Georg von Rosen

	Georg von Rosen
	Xylografi 1880.
Födelsenamn	Johan Georg Otto von Rosen
Född	13 februari 1843; Paris, Frankrike
Död	3 mars 1923 (80 år); Stockholm, Sverige
Begravningsplats	Galärvarvskyrkogården; kartor
Nationalitet	Sverige
Föräldrar	Adolf Eugène von Rosen; Euphrosyne Rizo-Rangabé
Konstnärskap
Fält	Måleri, grafik
Motiv	Historiemåleri, Porträtt
Utbildning	Kungliga Akademien för de fria konsterna
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Ej att förväxla med Georg Rosen.

Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 3 mars 1923 i Stockholm, var en svensk greve och konstnär. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880–1908 samt dess direktör 1881–1887 och 1893–1899.^[4]^[5] Som konstakademiens direktör kom han i konflikt med en ny generation konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.^[5]

Biografi

Georg von Rosen var son till generalkonsuln, greve Adolf Eugène von Rosen (kallad ”de svenska järnvägarnas fader”^[6]) och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabé, syster till Alexandros Rizos Rangavis. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848.^[7] Han studerade 1855–1861 vid Konstakademien i Stockholm. År 1862 besökte Rosen världsutställningen i London, där han lärde känna belgaren Hendrik Leys arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv:

”

Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.^[4]

„

von Rosen uppsökte nästa år Leys i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans ateljé.^[8]

Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture den äldres intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal.^[7] Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern, där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i München under Carl von Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.

År 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. Åren 1881–1887 samt 1893–1899 var han direktör för Akademins läroverk. Åren 1892–1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han invaldes 1903 i Svenska Akademien, men avböjde erbjudandet att bli ledamot.^[9] von Rosen finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[10], Hallwylska museet^[11] i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek^[12], Norrköpings konstmuseum^[13] och Göteborgs konstmuseum^[14].

Georg von Rosen är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Han förblev ogift under hela sitt liv.^[7]

Hans konst

Georg von Rosen var en målare av den traditionella akademiska skolan. Synen på konstnären som dekoratör var honom lika främmande som motbjudande. En målning skulle ha någonting att säga, ha en förädlande verkan. I en självbiografisk uppsats förklarade han att

”

(konstnären) är att anse som en ansvarig folkuppfostrare, medarbetande uti sin samtids andliga utveckling, hvarför också hans verk måste blifva det synliga uttrycket för tankar, föreställningar eller minnen värda, i ett eller annat afseende att tagas tillvara.^[15]

„

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1918.^[16]
Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 1 december 1891.^[17]
Kommendör av första klassen av Vasaorden, 18 september 1897.^[18]

Utländska utmärkelser

Kommendör av första klassen av Spanska Isabella den katolskas orden, senast 1915.^[19]
Andra klassen Osmanska rikets Meschidie-orden, senast 1915.^[19]
Kommendör av andra klassen av Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden, senast 1915.^[19]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, senast 1915.^[19]
Riddare av Belgiska Leopoldsorden, senast 1915.^[19]
Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1915.^[19]

Galleri

Sten Sture den äldres intåg i Stockholm (1864). Nationalmuseum. Stockholm.
Erik XIV och Karin Månsdotter (1871). Nationalmuseum. Stockholm.
Julmarknad (1872). Nationalmuseum. Stockholm.
Den förlorade sonen (1885). Nationalmuseum. Stockholm.
Upptäcktsresanden A.E. Nordenskiöld (1886). Nationalmuseum. Stockholm.
Sfinxen (1887-1907). Nationalmuseum. Stockholm.

Referenser

Rosen, 6. Johan Georg Otto von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
von Rosen, Johan Georg Otto i Vem var det? (1944)

Noter

^ von Rosen, Georg Johan Otto, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ J Georg O Rosen, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6869, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 9 april 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Från vår konstvärld, sid 158 och framåt
^ [a b] Georg von Rosen i Nationalencyklopediens webbupplaga
^ Adolf Eugène von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
^ [a b c] Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning, forskningsrapport Vad hade de på paletten?
^ Georg von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
^ https://runeberg.org/leo2/0437.html
^ Nationalmuseum
^ Hallwylska museet
^ Uppsala universitetsbibliotek
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020
^ Göteborgs konstmuseum
^ En målare helt i grevinnans smak, SvD 4 juni 2004
^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
^ [a b c d e f] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915

Vidare läsning

Björk, Tomas: J Georg O Rosen, von i Svenskt biografiskt lexikon (1998-2000)
Nyblom, Carl Rupert (1878). ”Georg von Rosen”. Svea folkkalender 1879: sid. 53-66. https://runeberg.org/svea/1879/0056.html. Libris 644440
Rosen, Georg von (1910). G. von Rosen. Små konstböcker, 99-1831872-4 ; 9. Lund: Gleerup. Libris 8208181
Rosen, Johan Georg Otto von (1910). G. von Rosen: 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen. Små konstböcker, 99-1831872-4 ; 9. Lund: Gleerupska universitets-bokhandeln. Libris 3014784
Vad hade de på paletten?: Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1949-1912). Riksantikvarieämbetet, Nationalmuseum, Nordiska museet, Pris Eugens Waldemarsudde, Strindbergsmuseet. Forskningsprojekt finansierat av Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelseer. Stockholms oktober 2008. Undersökning av målerimaterial som använts Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1849-1912), Genomfört 2007-2008 av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Nationalmuseum, Nordiska Museet, Prins Eugens Waldemarsudde och Strindbergsmuseet.
Vad hade de på paletten?: Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1949-1912). Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2008. Libris 11261637
Erik Wettergren (1919). Georg von Rosens konst. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 27. Stockholm: Norstedt. Libris 305416

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Georg von Rosen.
Bilder & media
Georg von Rosen hos Europeana

[df39933752fd0dfafd1e92103fa01fe5fb163d0d-1] von Rosen, Georg Johan Otto, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[81403970830e863c3dfc113ef3d3fdffdd382f29-2] J Georg O Rosen, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6869, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[769c033a27179975ad3865b3fa7ef759ff814592-3] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 9 april 2018.^{[källa från Wikidata]}

[fvk-4] [a b] Från vår konstvärld, sid 158 och framåt

[ne-5] [a b] Georg von Rosen i Nationalencyklopediens webbupplaga

[6] Adolf Eugène von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon

[raa-7] [a b c] Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning, forskningsrapport Vad hade de på paletten?

[sbh-8] Georg von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon

[9] ttps://runeberg.org/leo2/0437.html

[10] Nationalmuseum

[11] Hallwylska museet

[12] Uppsala universitetsbibliotek

[13] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020

[14] Göteborgs konstmuseum

[15] En målare helt i grevinnans smak, SvD 4 juni 2004

[16] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921

[17] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915

[18] Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915

[Statskal15Hovet-19] [a b c d e f] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]