Hoppa till innehållet

Jeju

(Omdirigerad från Jeju-do)
För ön, se Jeju (ö). För staden, se Jeju (stad).

Jeju
(제주도)
제주
Quelpart
Autonom provins
Satellitbild över ön.
Satellitbild över ön.
Flagga
Land Sydkorea Sydkorea
Huvudort Jeju
Högsta punkt Halla-san
 - höjdläge 1 950 m ö.h.
 - koordinater 33°21′40″N 126°31′50″Ö / 33.36111°N 126.53056°Ö / 33.36111; 126.53056
Area 1 850,28 km²[1]
Folkmängd 697 476 (31 december 2021)[1]
Befolkningstäthet 377 invånare/km²
Riktnummer +82-64-7xx
Geonames 1846265
Jejus läge i Sydkorea.
Jejus läge i Sydkorea.
Jejus läge i Sydkorea.
Webbplats: http://www.jeju.go.kr/index.php
Världsarv
Jeju Volcanic Island and Lava Tubes
Geografiskt läge
LandSydkorea
Region*Asien och Stilla havet
Data
TypNaturarv
Kriteriervii, viii
Referens1264
Historik
Världsarv sedan2007  (31:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Jeju (hangul 제주; ett äldre namn på ön på svenska och andra europeiska språk är Quelpart) är en autonom provins[2] i södra Sydkorea och är landets största ö belägen söder om Koreahalvön. Huvudstaden är Jeju.

Provinsen är administrativt indelad i två städer (si), Jeju och Seogwipo. Tidigare fanns också två landskommuner (gun), Bukjeju (Nordjeju) och Namjeju (Sydjeju), men de är sedan 2006 införlivade med städerna.

Jeju är 73 km långt och 31 km brett med en sammanlagd yta på 1 850 km². Ön har vulkaniskt ursprung och högsta toppen Halla-san (tidigare känd som Mount Auckland) är 1950 m ö.h. med tre vattenfyllda kratrar. Senaste utbrottet beräknas skett för cirka 25 000 år sedan. Från toppen sluttar ön ner mot havet och jordmånen av förvittrad lava är bördig. Utöver huvudön Jeju finns några småöar utefter kusten: Den största är knappt fyra kilometer lång och övriga mindre än en kilometer.

Endemiska växter

[redigera | redigera wikitext]

Det finns cirka 90 endemiska växter på ön, varav 28 inom Hallabergets nationalpark kring Hallabergets topp[3].

Turism är den dominerande näringslivsgrenen med sydkoreaner och kineser som gäster då Jeju är ett mycket populärt rekreationsområde avseende natur, kultur och historia. Efter turism följer jordbruk och boskapsskötsel som viktiga näringar.

Den första europé som lämnade några underrättelser om Korea var holländaren Hendrik Hamel, skeppsskrivare på ett holländskt fartyg, som 1654 led skeppsbrott vid ön. Hamel, som med den övriga besättningen fördes i fångenskap till Korea hölls kvar där i 13 år, men lyckades omsider med några olyckskamrater fly och skrev efter sin hemkomst en berättelse om Korea. Boken trycktes i Rotterdam 1668.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen Jeju International Airport är den näst största i Sydkorea.

  1. ^ [a b] ”2022년 통계연보(Statistisk årsbok 2022 med data per 31 dec 2021); Flik 2 Households and Population” (på koreanska/engelska) (zip/xls). Befolkning inklusive utländska medborgare. Jeju-do. https://www.jeju.go.kr/open/stats/list/chronology.htm?act=download&seq=1399016&no=1. Läst 31 december 2022. 
  2. ^ Statoids; Provinces of South Korea. Jeju ändrade status från provins till autonom provins den 1 juli 2006. Läst 12 juli 2010.
  3. ^ ”Jeju Island” (på engelska). Ecological Sciences for Sustainable Development. UNESCO. http://www.unesco.org/new/en/natural-sciences/environment/ecological-sciences/biosphere-reserves/asia-and-the-pacific/republic-of-korea/jeju-island. Läst 10 december 2018. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Quelpart, 1904–1926.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]