Mandelblomma

	Mandelblomma; Status i Finland: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Stenbräckeordningen; Saxifragales
Familj	Stenbräckeväxter; Saxifragaceae
Släkte	Bräckesläktet; Saxifraga
Art	Mandelblomma; S. granulata
Vetenskapligt namn
	§ Saxifraga granulata
Auktor	L., 1753
Synonymer
	Se textavsnitt "Synonymer"
	---- Från Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora (Tavla 273) 1 Bladrosett, stjälkbas och yngelknoppar; 2 Blomställning; 3 Blomma i längdsnitt, börjande blomning eller ståndarstadium. Förstoring × 2; 4 Mäkena under blomningens senare del eller pistillstadiet. Förstoring × 3; 5 Blomfoder och moget fröhus. Förstoring × 2;

Mandelblomma, tidigare ofta kallad knölbräcka, (Saxifraga granulata L.) är en ört i familjen stenbräckeväxter.

Beskrivning

Mandelblomman blir upp till 4 dm hög. Den blommar maj — juni.

Bladen är huvudsakligen en skaftad bladrosett intill marken, men strödda blad kan dessutom finnas utefter blomstjälken.

Klase

Blommorna sitter i en gles klase.

10 ståndare och 2 stift.

Fruktämnet har ett mer eller mindre undersittande läge och ovanpå detta finns en disk. Hyllebladen är fästade omkring mitten av fruktämnet. Blomaxeln är betydligt utvecklad på bredden mitt för kronbladens och ståndarnas fäste. Runt stjälkens bas finns underjordiska små knöl- eller lökformiga groddknoppar, som utgör mandelblommans övervintringsmedel. Därför har växten även kallats knölbräcka.

Frukten är en tvårummig kapsel, som innehåller ett stort antal små frön.

Kromosomtalet varierar stort: vanligast 2n = 52, men 30, 32, 46, 48 och obestämt mellan 49 och 60 förekommer.

Habitat

Mandelblomman är vida utbredd i Europa och nordvästra Afrika. Saknas helt i Nordamerika och Sydamerika.

I Norden är den till sin utbredning sydlig; den finns i hela Danmark. I Norge bara i låglandets sydligaste delar, och i Finland i närheten av Finska viken.

I Sverige är den allmän norrut upp till Gästrikland; mer sparsamt i södra Norrland. Ymnig så långt ektrakterna sträcker sig. Mindre vanlig i Småländska höglandet.

Utbredningskartor

Biotop

Torra backar, men främst trivs mandelblomman i det tunna täcket av jord och mossa på berghällar i öppet läge.

Etymologi

Släktnamnet Saxifraga av latin saxum = sten, och frangere = bryta, bräcka med syftning på folkmedicinsk tro att extrakt av bräckor kunde knäcka njursten.
Artepitetet granulata kommer av latin granulum = korn med syftning på de underjordiska groddknopparna.
Mandelblomma därför att nyutslagna blommor har en svag mandeldoft.

Odlade sorter

Mandelblomma odlas ibland som trädgårdsväxt. Då vanligen sorten 'Plena' som har fyllda blommor.

Synonymer

Evaiezoa granulata (L.) Raf., 1837
Saxifraga aemula Sennen, 1928
Saxifraga boussoui Sennen, 1926
Saxifraga castellana f. pauciflora Pau, 1895
Saxifraga castellana Reut. ex Pau, 1895 nom. illeg.
Saxifraga cernua Lapeyr. nom. illeg.
Saxifraga glaucescens Reut., 1852.
Saxifraga glaucescens var. castellana Reut., 1879 nom. inval.
Saxifraga glaucescens var. minor Willk., 1874.
Saxifraga granulata var. borealis Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata ssp. eugranulata Engl. & Irmsch. 1916, nom. inval.
Saxifraga granulata ssp. fernandesii Redondo & Horjales, 1990
Saxifraga granulata f. genuina Briq., 1913
Saxifraga granulata f. genuina Engl. & Irmsch.
Saxifraga granulata var. glaucescens (Reut.) Engl., 1872
Saxifraga granulata var. gracilis Engl., 1872
Saxifraga granulata ssp. graniticola D.A.Webb, 1963
Saxifraga granulata f. humilis Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata f. maior Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata var. multicaulis D.Don, 1874
Saxifraga penduliflora Bastard, 1813.
Saxifraga granulata β penduliflora (Bastard) Gren. & Godr., 1848.
Saxifraga granulata f. penduliflora ([Bastard) Engl. & Irmsch., 1916.
Saxifraga granulata f. pleniflora Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata var. rouyana (Magnier) Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata f. viridiflora Rehmann ex Engl. & Irmsch., 1916
Saxifraga granulata var. vulgaris Haw., 1821
Saxifraga recta Sennen & Elías, nom. illeg., non Lapeyr.
Saxifraga recta sched. exsiccata nom. illeg.
Saxifraga rouyana Magnier, 1893
Saxifraga sampaioi Rozeira, 1943

Underarter

Saxifraga granulata ssp. graniticola D.A.Webb. Förekommer enbart i Spanien och norra Portugal.
Saxifraga granulata L. ssp. granulata.

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens
Anis-roser	Uppland	^[2]
Mjölkepiger	Bohuslän
Hållsknoppar	Östergötland, Svenskfinland	^[3]
Knölbräcka
Lärftsblommor	Blekinge	^[3]

Bilder

Bladrosett
Lägg märke till de håriga stjälkarna
Blommor i gles klase
Närbild på blomma, ståndarestadium
Pistillstadium med 2 märken
Groddknoppar-na har börjat spira på våren
Bild 126 i Atlas des plantes de France, 1891
Bild 60 i Johann Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen. Illustratör Jacob Sturm

Referenser

^ Mikko Piirainen (2019). ”Finsk rödlistning av mandelblomma – Saxifraga granulata” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.38728. Läst 22 mars 2022.
^ Anis-roser i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 10
^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 278, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]

Externa länkar

Den virtuella floran - Mandelblomma
Knölbräcka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Mandelblomma.
Bilder & media

[ADBfi-1] Mikko Piirainen (2019). ”Finsk rödlistning av mandelblomma – Saxifraga granulata” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.38728. Läst 22 mars 2022.

[2] Anis-roser i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 10

[ER-3] [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 278, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]

[1]

[2]

[3]