Hoppa till innehållet

Julkalendern i Sveriges Television

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Julkalendern)
Julkalendern i Sveriges Television
GenreJulkalender
Antal avsnitt24 per säsong[a]
Längd (per avsnitt)5–45 min
Antal säsonger61 (2023)
LandSverige Sverige
Språksvenska
Produktion
ProduktionsbolagSVT
Sändning
OriginalkanalSVT
Originalvisning1960–
StatusPågående
SVT Play

Julkalendern i Sveriges Television, fram till 1971 Adventskalendern, är en, inför jul, årligen återkommande TV-serie i SVT. Det kommer en ny varje år, som har anknytning till en samtidigt utgiven papperskalender.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Idén med serie som sänds som en adventskalender hade uppfunnits i Sveriges Radio 1957 och fördes över till TV 1960 när Titteliture visades. Den sändes från första advent vilket det året råkade sammanfalla med 1 december och var då även samma produktion som i Sveriges Radios julkalender. Efterföljande adventskalendrar följde i traditionen att börja att sända samma serie i radio som i TV med första avsnittet på första advent och därför kunde antalet avsnitt också variera från år till år. Vid den här tiden var vissa julkalendrar inte egna programpunkter utan korta avsnitt som ingick i andra program.

Vid utgivningen av Julbåten Juliana 1961 släpptes det dessutom en papperskalender med luckor som kunde öppnas med koppling till den dagens avsnitt.

Gumman som blev liten som en tesked från 1967 med Birgitta Andersson i huvudrollen blev så populär att den 1976 visades i repris i TV och radio som det årets julkalender och 1973 spelades det också in en uppföljare i färg med samma skådespelare. Herkules Jonssons storverk från 1969 blev den första julkalendern att visas i färg och Broster Broster från 1971 blev den första serien att kallas julkalender istället för adventskalender i tablåerna.

Mumindalen från 1973 sändes i TV 2 som inte alla hade tillgång till och var dessutom den första kalendern att inte vara samma som i radio.

Från och med 1978 sänds första avsnittet däremot från och med 1 december fram till julafton den 24 december med undantag 1992 när Klasses julkalender började sändas första advent den 29 november.

1979 sändes Trolltider som blev så efterfrågad att den gick i repris 1985. Inför 1987 års julkalender hade SVT fått påtryckning att visa mer kristet innehåll eftersom julen trots allt var en kristen högtid. Detta ledde till att julkalendern Marias barn sändes vilket trots detta väckte upprörda känslor bland tittare, även i kristna kretsar.

Fram mot slutet av 1980-talet blev det vanligare att julkalendrarna bygger på litterära förlagor, som exempel Ture Sventon privatdetektiv från 1989 efter böckerna om Ture Sventon av Åke Holmberg och Sunes jul från 1991 som bygger på böckerna om Sune och hans familj av Anders Jacobsson och Sören Olsson samt Tomtemaskinen från 1993 som bygger böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist.

1992 års julkalender Klasses julkalender sändes live och var ovanligt långa (runt 30 minuter) och började första advent istället för 1 december som tidigare och efterföljande kalendrar.

Mysteriet på Greveholm från 1996 blev så populär att den följdes upp i 2012 års julkalender Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. Pelle Svanslös från 1997 blev också den väl mottagen och år 2000 släpptes filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten med samma skådespelare.

Från runt mitten av 2000-talet började ett mer omfattande samarbete mellan SVT och de andra nordiska public service-bolagen där SVT exempelvis visat de andra bolagens julkalendrar som tillägg till sin ordinarie det året eller på andra tider. Efterhand blev det också vanligare att serier dubbas från att tidigare växlat mellan textning och dubbning.[1]

2020 var det 60 år sedan den första julkalendern Titteliture sändes i SVT. Detta uppmärksammade SVT genom att sätta upp en hemsida dedikerad julkalendrarna där besökare kunde titta på klipp från tidigare julkalendrar, diskutera dem och rösta på sin favorit.[2] Klippen lades sedan upp på SVT Play.[3]

Utgivning

[redigera | redigera wikitext]

De flesta julkalendrar finns bevarade i sin helhet i Sveriges Televisions arkiv, dock finns bara enstaka avsnitt bevarade av julkalendrarna ifrån år 1962, 1964, 1965 och 1966.[4] Flera julkalendrar, framför allt de senare produktionerna, har även getts ut samlade på VHS och DVD. Någon har också visats i repris i Barnkanalen.[5] Ett urval brukar vara tillgängligt för allmänheten i SVT:s Öppet arkiv kring jul. Julkalendern 2015 utgör ett undantag, där en rättighetstvist stoppat återutgivning.[6] 2020 meddelade SVT att de slutat ge ut nya DVD-utgåvor till försäljning även om produktionsbolagen själva kan fortsätta ge ut julkalendrar.[källa behövs]

Papperskalendrar

[redigera | redigera wikitext]
Papperskalender till 1967 års julkalender Gumman som blev liten som en tesked, illustrerad av Björn Berg

I samband med att julkalendern visas utges det en tillhörande papperskalender med anknytning till årets TV-kalender som har tecknats av olika personer från år till år. Kalendrarna har oftast haft lika många luckor som avsnitt i TV-kalendern.[7] Sedan 1960 trycks papperskalendrarna i Sågmyra.[8][9][10]

Papperskalendrarna har ställts ut i Falun,[11][12] på Nordiska museet kring julen 2004 (Sveriges Radio & TV:s samling) och på Teckningsmuseet i Laholm kring julen 2022 (privat samling).[13][14][15]

Upplagenivåer

[redigera | redigera wikitext]

I början av december 1993 rapporterades i media att årets julkalender sålt slut, eller åtminstone verkade ha sålt slut på de flesta ställen, vilket var första gången på flera år. Sedan några år tillbaka trycktes kalendrarna i 560 000 exemplar, vilket senaste åren resulterat i en restupplaga på omkring 50 000 exemplar. Den markanta försäljningsökningen förklarades med att "Sven Nordqvist och Pettson är otroligt populära". Vid Teskedsgumman-reprisen 1976 såldes 900 000 exemplar (i en tid då barnkullarna var större än i 1990-talets början), vilket gällde som rekord fram till åtminstone 1994.[16][17]

Omslag

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1988 distribuerades de enskilda kalendrarna separat. Men från och med 1989 distribueras papperskalendrarna tillsammans med julkalendern i Sveriges Radio.[18][19]

Mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Julkalendrarna har avlöst varandra och med tiden blivit en jultradition, särskilt för barn.

Flera av julkalendrarna har väckt starka känslor hos tittare och recensenter och blivit föremål för kontroverser. Ofta har kritiken handlat om vad som anses olämpligt att visa för barn och otillbörliga budskap om exempelvis politik, religion och reklam. Granskningsnämnden har vissa år mottagit tiotals anmälningar till följd av kritiken.[20]

År 1999 kunde allmänheten rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills. Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider.[källa behövs] År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i och där röstades Sunes jul fram som den bästa, följt av Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked.[21]

Julkalendern i Sveriges Television genom tiderna

[redigera | redigera wikitext]
År Titel Manus Regi DVD-utgåva Tecknare av papperskalendern[18][19] Lucköppnare Anmärkningar
1960 Titteliture Gösta Knutsson – Thor Lindmark Premiären var den 27 november. Anledningen till detta var att man vid denna tid inledde adventskalendern på första advent och inte den 1 december. Eftersom man det här året inte sände TV på onsdagar fick serien därmed 24 avsnitt.
1961 Julbåten Juliana Hans Peterson – Marie-Louise Piehl Yvonne Scheldt[22]
1962 Tomtefamiljen i Storskogen – Gunilla Hansson
1963 Den tänkande brevbäraren Ingrid Edström – Ilon Wikland Denna kalender är även känd som Brevbäraren vid TV-gatan (i radio hette den Brevbäraren vid Radiogränd) och brevbäraren spelades av Sören Alm.
1964 Lill-Stina på reportage i Storskogen – Ingrid Jenssen I radio hette kalendern En gård nära Tomteskogen i Vilhelmina.
1965 Farbror Pekkas handelsbod Lars Björkman[23] – Inga Borg Denna kalender är även känd som Diversehandeln[24]
1966 En småstad vid seklets början Allan Rune Pettersson – Ulf Löfgren I radio hette kalendern En jul för 50 år sedan.
1967 Gumman som blev liten som en tesked Alf Prøysen, Christina Lagerson och Kjell Melin[25] Christina Lagerson[25] 21 oktober 2009 Björn Berg Serien bestod av 22 avsnitt och började den 3 december. 1973 gjordes nya avsnitt i färg i en serie, som hette Teskedsgumman, men som inte var julkalender.
1968 Klart spår till Tomteboda Karl-Aage Schwartzkopf[26] – Eric Palmquist
1969 Herkules Jonssons storverk Tage Danielsson[27] 26 oktober 2006 Per Åhlin Detta var första gången julkalendern gjordes i färg. Serien bestod av 25 avsnitt och började 30 november.
1970 Regnbågslandet Robert Benson[28] – Robert Benson
1971 Broster Broster Lasse Forsberg och Tore Palm[29] Lasse Forsberg[30] – Kaj Beckman och Per Beckman Detta var första året som programmet kallades Julkalendern istället för Adventskalendern.[31]
1972 Barnen i Höjden Leif Krantz[32] 23 oktober 2013 Torsten Bergentz
1973 Mumindalen Pi Lind baserat på verk av Tove Jansson och Lars Jansson[33] Pi Lind och Ingegerd Lönnroth[34] 26 oktober 2005 Lars Jansson Detta var första gången kalendern sändes i TV 2, en kanal som inte alla i Sverige kunde få in vid denna tid. Dessutom var det första gången det inte var samma kalender i TV och radio.
1974 Rulle på Rullseröd Olle Mattson och Anita Mattson[35] Hans Abramson[35] 24 oktober 2012 Hans Westman Karin Falck
1975 Långtradarchaufförens berättelser Beppe Wolgers[36] – Per Åhlin
1976 Gumman som blev liten som en tesked Alf Prøysen, Christina Lagerson och Kjell Melin[25] Christina Lagerson[25] 21 oktober 2009 Björn Berg Repris från 1967.
1977 Fem myror är fler än fyra elefanter Magnus Härenstam, Brasse Brännström, Lasse Haglund och Bengt Linné 26 november 2008 Owe Gustafson Magnus, Brasse och Eva Den ursprungliga serien sändes 1973 och 1974. Här hade man tagit delar ur den och lagt till sekvenser med lucköppning med seriens tre huvudfigurer Magnus, Brasse och Eva. I stället för luckor hade kalendern klisterlappar och dessa var inte numrerade, utan försedda med bokstäver. Eftersom man i varje avsnitt gick igenom en av alfabetets bokstäver hade denna kalender 28 avsnitt och började därför redan den 27 november (vilket också sammanföll med första advent). Lucköppningarna och delar av avsnitten finns på DVD-samlingsboxen med den ursprungliga serien.
1978 Julkalendern (också kallad Julius Julskötare efter huvudrollen, alternativt Kalenderhuset) Björn Barlach och Åke Cato[37] Björn Barlach och Kari Thomée[37] 23 oktober 2013 Ewert Karlsson (EWK) Björn Skifs (Julius Julskötare) Sedan detta år börjar julkalendern 1 december istället för första advent (undantaget 1992 års julkalender).
1979 Trolltider Maria Gripe och Camilla Gripe[38] Christina Lagerson[38] 19 november 2001 Måd Olsson-Wannefors Pernilla Glaser[39]
1980 Det blir jul på Möllegården Åke Arenhill och Allan Schulman[40] Allan Schulman[40] – Åke Arenhill
1981 Stjärnhuset Maj Samzelius och Annika de Ruvo[41] Annika de Ruvo[41] 26 oktober 2011 Elisabeth Nyman
1982 Albert & Herberts julkalender Ray Galton, Alan Simpson, Sten-Åke Cederhök och Bo Hermansson Bo Hermansson 23 oktober 2002 Hans Westman Sten-Åke Cederhök (Albert Karlsson) och Tomas von Brömssen (Herbert Karlsson) En fortsättning på den populära 1970-tals-TV-serien Albert & Herbert.
1983 Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus Staffan Westerberg[42] 26 oktober 2011 Anita Kajaste Staffan Westerbergs figurer Lillstrumpa och Syster Yster dök upp för första gången.
1984 Julstrul med Staffan & Bengt Hans Fällman och Benny Karlsson Arne Eriksson 24 oktober 2007 Gunilla Guldbrand och Anita Brännström Staffan och Bengt hade gjort jullovsmorgonsprogrammet Julkul med Staffan & Bengt några år tidigare.
1985 Trolltider Maria Gripe och Camilla Gripe (Trolltider)[38] resp. Ebbe Schön (trollkalendern) Christina Lagerson (Trolltider)[38] 19 november 2001 Bengt Arne Runnerström Repris från 1979. Tillägg med Ebbe Schön.
1986 Julpussar och stjärnsmällar Håkan Jaensson och Arne Norlin baserat på verk av Hans-Eric Hellberg Tomas Löfdahl[43] 20 oktober 2010 Tord Nygren Allan Svensson Efter varje avsnitt klippte Allan Svensson till synes slumpmässigt och okontrollerat i en hög med papper för att sedan plocka upp ett urklipp som passade in i avsnittets handling. Detta urklipp hängde han upp i en gran som allteftersom serien gick fylldes med vita papperslappar. Efter sista avsnittet fylldes studion av de medverkande skådespelarna och lapparna färglades.
1987 Marias barn baserat på verk av Cecil Bødker, i sin tur baserat på Bibeln – Bengt Arne Runnerström Björnes magasin En illustrerad version av Cecil Bødkers romaner om Maria och Jesus. Ulla Sjöblom var berättare.
1988 Liv i luckan med julkalendern barn och ungdomar i åldrarna 10-17 år Staffan Ling[44] 31 oktober 2012 Sven Nordqvist Staffan Ling Barn från hela landet hade fått skriva små berättelser, som dramatiserades i kalendern. Staffan Ling var programledare och detta var första gången kalendern var direktsänd, eftersom det runtomkring berättelserna var tävlingar, där man kunde ringa till programmet och tävla.
1989 Ture Sventon privatdetektiv Birgit Hageby[45] baserat på verk av Åke Holmberg Torbjörn Ehrnvall[45] 26 oktober 2005 Ellen Auensen Ewa Munther, Lars Åkerlund, Chris Collins, Kristina Westerholm och Thomas Löfdahl Fick en uppföljare i filmen T. Sventon och fallet Isabella 1991.
1990 Kurt Olssons julkalender Lasse Brandeby och Håkan Wennberg Håkan Wennberg 20 oktober 2004 Folke Strömbäck Hans Wiktorsson (Arne Nyström) Figurerna Kurt Olsson och Arne Nyström hade först dykt upp i Göteborgs lokalradio och fick en egen rikssänd TV-serie (Kurt Olssons television) 1987.
1991 Sunes jul Anders Jacobsson och Sören Olsson[46] Stephan Apelgren[46] 20 oktober 2004 Sonja Härdin Anders Jacobsson och Sören Olsson Ursprungen planerades Barna Hedenhös bli årets julkalender.

Fick även en uppföljare i långfilmen Sunes sommar 1993.

1992 Klasses julkalender Klasse Möllberg 21 oktober 2009 Svante Lundin Klasse Möllberg Andra gången julkalendern har varit direktsänd, eftersom programledaren Klasse Möllberg hade tävlingar, där man kunde ringa in och tävla. Ovanligt långa avsnitt (30 minuter) och dessutom var det 26 stycken, eftersom kalendern började första advent (29 november).
1993 Tomtemaskinen Birgit Hageby[47] baserat på verk av Sven Nordqvist Torbjörn Ehrnvall[47] 19 november 2001 Sven Nordqvist Peter Harryson och Thomas Roos
1994 Håll huvet kallt Viveca Lärn[48] Filippa Wallström[48] 20 oktober 2010 Eva Eriksson Viveca Lärn
1995 Jul i Kapernaum Tomas Löfdahl[49] 27 oktober 2006 Eva-Marie Wadman Johan Anderblad Varje avsnitt bestod av två delar − ett äventyr som fortsatte under hela serien och spelades av människor samt en dockteater med tre olika uppsättningar figurer (Magister Munter, Bio Rio och Fru Dito) med avslutade historier i varje avsnitt. Allting gavs ut på VHS, men på DVD-utgåvan finns endast äventyret med människor med.
1996 Mysteriet på Greveholm Dan Zethraeus och Jesper Harrie 19 november 2001 Peter Nyrell Morgan Alling och Lasse Beischer Första julkalendern som hade sin egen webbsida. Det var även premiär för CD-ROM-versionen av julkalendern detta år som fick två uppföljare.[50] 2012 års julkalender är en uppföljare till denna.
1997 Pelle Svanslös Anna Fredriksson, Jonas Frykberg och Pernilla Oljelund [51] baserat på verk av Gösta Knutsson Mikael Ekman[51] 19 november 2001 Ellen Auensen Johan Anderblad, Bolibompa Den fick en uppföljare i filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten 2000.
1998 När karusellerna sover Hasse Alfredson.[52] Arne Lifmark 27 oktober 2006 Gunilla Wärnström Kaninen
1999 Julens hjältar Johan Bogaeus[53] Stephan Apelgren[53] 19 november 2001 Ulrika Wolff Johan Anderblad
2000 Ronny & Julia Måns Gahrton, Johan Unenge, Maria Karlsson och Christjan Wegner[54] baserat på verk av Gahrton och Unenge Christjan Wegner[54] 27 oktober 2006 Johan Unenge
2001 Kaspar i Nudådalen Hans Rosenfeldt och Pernilla Oljelund baserat på verk av Mikael Engström[55] Åsa Kalmér och Maria Weisby[55] 24 oktober 2002 Jens Ahlbom Bolibompa
2002 Dieselråttor och sjömansmöss Carina Dahl och Jakob Söe-Pedersen[56] Jakob Söe-Pedersen[56] 22 oktober 2003 Per Åhlin Brasse Brännström (kapten Enok)
2003 Håkan Bråkan Anders Jacobsson och Sören Olsson Hannes Holm 20 oktober 2004 Pontus Wahlström, Patrik Berg och Carl Åstrand Axel Skogberg (Håkan Bråkan) tillsammans med Bolibompaprogramledare Fick även en uppföljare i långfilmen Håkan Bråkan & Josef 2004. Detta år bytte papperskalendern design och dess omslag fick ett nytt utseende.
2004 Allrams höjdarpaket Martin Olczak Petter Lennstrand 25 november 2005 Paul Kühlhorn och Eva Liljefors Allram & Tjet Huvudpersonerna Allram Eest och Tjet dök upp redan i TV-serien Allra mest tecknat 2002.
2005 En decemberdröm Klas Östergren[57] Tomas Alfredson[57] 27 oktober 2006 Ernst Billgren (text)

Per Hanstorp (foto)

Bolibompa
2006 Lasse-Majas detektivbyrå Sara Heldt och Pia Gradvall[58] baserat på verk av Martin Widmark och Helena Willis Henrik Georgsson[58] 7 februari 2007 Helena Willis Första Julkalendern som sänds i HDTV (720p). Fick även en uppföljare i långfilmen Lasse-Majas detektivbyrå – Kameleontens hämnd 2008.
2007 En riktig jul Hans Rosenfeldt och Pernilla Oljelund[59] Simon Kaijser[59] 21 november 2008 Christina Alvner Baserad på boken "Elfrid och Milas riktiga jul" av Pernilla Oljelund.
2008 Skägget i brevlådan Måns Nilsson och Kalle Lind[60] Fredrik Boklund[60] 21 oktober 2009 Peter Nyrell Nassim Al Fakir Huvudpersonerna i denna kalender förekom även i Radions Julkalender detta år men med en annan handling
2009 Superhjältejul Jan Vierth, Anders Sparring och Pasqual Vallin Johansson Carl Englén[61] 20 oktober 2010 Niklas Asker Bolibompa Huvudpersonerna Supersnällasilversara och Stålhenrik dök först upp i SVT:s barnprogram Bolibompa och sedan i sin egen TV-serie 2005.
2010 Hotell Gyllene Knorren Måns Gahrton och Johan Unenge[62] Mikael Syrén[63] 26 januari 2011 Johan Unenge Bolibompa Den första kalendern som även sändes i en teckentolkad version. Fick även en uppföljare i långfilmen Hotell Gyllene Knorren – filmen 2011.
2011 Tjuvarnas jul Stefan Roos och Per Simonsson[64] 14 november 2012 Pelle Magnestam Bolibompa Fick även en uppföljare i långfilmen Tjuvarnas jul – Trollkarlens dotter hösten 2014.
2012 Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst Dan Zethraeus och Jesper Harrie 13 februari/
23 oktober 2013[65] 		Peter Nyrell Bolibompa
2013 Barna Hedenhös uppfinner julen Oskar Mellander och Jonathan Sjöberg baserat på verk av Bertil Almqvist[66] 5 november 2014 NAIVE AB/ Emil Maxén

Carl-Johan Listherby, Linus Kullman[67]

Bolibompa Detta år bytte papperskalenderns omslag utseende.
2014 Piratskattens hemlighet Sofie Forssman och Ida Kjellin[68] Anna Zackrisson[68] 5 oktober 2015 Lisa Holmqvist Philomène Grandin
2015 Tusen år till julafton Erik Haag och Lotta Lundgren Karin af Klintberg – North Kingdom Bolibompa Spin-off från TV-serien Historieätarna.
2016 Selmas saga Per Simonsson och Stefan Roos[69] 2 oktober 2017 Ustwo Markus Granseth
2017 Jakten på tidskristallen Tord Danielsson och Oskar Mellander – Andreas Bennwik Markus Granseth
2018 Storm på Lugna gatan Adrian Boberg, Marja Nyberg och Lina Åström[70] Emma Bucht[70] 7 oktober 2019 Marja Nyberg Markus Granseth, Ylva Hällen
2019 Panik i tomteverkstan Fredde Granberg, Thomas Claesson 7 december 2020 Johan Andreasson Markus Granseth, Erik Ekstrand Fick även en uppföljare med TV-serien Mer panik i tomteverkstan.
2020 Mirakel Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft Carl Åstrand 4 oktober 2021 Elin Jonsson

Ulrika Malm (foto)

Markus Granseth, Erik Ekstrand Detta år ändrades papperskalenderns utseende på omslaget.
2021 En hederlig jul med Knyckertz Anders Sparring Leif Lindblom 24 oktober 2022 Per Gustavsson Markus Granseth Fick även en uppföljare i långfilmen Knyckertz och snutjakten.
2022 Kronprinsen som försvann Mattias Grosin, Linn Mannheimer och Isabelle Riddez Tord Danielsson Rikard Häll Markus Granseth[71]
2023 Trolltider – legenden om bergatrollet Ola Norén och Roland Ulvselius Lisa Farzaneh 4 november 2024 Amanda Karlsson[72] Markus Granseth[73] Uppföljare på Trolltider från 1979
2024 Snödrömmar Jonas Wallerström, Inger Scharis, Oskar Östergren Njajta, Annica Wennström, Jacob Seth Fransson och Aida Wondimu Jacob Seth Fransson och Jonas Wallerström Inga-Wiktoria Påve Malin Olsson

Marit Kuhmunen [b][74]

Hade samiskt tema
Papperskalendern fick en ny design
År Titel Manus Regi DVD-utgåva Tecknare av papperskalendern Lucköppnare Anmärkningar

Andra julkalenderprogram i Sveriges Television

[redigera | redigera wikitext]

Utöver de ovan listade barnprogramsjulkalendrarna, som följer en gemensam tradition, har SVT ibland också visat julkalenderprogram för en vuxnare publik. Den animerade kalendern Rim och reson från 2011 och Tomtens minnesluckor som visades 2019 är exempel på sådana.[75][76]

SVT har även producerat julkalendrar på några av Sveriges nationella minoritetsspråk som Tomten på Luppioberget från 2019 som spelades in på svenska och meänkieli[77][78], och även dubbat några av julkalendrarna till Sveriges minoritetsspråk, såsom Selmas saga och Superhjältejul.[79]

1988 visade SVT julkalender I julens tecken på svenskt teckenspråk och tal[80][81] och 1989 Julexpressen, som gavs ut av Sveriges Dövas Riksförbund.[82] Dessa två har sedan dess gått i repris några gånger och från och med 2009 har SVT teckentolkat sina egna julkalendrar[83] och visade 2015 julkalendern Önskelistan på SVT Play, Barnkanalens hemsida Teckenkul och sociala medier.[84]

Utländska julkalendrar i SVT

[redigera | redigera wikitext]

Förutom kalendrar som producerats i Sverige har SVT även ibland köpt in utländska julkalendrar från de andra nordiska länderna och visat dem i dubbad version eller med svensk text. Kalendrarna visas ibland som riktiga julkalendrar, det vill säga dagligen från 1 december till den 24, och ibland som vanliga TV-serier på andra, oregelbundna tider.

Produktionsår Premiär på SVT Titel Originaltitel Land (bolag) Not
1978 3 december 1979[85] Fru Pigalopp och julposten Fru Pigalopp og juleposten Danmark (DR) Visades i 15 avsnitt
1994 1 december 1997[86] Hur julen kom till jorden Jól á leið til jarðar Island (RÚV) Visades dagligen fram till 24 december
1998 8 oktober 2000[87] Den vita haren ― Finland (Yle) Finlandssvensk kalender som visades i 12 avsnitt med det sista avsnittet 24 december
2003 1 december 2006[88] Jesus & Josefine Jesus & Josefine Danmark (TV 2) Visades dagligen fram till 24 december
2005 1 december 2007[89] Jul i Valhalla Jul i Valhal Danmark (TV 2) Visades dagligen fram till 24 december
2006 1 december 2008[90] Absalons hemlighet Absalons Hemmelighed Danmark (DR) Visades dagligen fram till 24 december
2006 1 december 2008[91] Jul i Svingen Jul i Svingen Norge (NRK) I januari 2008 visades de första 7 avsnitten under namnet Vinter i Svingen[92]
I december samma år sändes hela serien dagligen från 1 till 24 december
2009 17 december 2011[93] Pakten Pagten Danmark (DR) Visades dagligen fram till 9 januari nästa år
2012 23 december 2013[94] Julkungen Julekongen Norge (NRK) Visades dagligen fram till 17 januari nästa år
2014 7 december 2016[95] Tidsresan Tidsrejsen Danmark (DR) Visades fram till 11 januari nästa år
2016 4 december 2017[96] Snöfall Snøfall Norge (NRK) Visades fram till 24 januari nästa år
2016 12 december 2018[97][98] Den andra världen Den anden verden Danmark (DR) Visades i 12 avsnitt på SVT Play
2021 1 november 2022[99] Kristianias magiska tivoliteater Kristiania magiske tivolitheater Norge (NRK) Visades dagligen fram till 24 november på SVT Play

Datorspel

[redigera | redigera wikitext]

Mysteriet på Greveholm från 1996 blev den första julkalendern där ett datorspel med samma namn baserat på kalendern gavs ut på CD i samband med att julkalendern visades på TV. Spelet gavs ut av Young Genius och blev så populärt att två uppföljare producerades, Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Sedan dess har ett flertal datorspel baserade på julkalendrar producerats genom åren.

I samband med När karusellerna sover från 1998 utkom ett datorspel med samma namn utvecklat av Young Genius som kommande år åter anlitades för att göra spel att utveckla och distribuera datorspel baserade på julkalendrarna Julens hjältar, Ronny & Julia och Kaspar i Nudådalen.

2002 började Pan Vision distribuera datorspel baserade på årets julkalender. 2008 rapporterade Pan Vision att de skulle sluta distribuera datorspel baserade på julkalendern av flera orsaker men dels för att det inte längre var lönsamt.[100]

North Kingdom lanserade 2013 spelet Sagogrynets resa som bygger på julkalendern Barna Hedenhös uppfinner julen och följde upp med Aquilas äventyr efter Piratskattens hemlighet 2014 och Tusen år till julafton efter julkalendern med samma namn 2015.[101]

Flera av dessa spel har också funnits tillgängliga på Barnkanalens hemsida. 7 december 2020 valde SVT att ta bort större delen av sina spel från hemsidan eftersom Flash, programvaran som spelen kördes på, hade tagits ur bruk från de flesta webbläsarna.[102][103]

SVT har även lanserat egna mobilspel som exempelvis Selmas saga[104] och Gorbis robotlabb.[105]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sedan 1978 med undantag från 1992; dessförinnan något varierande
  2. ^ Samisk lucköppning

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nordvision (29 november 2021). ”Tjuvarnas Jul, en Dickens-inspirerad julsaga” (på da-DK). Nordvision. https://www.nordvision.org/nyheder/tjuvarnas-jul-en-dickens-inspirerad-julsaga/. Läst 22 mars 2023. 
  2. ^ ”Nostalgifrossa när julkalendern fyller 60 år!”. omoss.svt.se. https://omoss.svt.se/arkiv/nyhetsarkiv/2020-12-01-nostalgifrossa-nar-julkalendern-fyller-60-ar.html. Läst 23 mars 2023. 
  3. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Julkalendern 60 år”. https://www.svtplay.se/julkalendern-60-ar. Läst 23 mars 2023. 
  4. ^ ”SVT Tittarservice”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903113044/http://www.svt.se/tittarservice/fraga-oss/dialog/566201. Läst 1 september 2014. 
  5. ^ ”SVT:s tablå 2015-12-01”. Sveriges Television. http://www.svt.se/tv-tabla/SVTB/2015-12-01. Läst 11 december 2016. 
  6. ^ http://www.svt.se/kultur/film/tvist-satter-stopp-for-svt-s-succejulkalender läst 2016-10-22
  7. ^ ”Julnostalgi på Teckningsmuseet”. https://laholmstidning.se. https://laholmstidning.se/kultur/julnostalgi-paa-teckningsmuseet/1536. Läst 26 september 2023. 
  8. ^ Petter Karlsson (3 december 1999). ”Har du minnesluckor?”. Expressen. Läst 8 oktober 2023. 
  9. ^ Lars-Gunnar Larsson (3 april 2013). ”Flera jobb bort i Sågmyra”. SVT Gävledala. https://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/flera-jobb-bort-i-sagmyra. Läst 8 oktober 2023. 
  10. ^ Bo Joffer (16 september 2015). ”Han har tryckt 26 kalendrar”. Borlänge Tidning. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ”Tomtar för en halv miljard kronor”. Dagens Industri. 19 december 1989. Läst 8 oktober 2023. 
  12. ^ Kristina Vahlberg (24 september 2004). ”Julkalendern en riktig klassiker hos Eliassons”. Dalademokraten. Läst 8 oktober 2023. 
  13. ^ ”Hösten 2004 på Nordiska museet | Nordiska museet”. mynewsdesk.com. 18 juni 2004. https://www.mynewsdesk.com/se/nordiska_museet/pressreleases/hoesten-2004-paa-nordiska-museet-62617. Läst 27 september 2023. 
  14. ^ ”Julkalendrar för svensk radio och tv 1958–2021 | Teckningsmuseet”. teckningsmuseet.se. 11 november 2022. https://teckningsmuseet.se/utstallningar/julkalendrar-for-svensk-radio-och-tv-1958-2021/. Läst 26 september 2023. 
  15. ^ Åkergren, Kristian (27 november 2022). ”60 år av julkalendrar i radio och tv visas upp i Laholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/har-visas-60-ar-av-julkalendrar-i-radio-och-tv-upp. Läst 26 september 2023. 
  16. ^ ”JULKALENDERN SLUTSÅLD OCH DEN VITA GLÖGGEN SINAR”. Tidningarnas Telegrambyrå. 3 december 1993. 
  17. ^ Sandelin, Magnus (6 december 1993). ”Findus slutsåld”. Expressen. 
  18. ^ [a b] Stenudd, Solveig, Teskedsgumman, Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 2004. Sid. 166–168. ISBN 91-975013-0-1
  19. ^ [a b] ”Libris katalogisering”. Libris katalogisering. https://libris.kb.se/katalogisering/search/libris?q=Julkalendern%20SVT&@type=Instance&_limit=20&instanceOf.@type=StillImage&_sort=publication.year&_offset=0. Läst 23 januari 2023. 
  20. ^ Demirian, Natalie. ”Här är 14 kontroverser i SVT:s julkalendrar genom åren”. Metro. Arkiverad från originalet den 30 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190130220554/https://www.metro.se/artikel/h%C3%A4r-%C3%A4r-14-kontroverser-i-svts-julkalendrar-genom-%C3%A5ren-xr. Läst 30 januari 2019. 
  21. ^ ”Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!”. SVT Öppet arkiv. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220141804/http://blogg.svt.se/oppet-arkiv/basta-julkalendern/. Läst 11 december 2016. 
  22. ^ ”JULBÅTEN JULIANA 1961”. Julkalenderbloggen. 20 november 2011. https://julkalendrar.blogg.se/category/julbaten-juliana-1961.html. Läst 9 juni 2021. 
  23. ^ https://smdb.kb.se/catalog/id/002191122
  24. ^ ”Lista: Julkalendrar i SVT genom tiderna”. Dagens Nyheter. 29 november 2008. https://www.svd.se/julkalendrar-i-svt-genom-tiderna. Läst 9 juni 2021. 
  25. ^ [a b c d] https://biblioteket.stockholm.se/titel/644032
  26. ^ http://www.imdb.com/title/tt0062576/fullcredits
  27. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/245924
  28. ^ http://www.imdb.com/title/tt0065302/fullcredits
  29. ^ https://smdb.kb.se/catalog/id/001428550
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129183622/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=36291. Läst 23 juni 2014. 
  31. ^ ”Vilket år bytte SVT namn från ”adventskalendern” till ”julkalendern”?”. Högtider och traditioner. 5 april 2018. https://hogtider.wordpress.com/2018/04/05/vilket-ar-bytte-svt-namn-fran-adventskalendern-till-julkalendern/. Läst 5 april 2018. 
  32. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/248730
  33. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/1016689
  34. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023203704/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=25497. Läst 23 oktober 2016. 
  35. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/374141
  36. ^ http://www.imdb.com/title/tt0072538/fullcredits
  37. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/248731
  38. ^ [a b c d] https://biblioteket.stockholm.se/titel/334124
  39. ^ Yvonne Malaise (1 december 1979). ”Möt Tova, Dora-Bella, Mara och de andra!”. Dagens Nyheter. Läst 1 februari 2024. 
  40. ^ [a b] http://www.imdb.com/title/tt0080211/fullcredits
  41. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/304004
  42. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/304974
  43. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/306232
  44. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/374177
  45. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/361474
  46. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/601156
  47. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/320752
  48. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/642728
  49. ^ http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=33525
  50. ^ ”Julkalendern 1996 - Mysteriet på Greveholm”. SVT. http://www.youtube.com/watch?v=lEUDYvJ7Uno&feature=related. Läst 13 december 2011. 
  51. ^ [a b] http://www.imdb.com/title/tt0118424/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm
  52. ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379-381 - TV:s julkalender 1960-98
  53. ^ [a b] http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=58791
  54. ^ [a b] http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=66095&type=MOVIE&iv=FilmTeam
  55. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/917262
  56. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/345562
  57. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/446722
  58. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/119910
  59. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/1018476
  60. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/240605
  61. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/643734
  62. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/646114
  63. ^ Inspelningsstart för julkalendern Hotell Gyllene Knorren.. på SVT:s webbplats Arkiverad 10 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  64. ^ https://biblioteket.stockholm.se/titel/374190
  65. ^ 13 februari släpptes serien i en box tillsammans med den gamla "Mysteriet på Greveholm" (från 1996). Den 23 oktober släpptes serien enskilt.
  66. ^ http://www.imdb.com/title/tt3282072/fullcredits?ref_=tt_cl_sm#cast
  67. ^ Erkki Santamala (3 december 2013). ”Ålänningar bakom SVT:s julkalender”. Hufvudstadsbladet. Läst 3 februari 2023. 
  68. ^ [a b] https://biblioteket.stockholm.se/titel/1004774
  69. ^ http://www.jullovet.se/julnyheter/2016/sa-blir-julkalendern-2016-selmas-saga/
  70. ^ [a b] ”Flytt till landet i årets julkalender i SVT”. SVT. https://www.svt.se/kultur/flytt-till-landet-i-arets-julkalender-i-svt. Läst 1 mars 2018. 
  71. ^ ”Första bilderna ur SVT:s julkalender ”Kronprinsen som försvann””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/vegw9X. Läst 28 november 2022. 
  72. ^ Elle Carlsson (29 november 2023). ”Premiär för nya ”Trolltider”: ”Har alltid älskat sagornas värld””. Bohusläningen. https://www.bohuslaningen.se/kultur-noje/amanda-27-har-tecknat-arets-julkalender-alltid-alskat-sagornas-varld.e3d793a4-b83e-4d93-8c77-afe5c544ccff. Läst 30 november 2023. 
  73. ^ ”Julkalendern, lucköppningen och julköket | SVT Kontakt”. www.svt.se. https://www.svt.se/kontakt/julkalendern-luckoppningen-och-julkoket. Läst 3 november 2023. 
  74. ^ ””Snödrömmar” är årets julkalender 2024: Allt du behöver veta”. www.aftonbladet.se. 4 november 2024. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/4Brd9G/julkalendern-2024-ar-snodrommar-det-handlar-den-om. Läst 4 november 2024. 
  75. ^ ”Smygpremiär för SVT:s vuxna julkalender”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/smygpremiar-for-svt-s-vuxna-julkalender. Läst 6 juni 2022. 
  76. ^ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/b5wvdq/julkalender-cirkusen-ar-forutsagbar-men-underhallande
  77. ^ ”Tomten på Luppioberget”. SVT Play. https://www.svtplay.se/tomten-pa-luppioberget. Läst 25 maj 2021. 
  78. ^ ”Tomten på Luppioberget”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6011. Läst 4 mars 2023. 
  79. ^ ”Nu blir det julkalender på samiska i SVT”. https://sverigesradio.se/artikel/7519489. Läst 27 september 2020. 
  80. ^ ”Är du förbannad på SVT:s julkalender? Här är 12 klassiska julkalendrar du kan se i sin helhet”. PC för Alla. https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.419038/julkalendern-var-battre-forr. Läst 22 februari 2023. 
  81. ^ ”I julens tecken - Se opp här kommer Propp! - Avsnitt 1 av 24 | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. web.archive.org. 17 juli 2015. Arkiverad från originalet den 17 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150717170503/http://www.oppetarkiv.se/video/2483243/i-julens-tecken-se-opp-har-kommer-propp-avsnitt-1-av-24. Läst 22 februari 2023. 
  82. ^ Julexpressen på Svensk mediedatabas
  83. ^ ”Julkalendrar på teckenspråk - Institutet för språk och folkminnen”. web.archive.org. 29 oktober 2019. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191029152317/http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2013/2014-01-21-julkalendrar-pa-teckensprak.html. Läst 22 februari 2023. 
  84. ^ Kankkonen, Johanna (26 november 2015). ”Julkalender från SVT Teckenspråk”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/julkalender-fran-svt-teckensprak. Läst 23 februari 2023. 
  85. ^ ”Fru Pigalopp och julposten”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22fru+pigalopp+och+julposten%22+typ%3Atv&sort=OLDEST. Läst 27 maj 2021. 
  86. ^ ”Hur julen kom till jorden”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=Hur+julen+kom+till+jorden+typ%3Atv&sort=OLDEST#. Läst 25 maj 2021. 
  87. ^ ”Den vita haren”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Den+vita+haren%22+typ%3Atv&sort=OLDEST. Läst 27 maj 2021. 
  88. ^ ”Jesus och Josefin”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40048163&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  89. ^ ”Jul i Valhalla”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40068576&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  90. ^ ”Absalons hemlighet”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40078542&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  91. ^ ”Jul i Svingen”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40078131&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  92. ^ ”Vinter i Svingen”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=13074208&sort=OLDEST. Läst 26 maj 2021. 
  93. ^ ”Pakten”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40118519&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  94. ^ ”Julkungen”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40138602&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  95. ^ ”Tidsresan”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40138625&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  96. ^ ”Snöfall”. Svensk mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=40158603&sort=OLDEST. Läst 25 maj 2021. 
  97. ^ ”Libris katalogisering”. Libris katalogisering. https://libris.kb.se/katalogisering/z7hpct6wwpl0lpb6. Läst 8 februari 2023. 
  98. ^ ”Libris katalogisering”. Libris katalogisering. https://libris.kb.se/katalogisering/js28zkr6gt0r3vw7. Läst 8 februari 2023. 
  99. ^ ”Premiär för Kristianias magiska tivoliteater på SVT Play”. Filmtopp.se. https://www.filmtopp.se/nyhet/svtplay-premiar-for-kristianias-magiska-tivoliteater-pa-svt-play. Läst 1 november 2022. 
  100. ^ ”Pan Vision har inte råd med årets julkalenderspel”. IT24. Arkiverad från originalet den 9 december 2022. https://web.archive.org/web/20221209102327/https://it24.idg.se/2.2275/1.225716/pan-vision-har-inte-rad-med-arets-julkalenderspel. Läst 9 december 2022. 
  101. ^ ”North Kingdom | svt”. North Kingdom. https://www.northkingdom.com/client/svt. Läst 9 december 2022. 
  102. ^ ”Spel | SVT Barn”. web.archive.org. 6 december 2020. Arkiverad från originalet den 6 december 2020. https://web.archive.org/web/20201206214228/https://www.svt.se/barnkanalen/spel. Läst 6 februari 2023. 
  103. ^ ”Inga Flash-spel i SVT Barn | Kontakt - SVT”. kontakt.svt.se. Arkiverad från originalet den 6 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230206204513/https://kontakt.svt.se/guide/den-7-december-forsvinner-flash-spelen-fran-svt-barn. Läst 6 februari 2023. 
  104. ^ Elin, Mamma; Elin, Mamma (1 december 2016). ”Selmas Saga - Gratis julkalenderspel för iPhone, iPad och Android”. PappasAppar.se. https://www.pappasappar.se/selmas-saga/. Läst 9 december 2022. 
  105. ^ Elin, Mamma; Elin, Mamma (1 december 2017). ”Gorbis Robotlabb - NY GRATIS JULKALENDER för iPhone, iPad och Android”. PappasAppar.se. https://www.pappasappar.se/gorbis-robotlabb/. Läst 9 december 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Datorspel baserade på julkalendrar i Sveriges Television
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Julkalendern_i_Sveriges_Television&oldid=56282215”