Kaliumhydroxid
Kaliumhydroxid | |||
| |||
Systematiskt namn | Kaliumhydroxid | ||
---|---|---|---|
Övriga namn | Kalilut | ||
Kemisk formel | KOH | ||
Molmassa | 56,11 g/mol | ||
Utseende | Vit, fast | ||
CAS-nummer | 1310-58-3 | ||
SMILES | [K+].[OH-] | ||
Egenskaper | |||
Densitet | 2,044 g/cm³ | ||
Löslighet (vatten) | 1100 g/l | ||
Smältpunkt | 406 °C | ||
Kokpunkt | 1320 °C | ||
Faror | |||
Huvudfara |
| ||
NFPA 704 | |||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
En vattenlösning av Kaliumhydroxid kallas för kalilut [1] är en starkt frätande bas som angriper människans hud mycket lätt. Den kemiska beteckningen är KOH.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Kaliumhydroxid framställs industriellt genom elektrolys av kaliumklorid med ett poröst membran mellan katoden och anoden. Även andra kaliumsalter exempelvis kaliumkarbonat kan elektrolyseras.
Undervisningsexperiment
[redigera | redigera wikitext]Kaliumhydroxid kan framställas genom att låta kalium reagera med vatten:
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kaliumhydroxid kallas i 5-procentig lösning stensåpa. Den används även som katalysator vid framställning av biodiesel och -gaser, som fuktabsorberare vid bland annat framställning av papper. Ett av de största användningsområdena är i alkaliska batterier där den fungerar som elektrolyt. Kaliumhydroxid kan också användas som propplösare i avlopp eller i fosfatfria tvättmedel.
Användning i livsmedel
[redigera | redigera wikitext]Kaliumhydroxid används vid blötläggning av oliver, för att på kemiskt vis skala till exempel apelsiner och när man blötlägger lutfisk. Kaliumhydroxid har E-nummer E 525.
Närbesläktade ämnen
[redigera | redigera wikitext]Kaliumjonen gör att kaliumhydroxid liknar bland annat kaliumklorid och kaliumoxid. Hydroxidjonen gör att kaliumhydroxid liknar bland annat litiumhydroxid och natriumhydroxid.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Pottaska och asklut”. Shenet. 12 februari 2010. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811230049/http://www.shenet.se/ravaror/pottaska.html. Läst 23 februari 2010.