Hoppa till innehållet

Georgier

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kartvelska folk)
Georgier
ქართველები
Kartvelebi
Pharnavaz I • Pharasmanes I • Rhadamistus • Pharasmanes II den tappre • Peter iberen • Vachtang I • Hilarion iberen • Johannes Tornike • David III den store • Georg iberen • Kejsarinna Maria • David IV Byggaren • Sjota Rustaveli • Tamar den stora • Simon den store • Ketevan martyren • Georg Saakadze • Antim iberen • Vachtang VI • David Guramisjvili • Herakleios II • Salomo I • Besiki • Pjotr Bagration • Nino av Megrelien • Alexander Tjavtjavadze • Nikoloz Baratasjvili • Ilia Tjavtjavadze • Vazja Psjavela • Niko Pirosmani • Josef Stalin • Mary Eristavi • George Balanchine • Katie Melua • Chatia Buniatisjvili
Antal sammanlagt
7,5–8 miljoner
Regioner med betydande antal
Georgien Georgien 4 615 807[1]
Ryssland Ryssland 197 934[2]
USA USA 150 000
Iran Iran 59 000[3]
Ukraina Ukraina 34 200[4]
Brasilien Brasilien 17 752
Azerbajdzjan Azerbajdzjan 14 900[5]
Japan Japan 12 000
Singapore Singapore 3 500
Frankrike Frankrike 2 500
Kanada Kanada 2 500
Armenien Armenien 1 100
Argentina Argentina 1 000
Mexiko Mexiko 1 000
Storbritannien Storbritannien 900
Indien Indien 850
Språk

Georgiska (inkluderar mingreliska och svanetiska)

Besläktade folkgrupper

Lazer, megreler, svaner

Georgier, eller kartveler (georgiska: ქართველები, kartvelebi) är ett kaukasiskt folk som bor i nationen Georgien. De är ungefär sex miljoner människor, varav nästan fyra miljoner lever i Georgien där det är den dominerande folkgruppen, cirka 200 000 lever i Ryssland och cirka 150 000 i USA samt ca 20 000–50 000 i Iran. De talar främst georgiska, ett kartveliskt språk, skrivet med det georgiska alfabetet, som man inte vet vem som uppfann eller när.[6] Det äldsta beviset för ett georgiskt skriftspråk har hittats i Jerusalem och kallas Bir el Qutt-inskriptionen. Den är från ca 430 e.Kr. Den näst äldsta inskriptionen är från 494 e.Kr. och Bolnisi.

Georgierna är grannar med bl.a. tjetjener, ingusjer, abchazer och tjerkesser, men dessa folk tillhör de nordvästkaukasiska respektive nordöstkaukasiska språkgruppperna vilka inte är släkt med kartveliska. Som undergrupper till georgierna (ibland som samlingsnamn kallade kartveliska folk) räknas megreler, svaner, lazer och adzjarer.

Georgierna räknar en över 4000 år lång historia. De har sedan 300-talet f.Kr. regerat över det ungefärliga område som idag kallas för Georgien, fast det först var under 1000-talet som Georgien enades. Georgierna anammade tidigt kristendomen (Georgien, eller Kungariket Iberien som det kallades, var världens näst första land att ha kristendom som officiell religion när man år 319-327 e.Kr. förklarade den som statsreligion, men årtalet är omtvistat). Kung David IV Byggaren inledde Georgiska guldåldern på 1000-talet.

1801 annekterade den ryske tsaren Paul I Georgien. Det var detta som gjorde att landet senare skulle komma att bli en del av Sovjetunionen, som utropades 1922. Georgierna utropade sig då självständiga, men självständigheten varade bara 1918-1921. Sen blev landet en del av Sovjetunionen, även om det 1936 blev Georgiska SSR. Efter 1991 utropades Georgien återigen självständigt.

Etnografiska underavdelningar

[redigera | redigera wikitext]

Den största etniska gruppen innanför Georgiens gränser är ქართველი (translittererat kartveli), som omfattar majoriteten av Georgiens befolkning. Andra större undergrupper inom Georgien inkluderar: megreler, som främst lever i norra Georgien (Megrelien); och svanerna från Svanetiregionen i Georgien. Dessa etniska grupper inom den georgiska etniciteten är differentierade efter språk. Kartvelierna talar kartuli (som på svenska kallas georgiska), megrelerna talar megreliska, lazierna talar laz, och svanerna talar svanetiska. Dessa fyra besläktade språk omfattar hela den kartvelska språkgruppen.

Inom gruppen kallad Kartveli särskiljer sig georgierna i regionala etnografiska undergrupper:

  • Megreler (მეგრელი)
  • Lazer (ლაზი)
  • Svaner (სვანი)
  • Imeretier (იმერელი)
  • Gurier (გურული)
  • Adzjarer (აჭარელი)
  • Meschetier (მესხი)
  • Letjchumier (ლეჩხუმელი)
  • Ratjvelier (რაჭველი)
  • Kartlier (ქართლელი)
  • Kachetier (კახელი)
  • Chevsuretier (ხევსური)
  • Tusjier (თუში)
  • Psjavelier (ფშაველი)
  • Mochevier (მოხევე)
  • Ingiler (ინგილო)
  • Fereidanier (ფერეიდნელი)

Dessa undergrupper existerar dock på grund av historiska och geografiska anledningar; var och en skulle anse sig själv vara Kartveli, den etniska grupp som ger landet, Sakartvelo, sitt namn, och skulle tala samma språk.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”CIA - The World Factbook”. Central Intelligence Agency. 29 september 2010. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151016075816/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gg.html#People. Läst 21 oktober 2010. 
  2. ^ ”Befolkningsstatistik Ryssland”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120072310/http://www.perepis2002.ru/content.html?id=11&docid=10715289081463. 
  3. ^ ”Ethnic People Groups of Iran”. Joshuaproject. http://www.joshuaproject.net/countries.php?rog3=IR&sf=population&so=asc. 
  4. ^ ”National composition of population”. Ukrcensus. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041031064500/http://www.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/nationality. 
  5. ^ ”Population by ethnic groups”. The Statistical Committee of the Republic of Azerbaijan. Arkiverad från originalet den 20 december 2007. https://web.archive.org/web/20071220145641/http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/en/007.shtml. 
  6. ^ Forsyth, James (2013). The Caucasus, a History. Cambridge University Press. sid. 28 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Suny, Ronald Grigor (1988) (på engelska). The making of the Georgian nation. Studies of nationalities in the USSR, 99-0164269-8. Bloomington: Indiana Univ. Press. Libris 4733780. ISBN 0-253-33623-6 (inb.) 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georgier&oldid=56146579”