Hoppa till innehållet

Carl Yngve Sahlin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Karl Yngve Sahlin)
Carl Yngve Sahlin
Carl Yngve Sahlin porträtterad av uppsalafotografen Henri Osti.
Född4 mars 1824[1][2]
Fröskogs församling[1][2], Sverige
Död29 maj 1917[1][3] (93 år)
Fornåsa församling[1][3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFilosof[5]
Befattning
Rektor
ArbetsgivareLunds universitet
Uppsala universitet
MakaMaria Amalia Nordenfelt[1][6]
BarnMauritz Sahlin (f. 1860)
Enar Sahlin (f. 1862)[7]
FöräldrarMauritz Reinhold Sahlin[1]
SläktingarChristoffer Sahlin (syskon)
Redigera Wikidata

Carl Yngve Sahlin, född den 4 mars 1824 i Fröskogs socken i Älvsborgs län, död den 29 maj 1917 i Stockholm. var en svensk filosof. Han var far till generaldirektör Mauritz Reinhold Sahlin och farfars farfar till tidigare prorektorn för Uppsala universitet, professor Kerstin Sahlin.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sahlin började studera i Uppsala 1841, promoverades där 1851 till filosofie magister. Han förordnades till docent i teoretisk filosofi 1853 och utnämndes till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet 1856, samt förestod (som tillförordnad) professuren i teoretisk filosofi 1859–1862. Sistnämnda år befordrades Sahlin till ordinarie professor i samma ämne i Lund. 1864 lämnade han Lund såsom utnämnd professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, en lärostol han beklädde till 1894, då han bosatte sig i Stockholm. 1873–1874 var Sahlin ledamot i kommittén för utarbetande av förslag till ändringar i vissa delar av universitetens statuter och 1888–1889 ordförande i kommittén angående undervisningsexamen och studieväsendet inom filosofiska fakulteterna.

I sin ungdom, närmare bestämt i ett par omgångar på 1850-talet, var Sahlin uppsalastudenternas ordförande. Han har senare intagit en ledande ställning bland de akademiska lärarna och var universitetets i Uppsala rektor 1876–1889, varunder bland andra för universitetet det nya universitetshuset tillkom. Sahlin var inspektor vid Kalmar nation vid Lunds universitet 1862–1864.

Sahlin var en av Christopher Jacob Boströms lärjungar och den förnämsta utvecklaren av dennes system. "Hans skrifter är hållna i en något hård vetenskaplig stil och utmärker sig för stor logisk skärpa i distinktionerna, med strängt fasthållande av de i varje fall använda synpunkterna."

Sahlin var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1901) och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala (1889), hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1886) och 1893 juris hedersdoktor.[8] Vid 1883 års kyrkomöte var Sahlin lekmannaombud för Karlstads stift.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Utom disputationer har Sahlin utgivit bl.a. följande skrifter:

  • Recension öfver Om rättigheten att kritisera Hegelska filosofien. I tidningen Torgny N:o 29, 30, 1845.
  • Anmälan af Boströms satser om lag och lagstiftning. I Studentbladet N:o 15, 1846.
  • Recension öfver C. E. Fahlcrantz Om C. J. L. Almqvist. I Studentbladet N:o 20, 21, 1846.
  • Har Hegel öfvervunnit dualismen?, 1851, 53.
  • Om vilkoren för möjligheten af praktisk philosophi. Upsala. 1855. Libris 3024108. https://runeberg.org/cysprphil/ 
  • Om grundmotsatsen i världen, 1856.
  • Hvilket läroämne bör vara lärdomsskolans hufvudämne?, I Väktaren N:o 35, 36, 1856.
  • Om grundmotsatsen i världen. I Nord. Univ. Tidskr, 1856. .
  • Om det akademiska disputationsväsendet, med särskildt afseende på Uppsala universitet, I Nord. Univ. Tidskr. för 1856, h. 4, 1857.
  • Om motsatsen mellan subjekt och objekt, I Nord. Univ. Tidskr, 1858.
  • Anmälan af Geijers föreläsningar öfver människans historia, I Nord. Univ. Tidskr. för 1857 h. 4, 1858.
  • Minnesteckning II öfver Kristian Claëson I Skr. af Claëson, 1860.
  • Karakteristik af Kristian Claessons vetenskapliga ståndpunkt och riktning, 1860.
  • Christopher Jacob Boström, I Upsala-Posten N:o 26, 27, 1866. I ny uppl. af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet, N:o IV, 1909.
  • Naturens förbannelse af Wikner, Recension, I Sv. Litteratur-Tidskr. utg. af Nyblom, 1867.
  • Om grundformerna i etiken, I Ups. Univ. Årsskrift, 1869.
  • Är den Boströmska filosofien eklektisk?, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1870.
  • Svensk filosofi, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1873.
  • Naturfilosofi och empirisk naturvetenskap, I Sv. Tidskr. utg. af Forssell, 1874.
  • Om det stoiska högmodet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1875.
  • Öfverensstämmer Platos sedelära med kristendomen?, 1875.
  • Svensk filosofi, I Sv. Tidskr. utg. af Forsell, 1875.
  • Anföranden vid Studentmötet 1875, 1875.
  • Om ministrarne i den konstitutionella monarkien, I Ups. Univ. Årsskr, 1877.
  • Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
  • Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i filosofien, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
  • Om naturens lif, I Upsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Är det sköna rent?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Om bestämmelsegrunders valbarhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Om det inre och det yttre, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1879.
  • Hvad är det högsta i historien?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1881.
  • Om logikens uppgift, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
  • Om personlig storhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
  • Förord till Spencer, Utvecklingsläran öfvers. af V. Pfeiff, 1883.
  • Tal vid kyrkomötet, jämte motioner vid samma möte, I kyrkomötets protokoll med bilagor, 1883.
  • Om andlig frihet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
  • Om grundformerna i logiken I, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
  • Om grundformerna i logiken II, I Upsala Univ. Årsskrift, 1884.
  • Om fosterlandskärleken, I Upsala Univ. Årsskrift, 1885.
  • Om positiv och negativ lagbestämdhet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
  • Några tankar om människan och samhället, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
  • Inbjudningsskrift vid universitetsbyggnadens invigning, 1887.
  • Tal af Rektor vid invigningen af nya universitetshuset, Upsala den 17 maj 1887, Akademiska boktryckeriet, Edv. Berglin, Upsala 1888.
  • Om brytningspunkten i vår tids filosofi, I Upsala Univ. Årsskrift, 1888.
  • Om världens relativitet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1889.
  • Om det inre lifvet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1893.
  • Om moralisk förpliktelse och tillåtelse, Föreläsning, Refererad i Sv. Dagbladet 3 nov, 1894.
  • Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt, I festskriften till Boströms minne, 1897.
  • Om den etiska seden, I Hum. Vetenskapssamfundets i Upsala skrifter, 1897.
  • Den tragiska konflikten i Sofokles' Antigone, I Vårt Land 25 jan, 1899.
  • Till Sigurd Ribbings minne, I Stockholms Dagblad 26 febr. 1899.
  • Till Axel Nyblaeus' minne, I Stockholms Dagblad 5 mars. 1899.
  • Om språkundervisning inom de humanistiska läroverken, I Pedag. Tidskr. 1900.
  • Till Christofter Jacob Boströms minne, I Stockholms Dagblad den 22 mars 1906, I ny upplaga af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet. N:o IV. 1909.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Sahlin, Carl Yngve  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] C Yngve Sahlin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6316, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Fröskogs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13135/C/5 (1820-1850), bildid: C0045660_00019, sida 17, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Fornåsa kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00082/C/10 (1916-1943), bildid: F0004663_00121, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sahlin, Carl Yngve, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 105545795X7749153-1, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8219, läst: 11 februari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00032, sida 29, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 maj 2019, ”213,,19,...Enar Wilhelm”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sahlin, Karl (Carl) Yngve i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  9. ^ [a b c d] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Carl Johan Hill 		Inspektor för Kalmar nation i Lund
1862–1864 		Efterträdare:
Carl Wilhelm Linder
Företrädare:
Mortimer Agardh 		Inspektor för Wermlands nation i Lund
1862–1864 		Efterträdare:
Wilhelm Flensburg
Företrädare:
Fredrik Emil Sundevall 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1875–1894 		Efterträdare:
Hugo Blomberg
Företrädare:
Herman Ludvig Rydin 		Uppsala universitets rektor
1876–1889 		Efterträdare:
Per Hedenius
Företrädare:
Sigurd Ribbing 		Inspektor för Värmlands nation i Uppsala
1885–1894 		Efterträdare:
Per Adolf Geijer


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl_Yngve_Sahlin&oldid=54841624”