Carl Pontus Gahn

Carl Pontus Gahn
Carl Pontus Gahn
	Carl Pontus Gahn.
Yrke	Militär, politiker
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige; Frankrike; Nederländerna; Preussen
Tjänstetid	1773–1825
Grad	Generalmajor
Enhet	Royal suédois; Savolax lätta infanteriregemente; Västmanlands regemente
Befäl	Dalregementet
Slag/krig	Amerikanska frihetskriget Belägringen av Gibraltar; Slaget om Menorca; ; Gustav III:s ryska krig Anfallet mot Nyslott; Slaget vid Parkumäki; Slaget vid Pumala; Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski; Slaget vid Savitaipal; ; Dansk-svenska kriget 1808–1809 Slaget vid Trangen; ; Fälttåget mot Norge Slaget vid Lier; Slaget vid Matrand; ;
Utmärkelser	Riddare av Svärdsorden; Kommendör av Svärdsorden
	Personfakta
Personnamn	Carl Pontus Gahn
Född	1 mars 1759; Falun, Dalarna, Sverige
Nationalitet	Sverige
Alma mater	Uppsala universitet
Död	9 maj 1825 (66 år); Stockholm, Sverige
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Gahn af Colquhoun
Far	Hans Jacob Gahn
Släktingar	Henrik Gahn den äldre (bror); Johan Gottlieb Gahn (bror)
	Familj
Gift	17 december 1801; Klosters bruk, Husby
Make/maka	Christina Brita Rosenborg

Carl Pontus Gahn, adlad Gahn af Colquhoun, född den 1 mars 1759 i Falun, död den 9 maj 1825 i Stockholm, var en svensk militär och politiker. Han var bror till Johan Gottlieb och Henrik Gahn den äldre.

Efter att ha blivit löjtnant vid Savolax regemente gjorde han krigstjänst i Frankrike, Holland och Preussen. Utnämnd till major 1787 bevistade han Gustav III:s ryska krig 1788–1790 och Finska kriget 1808–1809.

År 1813 utnämndes Gahn till chef för Dalregementet, 1814 till generalmajor, 1820 till chef för Andra infanteribrigaden och 1824 till ordförande i Krigshovrätten.

Gahn användes 1809 av Georg Adlersparre i Dalarna för att övervaka befarade kontrarevolutionära stämplingar där samt för att genom emissarier, ströskrifter och dylikt till Norge befordra dess väntade anslutning till Sverige^[1].

År 1814 anförde Gahn den svenska truppstyrka, som under kriget med Norge blev tillbakaslagen i sammandrabbningarna vid Lier och Matrand av en norsk kår under överstelöjtnant Andreas Samuel Krebs. 1809 blev Gahn adlad och antog namnet Gahn af Colquhoun. Han slöt själv sin adliga ätt.

Referenser

Noter

^ Hans brev i detta ärende till Adlersparre finns tryckta i utdrag i dennes "Handlingar rörande Sveriges historia", 1831, VI.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gahn, 3. Karl Pontus, 1904–1926.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Gahn, 3. Carl Pontus Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Sven Åstrand: Carl Pontus Gahn i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)

[1] Hans brev i detta ärende till Adlersparre finns tryckta i utdrag i dennes "Handlingar rörande Sveriges historia", 1831, VI.

[1]