Lerskädda

	Lerskädda
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Plattfiskar; Pleuronectiformes
Familj	Spättor; Pleuronectidae
Släkte	Hippoglossoides
Art	Bergtunga; H. platessoides
Vetenskapligt namn
	§ Hippoglossoides platessoides
Auktor	Fabricius, 1780
Synonymer
	Hippoglossoides limandoides Bloch, 1787; Pleuronectes platessoides Fabricius, 1780
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Lerskädda (Hippoglossoides platessoides) är en plattfisk i familjen spättor. Den kallas även lerflundra och bonde.^[2]

Utseende

Lerskäddan är avlång och tunn med en konvex bakkant på stjärtfenan. Blindsidan (vänstersidan) är blåvit.^[2] Den har en kraftig mun och småtaggiga fjäll som gör att huden känns sträv.^[3] Arten kan bli drygt 80 cm lång och nå en vikt av 6,4 kg.^[4]

Vanor

Arten är en bottenfisk som föredrar mjuka bottnar (sand och dy^[2]) och kan leva från några 10-tal meters djup till 3 000 meter. Vanligtvis håller den sig dock inom ett djup på 90 – 250 meter. Den föredrar vattentemperaturer mellan -0.5 och 2.5°C. Arten kan bli åtminstone 30 år gammal.^[4] Födan består av ryggradslösa djur som maskar, sjöborrar, ormstjärnor, kräftdjur och småfisk (fiskyngel). Själv utgör den föda för fiskar som torskfiskar, hälleflundra och rockor.^[5]

Fortplantning

Lerskäddan blir könsmogen vid 2 till 3 års ålder i södra delen av utbredningsområdet; längre norrut tar tillväxten längre tid. Den leker under våren, då honan kan lägga mellan 50 000 och 300 000 ägg som kläcks efter omkring 2 veckor. Både ägg och de unga larverna är pelagiska.^[5]

Utbredning

Arten finns i Nordatlanten från Rhode Island i USA till södra Labrador i Kanada och vidare via Grönland^[4] och Island till Brittiska öarna och Bretagne samt norrut längs Norges kust till Vita havet^[5] och Spetsbergen. Lerskäddan går in i Skagerack, Kattegatt och sydvästra Östersjön.

Taxonomi

Arten delas upp i två underarter:

H. platessoides platessoides med utbredning i nordvästra delen av Atlanten, och
H. platessoides limandoides med utbredning i nordöstra delen.^[4]

Ekonomisk betydelse

Arten fiskas i förhållandevis stor mängd, men används främst som industrifisk.^[3]

Referenser

^ [a b] ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172877. Läst 24 augusti 2010.
^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 219, 489, 499-500. ISBN 91-1-844202-1
^ [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 210. ISBN 91-518-4572-5
^ [a b c d] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780) American plaice” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=4239. Läst 19 december 2017.
^ [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 260-261. ISBN 91-518-3505-3

[ITIS-1] [a b] ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172877. Läst 24 augusti 2010.

[CLVF-2] [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 219, 489, 499-500. ISBN 91-1-844202-1

[NSVF-3] [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 210. ISBN 91-518-4572-5

[FB-4] [a b c d] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Hippoglossoides platessoides (Fabricius, 1780) American plaice” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=4239. Läst 19 december 2017.

[HFNE-5] [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 260-261. ISBN 91-518-3505-3

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]