Knut Gillis Bildt
| Knut Gillis Bildt | |
 | |
Ledamot av Sveriges riksdag
| |
| Mandatperiod 1900–1908 | |
| Valkrets | Norrbottens läns valkrets |
|---|---|
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ledamot av första kammaren | |
| Född | 13 juli 1854 Klara församling, Stockholm |
| Död | 13 oktober 1927 (73 år) Oscars församling, Stockholm |
| Gravplats | Solna kyrkogård[1] kartor |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Första kammarens protektionistiska parti |
| Yrke | Militär |
| Maka | Hélène Åkerhielm af Blombacka |
| Föräldrar | Gillis Bildt Rosa Dufva |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för |  Sverige
|
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Tjänstetid | 1871–1919 |
| Grad | General i armén |
| Befäl | Generalstaben 1899, 1905–1919 |
Knut Gillis Bildt (i riksdagen kallad Bildt i Stockholm), född 13 juli 1854 i Klara församling, Stockholm,[2] död 13 oktober 1927 i Oscars församling, Stockholm,[3] var en svensk general, diplomat och politiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Knut Gillis Bildt var son till statsministern friherre Gillis Bildt och Rosa Bildt, född Dufva. Den militära karriären gav, liksom för fadern, ovanligt snabba framgångar. Han blev underlöjtnant vid Livregementets dragoner 1871, löjtnant 1875, var verksam vid Generalstabsakademien i Berlin 1875–1878 samt kapten i Generalstaben 1883. 1890 blev Bildt ryttmästare vid livregementets dragoner och blev major vid generalstaben 1891. 1893 blev Bildt överstelöjtnant vid Smålands husarregemente och utnämndes till överste och chef för regementet 1896. Bildt var 1899 tillförordnad chef för Generalstaben. 1902–1904 var Bildt sekundchef för Livregementets dragoner innan han år 1904 blev Bildt generalmajor i armén och generalintendent. 1905 utnämndes Bildt till chef för generalstaben och befordrades 1910 generallöjtnant i armén och tog 1919 avsked samtidigt som han utnämndes till general i armén.
Han var riksdagsledamot i första kammaren 1900–1908 för Norrbottens läns valkrets och blev, också i likhet med fadern, redan vid sin första riksdag insatt i statsutskottet.
Bildt blev ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1891 och hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 1907.[4]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Bildt gifte sig 1883 med friherrinnan Hélène Åkerhielm af Blombacka, dotter till kaptenen friherre Oscar Åkerhielm och friherrinna Fredrique Åkerhielm. I äktenskapet föddes överste Nils Bildt, som blev farfar till Carl Bildt, Sveriges statsminister 1991–1994. Makarna Bildt är begravda på Solna kyrkogård.[5]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 11 juli 1919.[6]- Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[6]
Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 1906.[6]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1911.[7]- Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 1 december 1903.[8]
- Kommendör av andra klassen av Svärdsorden, 1 december 1900.[9]
- Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1891.[10]
Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 28 april 1908.[11]
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av Badiska Zähringer Löwenorden, 1908.[12][13]- Kommendör av andra klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, tidigast 1894 och senast 1901.[14][15]
- Riddare av första klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, tidigast 1881 och senast 1888.[16][17]
Storkorset av Danska Dannebrogorden, 1908.[12][13]
Riddare av Danska Dannebrogorden, tidigast 1890 och senast 1894.[14][18]
Riddare av första klassen av Preussiska Kronorden, 1908.[12][13]
Storkorset med gyllene stjärna av Sachsiska Albrektsorden, tidigast 1910 och senast 1915.[19][20]- Riddare av första klassen av Sachsiska Albrektsorden, tidigast 1888 och senast 1890.[17][18]
Riddare av andra klassen av Ryska Sankt Annas orden, tidigast 1894 och senast 1901.[14][15]
Riddare av tredje klassen av Preussiska Röda örns orden, tidigast 1888 och senast 1890.[17][18]
Riddare av fjärde klassen av Preussiska Röda örns orden, senast 1877.[21]
Riddare av första klassen av Sachsen-Weimarska Vita falkens orden, tidigast 1877 och senast 1881.[16][21]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, sida 405-406
- Bildt, Knut Gillis i Vem var det? (1944)
- Bildt, Knut Gillis i Vem är det 1925
- Knut Gillis Bildt i Svenskt biografiskt lexikon
- Bildt, 3. Knut Gillis i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Knut Gillis Bildt, FinnGraven.se, läs online, läst: 4 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Klara församlings dopbok över äkta barn 1851–1861, s. 73
- ^ Oscars församlings död- och begravningsbok 1923–1927, s. 150
- ^ Knut Gillis Bildt i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ Gravar.se
- ^ [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Svärds-Orden. i Sveriges statskalender 1905
- ^ Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 426
- ^ Sveriges statskalender för år 1894. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1893. sid. 413
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ [a b c] Generalitetet. i Svensk rikskalender 1908
- ^ [a b c] Generalitetet. i Svensk rikskalender 1909
- ^ [a b c] Sveriges statskalender för år 1894. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1893. sid. 154
- ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 160
- ^ [a b] Kongl. Lifregementets Dragon-Korps. i Sveriges statskalender 1881
- ^ [a b c] Sveriges statskalender för år 1888. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1887. sid. 118
- ^ [a b c] Sveriges statskalender för år 1890. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1889. sid. 118
- ^ Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 157
- ^ Generalitetet. i Sveriges statskalender 1915
- ^ [a b] Kongl. Lifregementets Dragon-Korps. i Sveriges statskalender 1877
|
- Män
- Födda 1854
- Avlidna 1927
- Generaler i svenska armén
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare för Första kammarens protektionistiska parti
- Svenska politiker under 1900-talet
- Svenska militärer under 1800-talet
- Svenska militärer under 1900-talet
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Mottagare av Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken
- Mottagare av Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Storkorset av Zähringer Löwenorden
- Kommendörer av andra klassen av Zähringer Löwenorden
- Riddare av första klassen av Zähringer Löwenorden
- Storkorset av Dannebrogorden
- Riddare av Dannebrogorden
- Mottagare av Preussiska Kronordens första klass
- Storkorset med gyllene stjärna av Albrektsorden
- Riddare av första klassen av Albrektsorden
- Mottagare av Sankt Annas ordens andra klass
- Mottagare av Röda örns ordens tredje klass
- Mottagare av Röda örns ordens fjärde klass
- Mottagare av Vita falkens orden
- Ätten Bildt
- Politiker från Stockholm
- Militärer från Stockholm
- Gravsatta på Solna kyrkogård