Calle Jularbo
| Carl "Calle" Jularbo | |
 Foto av Carl Jularbo, sannolikt taget någon gång under 1920-talet. | |
| Födelsenamn | Karl Oskar Karlsson |
|---|---|
| Född | 6 juni 1893 Jularbo, Folkärna socken, Kopparbergs län |
| Död | 13 februari 1966 (72 år) Nacka, Stockholms län |
| Bakgrund | Jularbo,  Sverige |
| Genre | Schlager |
| Roll | Musiker |
| Instrument | Dragspel |
| År som aktiv | 1898[1]–1962[2] |
Karl Oskar Jularbo, tidigare Karlsson, född den 6 juni 1893 i Jularbo i Folkärna socken i Kopparbergs län, död den 13 februari 1966 i Nacka i Stockholms län,[3] var en svensk dragspelare och kompositör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jularbo var äldste son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson (1865–1952) och Selma Meijer (1871–1928).[4] Han växte upp tillsammans med sina föräldrar och nio syskon i ett torp i Östanbyn i Grytnäs socken. Hans familj tillhörde på både fädernet och mödernet det som numera kallas resandefolket. Redan som litet barn följde han med sitt dragspel sin far på dennes handelsresor, företrädesvis runt om i Västmanland.
Jularbo inledde sin dragspelskarriär redan vid fem års ålder.[1] 1900–1901 turnerade han i Norge och därefter fram till 1904 med det Anderssonska kabaretsällskapet, lett av violinisten Johan Andersson och med hans son Charles Barkel som en av medlemmarna.[5] Från 16 till 23 års ålder vann han förstapris i 158 dragspelstävlingar,[1] och han framträdde vid otaliga tillfällen i radio liksom i folkparker och andra nöjesplatser. Det skandinaviska rekordet i inspelade grammofonskivetitlar är ännu hans, med 1 577 stycken.[6] Vid sitt memoarskrivande 1946[7] uppgav han dock att han spelat in 3 000 melodier på skiva.[1]
Jularbo gjorde 108 egna kompositioner, flera av dem ännu inte spelade. Hans mest kända melodi är "Livet i finnskogarna"[8], som han spelade in 1915. Bland övriga kända inspelningar kan nämnas "Drömmen om Elin", "Avestaforsens brus" och "Nya Värmlandsvalsen".[9]
Jularbo hade en utpräglad, personlig stil, som kommit att starkt påverka den svenska dragspelstraditionen. Han hade gott gehör och tonminne, och han bibehöll en mycket stor repertoar utan det stöd för minnet som det ger att kunna läsa noter. Därigenom är han ansedd att vara en av Sveriges främsta på sitt instrument. Jularbo var bosatt i Storängen i Nacka.[10]
Svenska bondkapellet var en musikgrupp som förutom av Calle Jularbo bestod av Fiol-Pelle och Sara Bramson (ibland under pseudonymen "Karl August"). Bland skivinspelningarna kan nämnas Sjömanskärlek och Mitt svärmeri.
Jularbo och sonen Ebbe (Eberhardt) omnämns i Povel Ramels Birth of the gammeldans från revyn På avigan (1966): "Först kommer Calle Jularbo med Eberhardt i hand..."
Familj och anor
[redigera | redigera wikitext]På fädernet härstammade Calle Jularbo i rakt nedstigande led från Peter Detlofsson (1738–1815) som ingick i ett "anhang zigeuner", och som landshövdingen lät "efterslå" och som skulle drivas ur riket. Stamfadern Gabriel Alexandersson Meijer, var skarprättare i Uppsala i slutet av 1600-talet. Calle Jularbos mormorsmor Aima Elisabet Baudin (1789–1866) var inte av resandesläkt, men träffade i unga år en betydligt äldre glashandlare av resandesläkt, Vidrik Gripenfeldt. De fick sonen Karl Johan Gripenfeldt (1812–1872).[11]
Calle Jularbo var 1913–1921 trolovad med Gerda Larsson, och gift två gånger. I trolovningsförhållandet med Gerda föddes sonen Oscar Eberhard (Ebbe Jularbo) (1915–1991) och sonen Karl Oskar Hjalmar (1919–1920). Åren 1923–1946 var han gift med Alma Bygler (född Olbers) från Gustaf Adolfs socken i Värmland. Efter Almas död 1946 gifte han om sig med Sally Johansson från Stockholm.[12] Han var farfars bror till Hasse Carlsson, sångare i Noice.[13]
Calle Jularbo är begravd på Nacka norra kyrkogård.[14]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1947 – Livet i Finnskogarna
- 1952 – Kalle Karlsson från Jularbo
- 1952 – Janne Vängman i farten - dragspelaren
Museer
[redigera | redigera wikitext]- Carl Jularbomuseet i Avesta, invigt på hans 100-årsdag 6 juni 1993 [15][16]
- Jularbomuseet i Rasten, utanför Alunda [17]
- Spelemålens Jularbomuseum, Nybro
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 2017 – Invald i Swedish Music Hall of Fame[18]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Carl Jularbo i Nationalencyklopedins nätupplaga
- Carl Jularbo i Vem är det 1963, sid 544
- Calle Jularbo på Svensk Filmdatabas
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Haslum, Bengt: "Carl Jularbo". Arkiverad 22 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. Stim.se. Läst 7 augusti 2014.
- ^ "Carl Jularbo". NE.se. Läst 7 augusti 2014.
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ ”genealogi.se anbytarforum”. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/56972.html?1070551929. Läst 24 mars 2012.
- ^ Jularbo, Carl i Svenska män och kvinnor (1948)
- ^ ”sima.nu DRAGSPELSKUNGEN Dokumentär om Carl Jularbo 100 år, minnesporträtt”. http://www.sima.nu/film-jularbo.htm. Läst 13 september 2011.
- ^ ”544 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1963)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1963/0560.html. Läst 4 september 2020.
- ^ Mari Haglund (30 juli 2010). ”Dragspelsfestival till minne av Calle Jularbo”. Värmlands Folkblad. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. http://archive.is/2012.05.24-221334/http://www.vf.se/nyheter/torsby/dragspelsfestival-till-minne-av-calle-jularbo.
- ^ Dessa var dock inte komponerade av honom, se biografin
- ^ Skandalerna som skakade dragspelskungen Tidningen Land i samarbete med Minnenas Journal 26 mars 2015
- ^ Släkthistoriskt forum, nr6/90, Göteborg 1990 ISSN 0280-3984, s. 2f
- ^ ”Skandalerna som skakade dragspelskungen Jularbo” (på svenska). Land. 5 februari 2016. Arkiverad från originalet den 5 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220205150818/https://www.land.se/retro/skandalerna-som-skakade-dragspelskungen-jularbo/. Läst 5 februari 2022.
- ^ Bogerius, David (2008). Bedårande barn av sin tid. Alfabeta. sid. 257
- ^ Gravar.se
- ^ ”Carl Jularbo Museum”. Avesta kommun. 27 maj 2009. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823071650/http://www.avesta.se/Kultur--Fritid/Museum/Carl-Jularbo-Museum/.
- ^ "Carl Jularbo Museum". Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Avesta.se. Läst 16 oktober 2014. (engelska)
- ^ "Jularbomuseet i Rasten" Arkiverad 8 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 8 februari 2015
- ^ Broström, Helena (23 mars 2017). ”Calle Jularbo invald i Swedish Music Hall of Fame”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6658404. Läst 25 februari 2020.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Englund, Björn (1992). Carl Jularbo. Svenska diskografier, 0348-8624 ; 8. Stockholm: Arkivet för ljud och bild. Libris 8221536
- Eriksson, Birger (1993). Carl Jularbo: spelmannen. Avesta: Jularbomuseet. Libris 2261717
- Johansson, Wictor (2014). Gammal och modern - några nedslag i Calle Jularbos karriär. Stockholm: Svenskt visarkiv.
- Jularbo, Carl (1946). Med dragspelet i högsätet. Stockholm. Libris 1287274
- Jularbo, Ebbe (1979). "Jubileumsalbum" 1925-1975. Bandhagen: Trio-förl. Libris 11550843
- Norlén, Ingmar (2005). Calle Jularbo, tidernas dragspelskung. Kristinehamn: Norlén & Slottner. Libris 9876657. ISBN 91-85429-02-3 (inb.)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- Calle Jularbo med sin bil och villa i Storängen 1963.
- Carl Jularbo i Svensk mediedatabas
- Carl Jularbo på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960 (med diskografi)
|