James Dickson (1815–1885)
| James Dickson | |
.jpg) | |
| Född | 17 september 1815[1][2] Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 november 1885[1][2] (70 år) |
| Begravd | Örgryte gamla kyrkogård[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, köpman |
| Maka | Eleonore Willerdung (g. 1843–)[4] |
| Barn | James Fredrik Dickson (f. 1844) Caroline Wijk (f. 1846)[5] Axel Edvin Dickson (f. 1850) Beatrice Dickson (f. 1852) |
| Föräldrar | James Dickson Margaretha Magdalena Bagge[5] |
| Släktingar | Robert Dickson (syskon) Oscar Dickson (syskon) Axel Dickson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
James Jameson Dickson, (James Dickson d.y.), född 17 september 1815 i Göteborg, död 14 november 1885 på sin egendom Överås i Örgryte, var en svensk köpman, politiker och donator[6] i Göteborg.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827–1831 och blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 och 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet Dickson Brothers, vars chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman James Dickson & Co. Från 31 december 1853 så utträdde James Dickson d. y. ur firman.[7] I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.[8][9]
James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1871–1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870–1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848–1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863–1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861–1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864–1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera.
Han ägde egendomen Överås vid Danska vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades Navigationsskolan på Kvarnberget, även den skänkt av James Dickson.
I sitt testamente 1884 donerade James Dickson 50 000 kronor till "[...] bad- eller brunnskurer för obemedlade". Den årliga avkastningen delades ut av en inom Göteborgs Läkaresällskap tillsatt kommitté.[10]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821–1900), dotter till den preussiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844–1898), Caroline (1846–1918) gift med Olof Wijk d.y., godsägare Axel Edvin (1850–1927) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.[11][12]
James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Örgryte gamla kyrkogård[13] i Göteborg.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] James Dickson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17517, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p14624.htm#i146237, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.swedickson.se .[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p14624.htm#i146237, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.212
- ^ ”Författningarne likmätigt tillkännagifves, att jag med denna dag utträdt ur Handelsbolaget James Dickson & Co. härstädes.”. Post- och Inrikes Tidningar, annons 3:e kolumn under rubrik "Upplöst Bolag". 30 januari 1854. https://tidningar.kb.se/8206782/1854-01-30/edition/144010/part/1/page/7/?newspaper=POST-%20OCH%20INRIKES%20TIDNINGAR&from=1854-01-30&to=1854-01-30. Läst 17 januari 2023.
- ^ En vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten 1942 s.11
- ^ Göteborgare del II, Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.113-114
- ^ Enskild filantropisk verksamhet i Göteborg, [Sociala sektionen], red. I. Lilienberg, utgiven i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 s. 307
- ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s.198-199
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.109
- ^ Christina Dickson (11 maj 2017). ”Örgryte Gamla Kyrkogård, Yngre grenen (2)” (PDF). Dickson Society. Dicksonska släktföreningen. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110080245/http://www.swedickson.se/gravar/Orgryte_kyrkogard.pdf. Läst 9 november 2018.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- C R A Fredberg (1922). Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr. Göteborg: Bröderna Weiss Boktryckeri. sid. 443–445
- Fahl, Magnus (1963). Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel. Göteborg: Wezäta. sid. 11–13
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 10-14. Libris 1902901
- Lazarus (1897). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 1. Stockholm. sid. 137-140. Libris 68699. https://runeberg.org/millionar/1/0139.html