Påverkansfaktor
Impact factor (IF) eller påverkansfaktor av en periodisk vetenskaplig publikation, exempelvis en tidskrift eller återkommande konferens, är det genomsnittliga antalet citeringar per artikel som görs inom en tvåårsperiod efter artikelns publicering. Detta är en metod för citeringsanalys inom bibliometri, det vill säga mätning av gjorda citeringar (källhänvisningar) i andra publikationer och hur hög uppmärksamhet artiklarna brukar få i annan forskningslitteratur. En publikation som har låg acceptansfrekvens får ofta högt anseende och läses och citeras av många forskare, och får därmed hög påverkansfaktor.
Antal publiceringar som en forskare har gjort i publikationer av olika påverkansfaktor används som grund för att beräkna forskares poäng, vilket påverkar tilldelning av forskningsmedel och möjlighet till anställning i bland annat de nordiska länderna. Med citeringsanalys kan man även få fram information om ett vetenskapsområdes citeringspraxis, samt de inbördes relationer som publikationer, författare, vetenskapssamfund och olika vetenskapsområden kan ha.[1]
Två metoder som används inom citeringsanalysen är cociteringsanalys och bibliografisk koppling. Dessa metoder resulterar i insikter om hur publikationer är relaterade till varandra, men på olika sätt[2].
h-index är ett annat mått för citeringsanalys, och används för att sammantaget beskriva en forskares produktivitet (antal publiceringar) och räckvidd (antal faktiska citeringar av forskarens publiceringar, snarare än antal citeringar publikationerna brukar få i genomsnitt). Exempel: Ett h-index på 12 innebär att forskaren i fråga har 12 vetenskapliga artiklar som var och en är citerad minst 12 gånger.
Långtgående kritik har rests mot okritiskt användande av påverkansfaktorer i sammanhang där forskning och forskare utvärderas.[3][4][5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Kärki, Riita; Kortelainen, Terttu (1998). Introduktion till bibliometri. Helsingfors: NORDINFO. sid. 11. ISBN 9525204022. http://web.abo.fi/fak/esf/bii/Bibliometribok.pdf. Läst 10 april 2008 Arkiverad 10 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Smith, Linda (1981). ”Citation Analysis”. Library Trends 30 (1): sid. 83-106.
- ^ Ewen Callaway (8 juli 2016). ”Beat it, impact factor! Publishing elite turns against controversial metric” (på engelska). Nature (Springer Nature) 535: sid. 210–211. doi:. https://www.nature.com/articles/nature.2016.20224.
- ^ Ludo Waltman, Vincent A. Traag (1 mars 2021). ”Use of the journal impact factor for assessing individual articles: Statistically flawed or not?” (på engelska). F1000Research (Taylor & Francis Group) 9. doi:. PMID 33796272. https://f1000research.com/articles/9-366/v2.
- ^ R. Henrik Nilsson, Arnold Tobias Jansson, Christian Wurzbacher, Sten Anslan, Pauline Belford, Natàlia Corcoll, Alexandra Dombrowski, Masoomeh Ghobad-Nejhad, Mikael Gustavsson, Daniela Gómez-Martínez, Faheema Kalsoom Khan, Maryia Khomich, Charlotte Lennartsdotter, David Lund, Breyten Van Der Merwe, Vladimir Mikryukov, Marko Peterson, Teresita M. Porter, Sergei Põlme, Alice Retter, Marisol Sanchez-Garcia, Sten Svantesson, Patrik Svedberg, Duong Vu, Martin Ryberg, Kessy Abarenkov, Erik Kristiansson (20 november 2024). ”20 years of bibliometric data illustrates a lack of concordance between journal impact factor and fungal species discovery in systematic mycology” (på engelska). MycoKeys (Pensoft Publishers) 110: sid. 273-285. doi:. ISSN 1314-4049. https://mycokeys.pensoft.net/article/136048/.