Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med rekaterad verksamhet, nämligen järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden minskat drastiskt, även om ett visst uppsving kunde skönjas i slutet på 2010-talet.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, sedan åtminstone 2010 har de också varit en del av de styrande koalitionerna.
Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Järnmalm har brutits i Stillgruvan och Storgruvan norr om sjön Stor-Gösken från medeltiden till början av 1900-talet. Kuperade, skogklädda moränområden finns i väster och i öster finns Torsåker och Hoåns dalgång med öppna, flacka finsedimentområden. I kommunen finns kalottberg som Söderåsen och Högstaåsen som bildats när genom att höjderna nått över högsta kustlinjen och nedre delen därför fått en ursvallad nivå.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
År 2023 fanns sju naturreservat i Hofors kommun.[10] Som exempel kan nämnas Köpmansmossen som omfattar ett område på 142 hektar och bildades 1987. Reservatet utgörs av en fågelrik myr som besöks av bland annat tofsvipa, trana och grönbena. Köpmansmossen är även skyddad som Natura 2000-område.[11] Ett annat exempel är Surtjärn som omfattar 7,5 hektar och ursprungligen var ett domänreservat bildat 1983. I reservatet finns tallar som vuxit i mer än 300 år. På dessa växer tallticka, en vedsvamp som växer på levande tallar som är över 150 år.[12]
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall överensstämmer med landskommunerna Hofors (bildad 1925) och Torsåker.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet koalitionen och det blev då den första mandatperioden någonsin där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde kommunen i en gemensam koalition.[13] Samarbetet sprack dock i början av 2017 och orsaken uppgavs vara att Vänsterpartiet ansågs vara konfliktsökande. Vänsterpartiet uppgav att Socialdemokraterna var utan politiska visioner. En ny styrande koalition bildades genom att Socialdemokraterna istället ingick ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.[14] Samma partier behöll makten även under mandatperioden 2018–2022. Denna gång dock som minoritetsstyre.[15] Koalitionen tappade mandat efter valet 2022 men ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och kunde på så sätt stanna vid makten.[16]
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna, två tillhör Hoforspartiet medan centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, moderaterna och sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[17]
Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. Av de cirka 38 procent av arbetstillfällena som tillverkningsindustrin stod för tillhandahöll Ovako Steel AB mer än hälften. Förutom stålindustrin fanns även företag inom verkstadsbranschen så som Bäckströms Mekaniska Hofors AB som var huvudleverantör till basindustrin i regionen.
Genom kommunala försök att bredda näringslivet med tjänsteföretag har callcenter som Vendator Contact Center AB, kommunikationsföretag som iTell AB och logistikföretag som StjärnDistribution AB, etablerat sig där.[8]
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 591, eller 16,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 435 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 287, eller 12,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 372 den 31 december 2002).[24]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Hofors kommun 9 435 personer. Av dessa var 1 272 personer (13,48 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Under många århundraden var Hofors en utpräglad bruksbygd, och Gästriklands bergslag hade sin verksamhet i kommunen.
Ett av områdets industriminnen är Kratte masugn, numer ruiner efter ett komplett järnbruk med masugn och smedja som anlades 1672. Masugnen lades ner 1881 men återstår gör bland annat det tidigare våghuset som används som kapell.[26] Men kommunen är även känd för andra järnrelaterade arv, nämligen Kråknäsjärnet. Fyndet hittades 1993 i närheten av Torsåkers kyrka och tillverkades omkring år 0.[27]
Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t så sent som 1968 enligt det äldre regelverket och registrerades hos PRV1974 enligt det nyare. Rundlarna eller "kronbladen" syftar på stål som bland annat används till kullager. [28]
Sverige
Finland
Somalia
Norge
Eritrea
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Irak
Syrien
Thailand
Iran
Turkiet
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Tyskland
/
Polen
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Hofors kommun.
