Hoppa till innehållet

Karl Hillebrand (författare)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Karl Hillebrand)
Ej att förväxla med Karl Hildebrand.
Karl Hillebrand
Karl Hillebrand, 1884.
Född17 september 1829[1][2][3]
Giessen
Död19 oktober 1884[1] (55 år)
Florens[4]
Andra namnCharles A. Fuxelles[5]
Medborgare iStorhertigdömet Hessen
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningHistoriker, konsthistoriker, publicist[6], journalist, författare[7], revolutionär, litteraturkritiker[6]
MakaJessie Hillebrand
(g. 1879–)[8]
FöräldrarJoseph Hillebrand
Redigera Wikidata

Karl Hillebrand, född 17 september 1829 i Giessen, död 19 oktober 1884, var en tysk författare. Han var son till Joseph Hillebrand.

Hillebrand måste som revolutionär 1849 fly ur Tyskland. I Frankrike blev han 1863 professor i Douai. År 1870 for han som korrespondent för The Times till Rom. Senare var han bosatt i Florens, och påbörjade där det stora verket Italia (1874-77) och skrev Geschichte Frankreichs von der Thronbesteigung Louis Philippes bis zum Fall Napoelon III. (2 band, 1877-79).

Bland Hillebrands övriga skrifter märks Dino Compagni (1862), Des conditions de la bonne comédie (1863), La Prusse contemporaine (1867), Études italiennes (1868), De la réforme de l'enseignement supérieure (1868), Zwölf Briefe eines ästhetischen Ketzers (1873), Zeiten, Völker und Menschen (7 band, 1872-85). Hillebrand var en av sin samtids främsta tyska essayister.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6b864ff, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hillebrand-karl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 108122, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018992715, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018992715, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ e-archiv.li, e-archiv.li-ID: 32108, läst: 11 november 2022.[källa från Wikidata]