Himmeta socken
Himmeta socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Härad | Åkerbo härad |
Kommun | Köpings kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 47 kvadratkilometer |
Upphov till | Himmeta landskommun Himmeta församling |
Motsvarar | Himmeta-Bro distrikt |
Tingslag | Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag (–) Åkerbo tingslag (–) |
Karta | |
Himmeta sockens läge i Västmanlands län. | |
Koordinater | 59°29′29″N 15°51′59″Ö / 59.49127778°N 15.86627778°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2289 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Himmeta-Bro distrikt |
Redigera Wikidata |
Himmeta socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun, från 2016 inom Himmeta-Bro distrikt.
Socknens areal är 47,39 kvadratkilometer, varav 47,13 land.[1] År 2000 fanns här 699 invånare.[2] Sockenkyrkan Himmeta kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Himmeta socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Himmeta församling och för de borgerliga frågorna till Himmeta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Medåkers landskommun som upplöstes 1971 då detta område uppgick i Köpings kommun.[2] Församlingen utökades 1995 med södra delen av Bro socken och namnändrades då till Himmeta-Bro församling som 2010 uppgick i Malma församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Himmeta-Bro, med samma omfattning som Himmeta-Bro församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Strömsholms och Kungsörs kompanier, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Himmeta socken ligger väster om Köping kring Arbogaåns tillflöde Lillån. Socknen är en slättbygd och kuperad skogsbygd.[5][1][6]
I Himmetabygden finns ett större antal byar, bland andra Boda, Danby, Väg, Valla, Gässlinge, Körtinge, Nordväg, Oppeby, Rabo, Släta, Sticklinge, Torp och Tveta. Annat som brukar uppmärksammas i bygden är kolningsplatsen med kolarkoja, kolmila och tjärdal, fågelstenen[7] i Gässlinge, den vackra byvägen i Rabodalen och kolerakyrkogården.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Från järnåldern finns spridda stensättningar och skålgropar. Två fornborgar finns inom socknen.[6][5][8][9]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1346 Himittum) innehåller efterleden ätt, 'trakt' och förleden tros innehålla him, 'skimrande, ljus'. Detta kunde då syfta på den öppna bygden väster om kyrkan.[10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Himmeta socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 616 | |||
1760 | 691 | |||
1769 | 742 | |||
1780 | 743 | |||
1790 | 740 | |||
1800 | 750 | |||
1810 | 740 | |||
1820 | 757 | |||
1830 | 791 | |||
1840 | 790 | |||
1850 | 841 | |||
1860 | 902 | |||
1870 | 1 036 | |||
1880 | 1 031 | |||
1890 | 991 | |||
1900 | 995 | |||
1910 | 940 | |||
1920 | 846 | |||
1930 | 875 | |||
1940 | 766 | |||
1950 | 639 | |||
1960 | 495 | |||
1970 | 445 | |||
1980 | 465 | |||
1990 | 500 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet |
Kända personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Himmeta socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Himmeta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ ”Djur-, fågel- och ansiktsformiga stenar”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807102903/http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Himmeta socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Himmeta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Himmeta socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Himmeta socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.