Johan Jöransson (Rosenhane)
| Johan Jöransson (Rosenhane) | |
 | |
| Född | 1571[1][2][3] eller 1571[4] Husby-Oppunda församling[5], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 januari 1624[5] eller 1624[4] Husby-Oppunda församling[5], Sverige |
| Begravd | Husby-Oppunda kyrka[5] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Helmstedts universitet[5] Rostocks universitet[5] Leipzigs universitet[5] Leucorea[5] Strasbourgs universitet[5]  |
| Sysselsättning | Ämbetsman[5] |
| Barn | Schering Rosenhane (f. 1609)[5] Johan Rosenhane (f. 1611)[5] Gustaf Rosenhane (f. 1619)[5] |
| Föräldrar | Jöran Johansson (Rosenhane) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Jöransson (Rosenhane), född 1571, död 28 januari 1624, var ståthållare på Nyköpings slott och län och ägare till godsen Torp och Haneberg i Södermanland. Genom sitt äktenskap kom han dessutom i besittning av Slädhammar, nuvarande Stenhammar, i Flens kommun och Nynäs gård i Visnums-Kils socken i Värmland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han genomförde utrikes resor 1588–1596 och studerade vid universiteten i Helmstedt, Rostock, Leipzig, Wittenberg och Strassburg. Han anställdes efter hemkomsten i hertig Karls (Karl IX) kansli och skulle där ha uppsikten över riksarkivet. År 1600 benämns han råd och sekreterare för att två år senare benämnas rikssekreterare och kansler.
Han var en av Sveriges kommissarier till underhandlingarna med Danmark i Ulvsbäck 1602 och blev häradshövding i Oppunda och Jönåkers härader samma år.
År 1612 blev han ståthållare på Nyköpings slott och län, en befattning som hans far, Jöran Johansson, hade innehaft 1574–1576. Han tillhörde även änkedrottning Kristinas och hertig Karl Filips (Gustav II Adolfs bror) furstliga råd.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Johan Jöransson gifte sig första gången någon gång före mars 1600 med Maria Jöransdotter (Stengafvel?). Han gifte sig andra gången den 9 mars 1606 på Slädhammar med Carin Scheringsdotter Arp (död 1654), dotter till rikskammarrådet Schering Eriksson Arp och hans hustru Anna Olofsdotter Stengafvel. I sitt andra äktenskap fick han barnen lagmannen Schering Rosenhane (1609–1663), Catharina Rosenhane (1610–1668) som var gift med överstelöjtnanten Jakob Silfverpatron och ryttmästaren Sivard Kruse af Elghammar, riksrådet Johan Rosenhane (1611–1661), Märta Rosenhane (1614–1701) som var gift med majoren Tuve Hökeflycht och presidenten Gustaf Rosenhane (1619–1684).[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 270673, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Alvin, Uppsala Universitet Alvin-ID: alvin-person:51408.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000098681, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 482, läst: 24 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 482. Libris 10076758