Carin Mannheimer
| Carin Mannheimer | |
.jpg) Carin Mannheimer, 2013. | |
| Född | Karin Birgitta Jacobsson 17 augusti 1934[1] Osby församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 11 juli 2014[1] (79 år) Göteborg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Teaterregissör, författare, manusförfattare, filmregissör |
| Noterbara verk | Svenska hjärtan, Solbacken: Avd. E och Saltön |
| Make | Sören Mannheimer (g. 1957–1977) |
| Barn | Anna Mannheimer (f. 1963) |
| Utmärkelser | |
| ABF:s litteratur- & konststipendium (1973) Piratenpriset (2010) Honoris causa (2011) Stora journalistpriset | |
| Redigera Wikidata | |
Carin Mannheimer, folkbokförd Karin Birgitta Mannheimer, ogift Jacobson, född 17 augusti 1934 i Osby församling i dåvarande Kristianstads län[2], död 11 juli 2014 i Göteborg[3], var en svensk regissör, manusförfattare och författare. Hon var känd för TV-serier som Svenska hjärtan, Solbacken och Saltön.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Carin Mannheimer var dotter till inköpschefen Robert Jacobson och Ruth, ogift Forsberg. Efter akademiska studier i Lund blev hon filosofie kandidat 1955 och filosofie magister 1957. Hon var litteraturkritiker vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1963–1967, litteratur- och teaterkritiker för Arbetet 1967–1969, redaktör och TV-producent vid Sveriges radio från 1967, regissör från 1971 och chef för teateravdelningen på Sveriges Television i Göteborg 1979–1982.[4]
Mannheimer fick stor uppmärksamhet för sin bok Rapport om kvinnor (1969, ny upplaga 1974). Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1973. Därefter gjorde hon sig mest känd som skapare av samhällsrealistiska TV-serier. Hon skildrade bland annat skolan i Lära för livet (1977), för vilken hon fick Stora journalistpriset, och äldrevården i Solbacken: Avd. E (2003). En annan TV-klassiker som Mannheimer både skrev och regisserade är TV-serien Svenska hjärtan, som sändes i fyra säsonger mellan 1987 och 1998 och utspelade sig i ett idylliskt radhusområde utanför Göteborg.
Under vinjetten "Mamma Carins boktips" medverkade hon under flera år i radioprogrammet Mannheimer & Tengby om söndagsmorgnarna där dottern Anna Mannheimer var programledare tillsammans med Tomas Tengby.[5] År 2010 fick hon Piratenpriset och 2011 utsågs hon till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet för att hon "visat på kunskapen om den åldrande människan och uppmärksammat vikten av en god vård där individen är i fokus".[6]
Carin Mannheimer var 1957–1977 gift med politikern Sören Mannheimer (1934–2016) och fick med honom två barn, sonen Joakim Mannheimer (1959–2006) och dottern Anna Mannheimer (född 1963). Därefter var hon 1980–1990 gift med civilekonom Gunnar Hanson (född 1951).[4]
Hon ligger begravd på Osby kyrkogård liksom sonen Joakim Mannheimer.
2019 tillkännagav Skånetrafiken namn på nya pågatåg. Ett av namnen var Carin Mannheimer.[7] Mångmiljonarvet från Carin Mannheimer gick bland annat till att skapa Carin Mannheimers minnesfond[8][9].
Regi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1972 – Dela lika (TV-serie)
- 1974 – Förr visste jag precis (TV-serie)
- 1975 – Klassträffen (TV-film)
- 1977 – Lära för livet (TV-serie)
- 1981 – Pappa och himlen (TV-film)
- 1982 – Flickan som inte kunde säga nej (TV-film)
- 1984 – Tryggare kan ingen vara ... (TV-serie)
- 1987 – Svenska hjärtan (TV-serie)
- 1997 – Rika barn leka bäst
- 2001 – Fru Marianne
- 2003 – Solbacken: Avd. E
- 2005 – Saltön
- 2013 – I sista minuten
Filmmanus i urval
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Regi
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1976 | Tribadernas natt |
Per Olov Enquist | Göteborgs stadsteater[10] |
| 2008 | Sista dansen |
Carin Mannheimer | Göteborgs stadsteater |
Utmärkelser och priser
[redigera | redigera wikitext]
H. M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken med Serafimerordens band (Kon:sGM8mserafb, 2009) framstående konstnärliga insatser som manusförfattare och regissör[11]- Medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (med.dr. h.c., 2011)[12]
- Längmanska kulturfondens stora pris, 2013[13]
- ABF:s litteratur- & konststipendium, 1973
- Piratenpriset, 2010
- Honoris causa, 2011
- Stora journalistpriset
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0543176co0047972, läst: 11 januari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ Carin Mannheimer är död Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs-Posten 13 juli 2014. Åtkomst 13 juli 2014.
- ^ [a b] Mannheimer, Carin B, regissör, författare, Gbg i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 751.
- ^ Stockholm Mannheimer & Tengby Sveriges Radio P4. Åtkomst 14 juli 2014.
- ^ ”Protokoll Sahlgrenska akademins styrelse 6 maj 2011” (PDF (151 kB)). Protokoll Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 6 maj 2011. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715074608/http://www.sahlgrenska.gu.se/digitalAssets/1337/1337036_protokoll-as-20110506.pdf. Läst 26 juni 2011.
- ^ ”Skånetrafiken: 19 nya pågatåg”. Arkiverad från originalet den 11 april 2019. https://web.archive.org/web/20190411192627/https://www.skanetrafiken.se/nyhetsarkiv/nya-pagatag/. Läst 23 april 2019.
- ^ ”Mångmiljonarvet efter Mannheimer”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/noje/mangmiljonsarvet-efter-mannheimer/. Läst 11 november 2019.
- ^ ”Carin Mannheimers minnesfond - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet”. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/agecap/carin-mannheimers-minnesfond. Läst 11 november 2019.
- ^ Lars-Olof Franzén (25 april 1976). ”'Tribaderna' i Göteborg: Mindre vitalt men allvarligare”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-04-25/112/20. Läst 27 april 2020.
- ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2009” Arkiverad 31 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine.. www.kungahuset.se Kungl. Hovstaterna 2009-01-28.
- ^ ”Carin Mannheimer en av fem hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin”. Göteborgs universitet. 10 maj 2010. http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//carin-mannheimer-en-av-fem-hedersdoktorer-vid-sahlgrenska-akademin-.cid992831. Läst 19 oktober 2014.
- ^ ”Tidigare mottagare av Stiftelsen Längmanska kulturfondens stora kulturpris”. Längmanska kulturfonden. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311042212/http://www.langmanska.se/pristagarehist.htm. Läst 19 oktober 2014.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 151-154. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
- Carin Mannheimer i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Carin Mannheimer på Svensk Filmdatabas
- Carin Mannheimer i Libris
- Carin Mannheimer på Internet Movie Database (engelska)
- Sommar med Carin Mannheimer 1997
|