Knut Matsson (Lejonbjälke)
| Knut Matsson | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | ?–1288 | |
| Företrädare | Ulf Karlsson (Ulv) | |
| Efterträdare | Magnus Ragvaldsson | |
| Tidsperiod | 1283 | |
| Företrädare | Filip Törnesson (Hjorthorn) | |
| Efterträdare | Sune lagman (fisk) | |
| Yrke | Lagman, riksråd, drots | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Knut Matsson | |
| Andra namn | Knut Mattsson | |
| Nationalitet |  Sverige
| |
| Död | 1289 | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Lejonbjälke | |
| Sätesgård | Säckestad | |
Familj
| ||
| Make/maka | Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) | |
| ||
Knut Matsson till Säckestad (död 1289) var en riddare och svenskt riksråd, ägare till Säckestad, lagman i Närke och Sveriges drots, den andra i ordningen.
- Vapen: en kluven sköld med lejon och en bjälke (Lejonbjälke).[1]
Knut Mattssons föräldrar och härstamning är okända, men som Sveriges andra drots i ordningen bör han ha tillhört högfrälset och det faktum att han för ett lejon i vapnet på en kluven sköld, vilken påminner om vapnet inom den ätt som idag kallas Lejonbalk, antyder att han möjligen var släkt med Bjälboätten.
Att han i likhet med Mats Törneson (Hjorthorn) skrivit sig till Säckestad lämnar en möjlighet till släktskap med denne, som tillhörde Hjorthorn, Törne Matssons ätt, en ätt av lagmän med ursprung från Närke. Knut Mattsson efterträder också Mats Törnesons bror Filip Törnesson (Hjorthorn) som lagman i Närkes lagsaga år 1292, något som ytterligare indikerar en koppling mellan honom och ätten Hjorthorn, Törne Matssons ätt, eftersom lagmansämbetet ofta gick i arv inom ätter, eller besläktade ätter, vid denna tid.
Han blev riksråd senast 1280, eftersom han blev drots 1280, och lagman i Närkes lagsaga tidigast 1279, senast 1283.[2]
Han var gift med Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) (död mellan 1297 och 1307) dotter till den föregående drotsen Ulf Karlsson (Ulv), och det är möjligt att han kan ha gett henne godset Göksholm i morgongåva, eftersom hon är den första med säkerhet kända ägaren till Göksholm, vilket därefter gick i arv på kvinnolinjen i fyra generationer.
Deras dotter, Birgitta Knutsdotter var gift med Magnus Bengtsson (Bengt Bossons ätt) och förde också en sköld med bjälke i vänster fält.[3]
År 1288 nämns han då kung Magnus Ladulås till riksrådet och lagmannen i Närke Knut Matsson förlänade bland annat en gård i Motala (som här nämns för första gången) med tillhörande fiske.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Folkungaätten i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen.
- Svea Rikes Rådslängd, sidan 10
- Äldre Svenska Frälseätter I:3 sidan 297
- Raneke s 839, ÄSF s 114, 297
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lejon i heraldiken
- ^ Svea Rikes Rådslängd, sidan 10
- ^ SDHK nr 4127
- ^ SDHK nr 1408, 28 juni 1288. Brevet är emellertid en förfalskning av ett äkta brev. Det anses sannolikt att både Magnus Ladulås namn och Knut Matssons förekommit i det äkta brevet. Se Jerker Rosén "Drottning Margaretas svenska räfst" Scandia nr 2 1950, sid 226-240
