Hoppa till innehållet

Kriget i Livland och Estland 1700–1710

Från Wikipedia
Kriget i Livland och Estland
Del av stora nordiska kriget

Slaget vid Narva (1870) av Otto August Mankell.
Ägde rum 12 februari 170030 september 1710
Plats Lettland och Estland
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland Ryssland
Kosackhetmanatet
Sachsen
Polen-Litauen
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XII Ryssland Peter I
Styrka
10 000 man (1702) 40 000 man (1702)
Förluster
17 731 döda 24 150 döda ryssar
1 100 döda sachsare

Kriget i Livland och Estland utspelades mellan 1700 och 1710 under stora nordiska kriget. Kriget började med Sachsen-Polens belägring av Riga och upphörde i och med den ryska intagningen av Reval 1710. Efter kriget blev de svenska besittningarna Estland och Livland en del av det ryska kejsardömet.

Viktiga slag och operationer

[redigera | redigera wikitext]
Slag under kriget i Livland och Estland
Slag Datum Svenskarnas antal Ryssarnas antal Svenska förluster Ryska förluster Resultat
Belägringen av Riga 12 februari 1700 – Oktober 1700 4 000[1] 18 000[2] Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Jungfernhof 6 maj 1700 11 200[3] 1 500[4] Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Varja 28 oktober 1700 800[5] 5 000[5] 280[5] 1 500[5] Svensk seger
Slaget vid Pühhajoggi pass 17 november 1700 800 5 000 Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Narva 20 november 1700 12 300[6] 30 000[7] 667 döda
1 247 sårade[8]
9 000 döda
20 000 kapitulerade
700 tillfångatagna[8]
Svensk seger
Slaget vid Petsjory 13 februari 1701 4 100[9] 6 000[10] 30 döda
60 sårade[11]
500 döda[11] Svensk seger
Slaget vid Düna 9 juli 1701 7 000[12] 20 000[12] 100 döda
400 sårade[12][13]
1 300 döda och sårade
700 tillfångatagna[12][13]
Svensk seger
Slaget vid Rappin 5 september 1701 500-600[14] 11 042[14] 300 döda
33 tillfångatagna[14]
Okänt Rysk seger
Slaget vid Rauge 5 september 1701 2 000 7 000 100 2 000 Svensk seger
Slaget vid Errastfer 30 december 1701 3 470[15] 18 087[15] 700 döda
350 tillfångatagna[16]
1 000 döda[15]
2 000 sårade[16]
Rysk seger
Slaget vid Hummelshof 19 juli 1702 6 000[17][18] 23 969[17] 840 döda
2 000 tillfångatagna[17]
1 500[19] Rysk seger
Sjöslaget vid Embach 27 april 1704 570 7 317 190 döda
142 tillfångatagna
58 döda
162 sårade
Rysk seger
Slaget vid Wesenberg 16 juni 1704 1 400[20] 8 000[20] 400 döda
600 tillfångatagna[21]
Okänt Rysk seger
Belägringen av Dorpat 4 juni – 13 juli 1704 5 000 21 000 810 döda
sårade
317 döda
400 sårade
Rysk seger
Belägringen av Narva 27 juni – 9 augusti 1704 4 500 45 000 2 700 döda
1 800 tillfångatagna
359 döda
1 340 sårade
Rysk seger
Slaget vid Wesenberg 6 augusti 1708 1 500 3 300 704 döda
244 tillfångatagna
16 döda
53 sårade
Rysk seger
Belägringen av Riga 3 november 1709 – 3 juni 1710 13 400 40 000 8 000 döda 9 800 döda Rysk seger
Belägringen av Pärnu 22 juli – 10 augusti 1710 1 000 6 000 880 döda Okänt Rysk seger
Belägringen av Reval 18 augusti – 30 september 1710 1 500 man[22] 15 000[23] 1 420 döda[24] Okänt Rysk seger
  1. ^ Olle Larsson, Stormaktens sista krig (2009) Lund, Historiska Media. Sida 86. ISBN 978-91-85873-59-3
  2. ^ Patkul, ränksmidaren av Mjollner Sida 9.
  3. ^ Dr. Ernst Herrmann, sid. 107
  4. ^ Baron Karl Anton von Maydell, sid. 243
  5. ^ [a b c d] Ghelen. (1701) s. 2.2
  6. ^ Laidre (1996), s. 94–97, 146–150
  7. ^ Laidre (1996), s. 151–153
  8. ^ [a b] Kuvaja (2008), s. 147
  9. ^ Grigorjev & Bespalov. sid. 80–81
  10. ^ Goelgel, Naundorff. sid. 528
  11. ^ [a b] Laidre (1996), s. 198–199
  12. ^ [a b c d] Ericson m.fl. sid. 268-273
  13. ^ [a b] Larsson (2009), s. 108-111
  14. ^ [a b c] Grigorjev (2012), s. 91
  15. ^ [a b c] Northern wars, armies of Erastfer, Oskar Sjöström
  16. ^ [a b] Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 7. (1907). s. 738.
  17. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13, s. 450
  18. ^ Sundberg (2010). Sveriges krig 1630-1814. s. 222
  19. ^ Grigorjev & Bespalov (2012), s. 111
  20. ^ [a b] Adlerfeld G. The Military History of Charles XII, King of Sweden, Volume 1. s. 309
  21. ^ Gordon A. The History of Peter the Great, Emperor of Russia: To which is Prefixed a Short General History of the Country from the Rise of that Monarchy: and an Account of the Author's Life, Volume 1. Aberdeen. 1755. s. 181–182
  22. ^ Bacmeister, s. 362
  23. ^ Bacmeister s. 360
  24. ^ Fryxell, s. 351

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]