-ddPUqcA4a80P8euy9qndYMoXDk&hl=en&sa=X&ei=9HT4UPb1IuqN4gTlxIHwDw&ved=0CDAQ6AEwAQ#v=onepage&q=Gode%20Herre%2C%20Svea%20och%20G%C3%B6ta%20riddare&f=false Konung Gustaf III:s skrifter 
  19. ^ Stadgar för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna 3 § "Ordnarnas insignier är ordenstecken, kraschan och kedja. Kedjan utdelas som särskild utmärkelse."
  20. ^ ”Monarkin, Ordnar, Serafimerorden”. kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110616021945/http://www.kungahuset.se/monarkin/ordnar/serafimerorden.4.7c4768101a4e888378000773.html. Läst 6 juni 2011. 
  21. ^ Arnell, Jonas (juni 2006). ”Välordnade Ordenssalar”. Vapenbilden: s. 412. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818090832/http://joomla.heraldik.se/joomla/images/stories/vapenbilden/nr66.pdf. Läst 21 februari 2011. 
  22. ^ Löfström 1948, s. 303.
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818102453/http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm. Läst 17 januari 2012. 
  24. ^ Löwenhielm, sid. 55.
  25. ^ Arnell, Jonas (13 juni 2015). ”Prinsbröllopet”. https://jonar242.wordpress.com/2015/06/13/prinsbrollopet/. Läst 16 mars 202. 
  26. ^ ”Krona och Serafimerorden”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120525044101/http://www.kungahuset.se/dopet/dopceremoni/kronaochserafimerorden.4.4a3da1313658e148c31754.html. Läst 25 maj 2012. 
  27. ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
  28. ^ Svenska män och kvinnor, 1942 sid 343.
  29. ^ author., Gavrilova, Li︠u︡dmila Mikhaĭlovna,. Foreign orders of the Russian emperors in the collection of the Moscow Kremlin Museums. ISBN 978-5-88678-350-6. OCLC 1246250218. http://worldcat.org/oclc/1246250218. Läst 4 april 2022 
  30. ^ Post och Inrikes tidningar, 18 maj 1860.
  31. ^ Kungen delade ut 2013 års Nobelpris Arkiverad 21 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga Hovstaterna.
  32. ^ https://www.polarsteps.com/JadieM/1950194-solo-trip-to-sweden/19690274-the-halls-of-the-orders-of-chivalry
  33. ^ ”Kungahuset om ordenskapitlet”. Arkiverad från originalet den 6 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170506232559/http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/kungenvidordinarieordenskapitel.5.73a5feee15af50049ff2160.html. Läst 8 maj 2017. 
  34. ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Heraldiska Föreningen
  35. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524213618/http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018. Läst 5 januari 2012.  Heraldiskt forum
  36. ^ ”Ordenshärold vid Kungl. Maj:ts Orden”. https://jonar242.wordpress.com/2022/12/01/ordensharold_vid_kungl_majts_orden/. Läst 17 april 2023. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Serafimerorden&oldid=56594366”